mina första (och förhoppningsvis årets sista) vinterbilder från Gustavsberg

Nu har vi bott i Gustavsberg i lite mer än två månader! Den tiden har gått så himla fort, och samtidigt är det överraskande hur naturligt det känns att vara här, och hur hemmastadda vi redan är. Här kommer en hög bilder jag samlat ihop under våra första nio veckor som värmdöbor.

Vi har 300 meter ner till hamnen och Katt(!)holmen där jag längtar efter att sitta med block och akvarellfärger när det blir lite varmare.

I Farstaviken plaskar änderna runt i sitt hål i isen. En ensam gråhäger har bott där också, stackaren.

Det har verkligen varit en vacker vinter här ute, och de här bilderna är från vår första promenad till mataffären.

En strålande januaridag i isigt blå, rosa och gyllene toner.

Det är någonting annat än vår gamla promenad till Hemköp Torsplan, och inte ens så fasligt mycket längre!

Men det bästa var detta: att vi på vägen tillbaka igen hittade ett helt gäng sidensvansar i en nyponbuske.

Med matkassarna slängandes över armarna och i vinterskor med alldeles för låga skaft klev jag rätt uppför backen i nysnön för att möta dem.

Och de lät sig villigt fotograferas fast de nog tyckte jag var lite knäpp. ”Uppenbar fastlandsmänska” fnittrade de.

Vi har haft tjockt med snö på balkongen sen en vecka efter inflytt. Lerhögarna utanför är förklädda till snöhögar.

Och det har varit så kallt att isfrun målat spretiga kristaller på balkongdörren.

Nu hoppas jag att det här är de sista vinterbilderna jag visar innan december. Att vi bodde i en helt annan lägenhet när vintern började och att det hänt så himla mycket under de senaste månaderna har gjort att vintern känts ovanligt lång. Nu är jag väldigt redo för att ”få se årstiderna skifta” igen! Jag längtar efter att få utforska skogen, leta ramslök för första gången, plocka naturbuketter, gå på långa promenader och titta på fåglar. Och inte minst efter att få bygga och påta på balkongen. Åh mars, skynda dig och smält snön nu så vi får lära känna allt som gömmer sig under den!