you never can tell with bees

Jag har aldrig tyckt om Nalle Puh. Den enda karaktären i Disneys version som jag tyckt är något intressant är Kanin, och det bara för att han är så dryg – vilket jag också skulle ha varit om jag satt fast i en skog med en idiot som Puh, en fjant som Nasse och en manodepressiv tiger som närmsta grannar.
Men i de flesta fall är grundhistorien bättre än tolkningarna, så när jag hittade Winnie The Pooh (1926) av A.A. Milne på Erikshjälpen för fem spänn häromdagen tyckte jag den dumma gamla björnen var värd en ny chans – och det visade sig stämma.

Boken är så fin i sig, i svartblå pärmar med grova sidor och E.H. Shepards underbara illustrationer. Sen är historierna i gamla barnböcker fylligare och mer djuplodande än man tror när man är liten, och karaktärerna i Sjumilaskogen så mycket färgstarkare än i Disneys serie: Uggla är ingen vis gammal get utan en felstavande, överpretentiös hycklare som smyger in svåra ord i sina meningar för att verka förmer än de andra; Nasse nöjer sig inte med ett liv som fegis utan gör sitt bästa för att dölja att han är rädd och konkurrerar hela tiden med Puh om vem som vågar mest = han är snarare modig som möter sina rädslor; Kanin är inte bara dryg, han är en främlingsfientlig liten ond typ som planerar att stjäla känguruungen Ru för att driva bort honom och hans mamma från skogen; Puh är dum men inte så frustrerande som i filmerna, bara obekymrad och fullt medveten om det faktum att hans hjärna består av bomull.

“Well,” said Owl, “the Customary Procedure in such cases is as follows.”
“What does Crustimoney Proseedcake mean?” said Pooh. “For I am a Bear of Very Little Brain, and long words Bother me.”

Men Ior är nog ändå värst. Han är inte bara lite dyster och otursförföljd, han är i verkligt behov av terapi! Han står halva dagarna och tittar på sin egen spegelbild upprepandes ordet ’patetisk’ för sig själv; när han tappat bort sin svans är han säker på att någon tagit den ifrån honom för att jävlas, för det vore ”just likt dem”; när Puh säger att Kanins vänner och släktingar kan gå efter Ior i ledet svarar åsnan bittert att han inte ville gå på den här ’Expotitionen’ från första början, men här är han nu, och ska han gå i slutet så vill han vara slutet; och när han blir bjuden på kalas måste han fråga om fem gånger för att vara säker på att hans sällskap verkligen är önskat och godkänner till sist inbjudan med orden ”A mistake, no doubt, but still, I shall come. Only don’t blame me if it rains.”.

Av hela hans skrivsätt får jag uppfattningen att Milne var en förfärligt fin och barnvänlig människa. Bara det faktum att han skriver historier om sin fyraåriga son och hans leksaker, och att han gör det med själ och hjärta, är väl bevis nog på det, men framför allt styckena av nutid, mellan kapitlen om björnens äventyr, får mig att tänka på världens-bästa-morfar. Då får Christopher Robin möjlighet att ställa frågor, inte för att han själv inte förstår men för att hans nalle behöver få saker förtydligade, och det är det finaste på något vis.



“And if anyone knows anything about anything,” said Bear to himself, “it’s Owl who knows something about something,” he said, “ or my name’s not Winnie-the-Pooh,” he said. “Which it is,” he added. “So there you are.”

ur WINNIE THE POOH av A.A. MILNE
6 Comments
  • Hanna

    27 april, 2010 at 12:38 Svara

    Nu älskade jag visserligen Disney-versionen när jag var liten, kanske just för att karaktärerna är så patetiska. Det är liksom lite härligt att ett gäng personligheter med så olika issues kan bli bästa vänner. Kom ihåg att jag har första tjing på att låna boken!

    PS: Du skriver så underhållande recensioner att man riktigt längtar efter att själv ta del av det du skriver om!

  • Mimmmmi

    26 april, 2010 at 20:12 Svara

    Tack så mycket! Ja, vi är lite fina tillsammans. =)

    ÅÅh. Jag älskar det här stycket som du skrev "Jag har aldrig tyckt om Nalle Puh. Den enda karaktären i Disneys version som jag tyckt är något intressant är Kanin, och det bara för att han är så dryg – vilket jag också skulle ha varit om jag satt fast i en skog med en idiot som Puh, en fjant som Nasse och en manodepressiv tiger som närmsta grannar."

    För det är EXAKT så som jag tycker. Jag gillar inte nalle puh alls och skulle nog inte få för mig att köpa eller läsa en bok som du har gjort, men det är ju bra att du har ändrat lite åsikter om det. Men jag tycker den känns så konstig och Ior är ju fullkomligt deprimerad.. å Nalle puh klarar jag inte av. Hahah. Nä ingentig för mig =)

  • Emilie

    26 april, 2010 at 04:47 Svara

    Åh, Puh och alla andra var mina barnvakter när jag var liten. Pappa och mamma brukar lämna mig, tre år, (!) framför tv:n med Puhvideon i medan de gick ut med vår lurviga svarta hund Lina en kortis och min syster i barnvagn. Galet, men jag satt där jag satt. Jag har alla videos kvar och jag har inte sett dem på några år men minns alla historier. Som till exempel när de ska få det att regna från molnen, och hur de ska få det är hända är genom att skicka upp Ior med en ballong om svansen i ett rep, med en vattenkanna i munnen. Sedan glömmer de honom där uppe… :( Eller när Nasse får för sig att han är minst och ynkligast i hela världen så han bestämmer sig för att ge sig av för att han är inte värd att umgås med, men som tur är kommer han på bättre tankar när han möter ett gäng små myror. Under tiden försöker Tiger förvandla Ior till en ny Nasse genom att klä honom i Nassedräkt och vattna honom för att få honom att krympa.. Åh. Så Puh och dem har jag alltid älskat. Dock måste det vara himla roligt att läsa originalhistorierna! Jag älskar ju de gamla HC Andersen och Bröderna Grimm som inte är förskönade utan kvar i sina råa sorglighet.
    Detta blev mycket prat. Ursäkta mig.
    Och tack för dina fina kommentarer på min blogg, det värmer att läsa och jag blir så glad varje gång jag ser att du har skrivit :)
    Bilden på träden i diset är jag väldigt nöjd med och jag var glad över att man kunde använda det fula vädret till att ta fina bilder ;)
    Pöss

  • Sofia i London

    26 april, 2010 at 00:16 Svara

    disney ar for ovrigt bajs, men att nalle puh skulle vara korkad haller jag inte med om! alskar hans citat! :D
    (dock tycker jag att det ar konstigt att 7milaskogen bestar av 90% manliga karaktarer

  • J

    25 april, 2010 at 22:15 Svara

    Haha! Vi fick faktiskt höra lite urdrag ur en gammal version av Nalle Puh på engelskan förra månaden. Skrattade så jag kiknade för Ior var så mycket mer negativ, och Uggla stavade fel till "Happy birthday Ior".

    Ior har faktiskt alltid varit min favorit. Han har varit så lätt att tycka synd om, den söta lilla ledsna åsnan!

  • Amanda

    25 april, 2010 at 21:22 Svara

    jag var helt såld på puh när jag var liten. vägrade se ngt annat! haha!

    sv.. tack sötnos!! ler så mkt inombords. kan inte förstå att ngn kan tycka så.. <3
    Du är så vacker med ska du veta. en av de vakraste jag känner.. minns jag rätt så har jag sagt de till ngn kompis med att jag tycker haha. tillbakakull!
    puss

Post a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.