vår i min vrå, påskpynt och årets bästa loppisfynd

Påsken kom och drog förbi snabbare än jag riktigt hann med, men vårpyntat har jag i alla fall gjort! Såhär ser det ut hemma hos mig just nu:

På pianot står ett numera ruskigt risigt ris som jag fick på vernissagen av Helen från Hantverksta´n och som blommat över och vissnat vid det här laget, men som jag inte kunde med mig att slänga ut innan påsk. Jag har inte kunnat pynta det för katternas skull, men det är fint ändå.

Bredvid står morfars kaninakvarell och stenäggen jag hittade på loppis.

Plus ett jättefint lila som jag fick av Sandra när jag var i Karlsborg.

I soffan ligger kaninkudden jag sydde förra påsken. De andra kuddarna har jag också sytt förstås men de är året-runt-pynt!

På soffbordet har jag lagt ut den finaste broderade duken i hela världen. Den är så himla vacker och välgjord och det ligger säkert femtio arbetstimmar bakom den – ändå fick jag den för ynka 35 spänn på Erikshjälpen en gång.

Eftersom jag inte kan ha något riktigt ris har jag hängt påskprydnader i hornen ovanför teven. Det ser förskräckligt ut, men vad gör man?

Jag provade nämligen att göra ett litet prototypris och det klarade sig bra så länge det stod på diskbänken där katterna inte får vara. Varje dag gav det mig glädje i sin mikroskopiska påskighet och en gång kom Andreas på mig med att sjunga för det (vilket han retat mig för sedan dess). Men när vi skulle baka ut en pizzadeg en kväll och jag ställde det på köksbordet ett ögonblicks ögonblick tog det exakt en sekund innan Vifslan hade rivit ner det på golvet, spräckt den fina kannan det stod i, ställt till med en stor vattenpöl och dessutom knyckt ett ägg som jag inte hittade förrän långt senare när jag klev på något hårt under vardagsrumsmattan. Rislösheten; en påskälskande kattägares sorg alltså.

I köket hänger även den finaste/fulaste tavlan i hela världen, som jag skämsköpte på Myrorna förra året med ursäkten att den skulle vara påskpynt, men som Andreas turligt nog tyckte lika mycket om som jag. Det tog oss emellertid flera veckor att inse att den var felstavad.

På bordet ligger en duk jag gav Andreas i påskpresent. Den är från Ekelunds väveri och mönstret heter ”Änder”, men det är ju lommar på så jag vet inte vad de tänkte!

Där bor också fjolårets bästa påskfynd. Jag hittade den på Myrorna för 75 kronor och det är en liten tekanna i form av en höna med en kyckling på locket. Så hysterisk och fantastisk! Samtidigt köpte jag en liten skål med en iller på som jag gav till Jessica.Vilken servis det måtte varit alltså.

Jag har surfat Tradera mycket de senaste veckorna i jakt på en portugisisk tupp, eller en från Dalarna, men alla har varit antingen kantstötta eller blivit för dyra. Jag fick nöja mig med dessa småttingar (som dessutom gick sönder i frakten, men som funkar som krukpynt).

Men så en dag tog jag en tur in på Myrorna vid Odenplan och gissa om jag fick andnöd när jag, mitt bland alla trassliga flörtkulekycklingar och trasiga keramikhöns, fick syn på…

DEN HÄR!

100 spänn kostade den och är inte mindre än 37 cm hög så den kan nog klassas som årets bästa fynd! Mamma har två portugisiska tuppar som hon tar fram varje vår och jag har drömt om en egen i hela mitt liv.

Total prylfyndarglädje.

Jag har också hittat två små skålar som vi kommer servera sås och oliver i året runt men som ju passar särskilt bra till påsk! 25 kronor styck kostade de.

Och det var allt från min våriga vrå! Hur pyntar ni i år?

PS, Wildas sammanställning av våra Monthly Makers-alster på tema miniatyr är uppe nu!