korsstygnsmönster: Fittjävul, en hyllning till Hårdrock Mot Rasism

Min fantastiska vän Emelie ligger bakom projektet Hårdrock Mot Rasism (HMR), ett initiativ som verkar för att minska rasism, homofobi och sexism på och omkring hårdrocksscenen. Kort sagt att problematisera kring förekomsten av hakkors, festival-heilande, hotande av kvinnor med ”hatefucks” och en jargong där rasistiska, homofoba och sexistiska ord används nedsättande eller ”bara på skoj”.

Det här kan en ju tycka att varje vuxen svensk som fortfarande klarar av att dricka mellanmjölk utan att få magknip skulle kunna svälja utan vidare hallå, och väldigt många har ställt sig bakom initiativet, men en del (män) protesterar och verkar se det som något av en rättighet att få skrika nazistiska slagord på konsert och knuffa meningsmotståndare (om de är brudar) nerför stentrappor. Som kvinnor i allmänhet – och offentliga företrädare av antirasism, feminism och HBTQ-frågor i synnerhet – drabbas Emelie av både fysiska attacker och vansinnigt mycket näthat.

Senast ut i hatarskaran var en snubbe som på oerhört, oerhört dålig svenska hotade Emelie till livet och sedan kallade henne det sanslösa och alldeles underbara ordet: Fittjävul.

Sånt kan ju anses lite ohövligt, men istället för att låta sig nedslås såg HMR potential i ordet och arbetar nu för att claima ”fittjävul” som någonting ultra-bad-ass (vilket det ju helt uppenbarligen är). Jag blev själv inspirerad och skapade ett korsstygnsmönster samt broderade en patch åt Emelie.

Limmade på tillräckligt många klistermärken på kuvertet för att förvirra brevbäraren och skickade alltihop söderut. Nu sitter patchen enligt uppgift på Emelies väst.

Om det finns någon annan som känner sig som en fittjävul har ni mönstret här. Jag gjorde några slarvfel när jag själv broderade och gav bland annat dödskallarna en extra rad överläpp, men det där gör den erfarne som hen vill med.

Den som själv vill engagera sig i Hårdrock Mot Rasism hittar mer info på Facebooksidan och i bloggen.

Fittjävular förenen er!