En film i veckan #1-26 2019

Här har det regnat till eller från och emellanåt ganska mycket under de senaste veckorna. Vad passar då bättre än att prata om film?

Filmprojektet 2019

Jag och Andreas träffade varandra för sju år sen när vi båda jobbade på biograf. Vi har alltid tyckt om att titta på film ihop, men de senaste åren har det till stor del ersatts av serietittande. Jag har ingenting emot serier – en bra serie är ju som mer av det goda – men jag kan sakna att se en riktigt bra film.

Därför kom Andreas på en idé: 2019 skulle vi turas om att välja en film i veckan. Det skulle innebära att vi faktiskt såg en film varje vecka, och att var och en fick möjlighet att prova de där titlarna som den andre kanske inte varit lika sugen på. Vi upptäckte snart att det också var en liten spänning och ett mys att få välja och presentera en film för den andra. Ett litet fix man kunde göra för varann liksom, och mycket mer högtidligt än att sätta på en serie när man kommer hem från jobbet. Nu har halva år 2019 gått och jag tänkte att vi skulle titta på vilka filmer vi sett och vad jag tyckte om dem!

En film i veckan #1-26:

I ordningen vi såg dem alltså, inte efter betyg.

En film i veckan #1-26 - www.aliciasivert.se // Goodfellas Moulin Rouge Inception

Goodfellas (1990) – Andreas
Snyggt och välspelat gangsterdrama med Robert De Niro. Utspelar sig från 1955-1980 så man får verkligen se karaktärernas rise and fall på mycket välgjort vis. Jag kan panika lite när det är för mycket drogromantik men det här är en sån film där det så småningom övergår i misär, så allt är lugnt. Sevärd!

Moulin Rouge! (2001) – Alicia
Musikal med Nicole Kidman och Ewan McGregor i det tidiga 1900-talets bohemiska Paris. Vackert, gripande och färgsprakande drama med fantastisk musik! Klassiker.

Inception (2010) – Andreas
Första gången jag såg Inception tappade jag en maska i stickningen precis när handlingen gick mot sitt kulmen. Jag förstod därför aldrig riktigt vad poängen varit eller vad som hänt. Efter att ha sett den en andra gång känner jag fortfarande att den är lite ”jahapp”. En ganska snubbig film om resor i olika dimensioner med superavancerad plot och bra skådisar men ganska lite själ.

En film i veckan #1-26 - www.aliciasivert.se // Resan till Melonia Ghost in the Shell Carol

Resan till Melonia (1989) – Alicia
Pojken Ferdinand kommer till ön Melonia där en massa kufar lever livet omgivna av blomsterprakt och papayor. Nu hotas paradiset av kapitalister och en brokig skara bestående av Ferdinand, trollkarlen Prospero, lilla Miranda, en ande förklädd till fiskmås och en poet som ser ut som en strumpa förutom en rorsman, kapten Julgransfot och den skånska kokan måste rädda trädgårdsmästaren Caliban som stulit kraftsoppa och sen själv blivit bortrövad i en tunna i en låda. En av mina absoluta favoritfilmer, skriven och animerad av hjälten Per Åhlin.

Ghost in the shell (2017) – Andreas
Scarlet Johansen är en människa med robotförbättringar och inget minne av sitt tidigare liv. Helt okej whitewashed äventyrsfilm som bygger på en mangaserie vilken troligen är väldigt mycket bättre!

Carol (2015) – Alicia
S k i t s n y g g a Cate Blanchett förför yngre tjej i vackert 50-talsdrama med helt magisk kostym.

Cate Blanchett as Carol gif

En film i veckan #1-26 - www.aliciasivert.se // The Iron Lady Big Eyes Ready Player One

The Iron Lady (2011) – Andreas
Jag mindes ingenting av första gången jag såg filmen om Margaret Thatcher. Efter andra gången minns jag skådespelarinsatserna av Horace Slughorn nejvadheterhan Jim Broadbent och naturligtvis Maryl Streep. Men inte mycket mer. Kunde vara intressant men lyckas liksom inte.

Big Eyes (2014) – Alicia
Konstnärinnan Margaret Keane målar storögda barn i 1950-talets San Francisco. Maken Walter ställer ut målningarna under eget namn och blir världskänd. Spännande och intressant drama som bygger på verkliga händelser!

Ready Player One (2018) – Andreas
Äventyrsfilm om virtuell verklighet. Inte särskilt minnesvärd. Hade kanske kunnat relatera mer nu efter att jag provat att döda zombies i VR och börjat spela Red Dead Redemption 2.

En film i veckan #1-26 - www.aliciasivert.se // Your Name Indiana Jones A Royal Affair

Kimi no na wa, engelsk titel Your Name (2016) – Alicia
Japansk anime om två ungdomar som upptäcker sig vara nära kopplade till varandra på märkliga vis. Ganska gäspig första halvan men blev fin efter det. Tänker mig att en tonårsmålgrupp kan gå helt bananas över denna.

Raiders of the Lost Ark (1981) – Andreas
Första Indiana Jones-filmen. Höll inte riktigt måttet längre alltså.

En kongelig affære, engelsk titel A Royal Affair (2012) – Alicia
Kostymdrama om politik och otrohet i det danska kungahuset vid 1700-talets andra hälft. Drottningen blir kär i kungens livläkare och tillsammans utnyttjar de sina positioner för att styra kungens beslut. Fin och väldigt välspelad film med Alicia Vikander och Mads Mikkelsen.

En film i veckan #1-26 - www.aliciasivert.se // Jurassic Park The Highway Men Pulp Fiction

Jurassic Park (1993) – Andreas
Med hjälp av DNA funnet i fossiliserade myggor har man lyckats framställa dinosaurier på nytt och byggt en enorm djurpark. Om vi ska snacka gamla filmer som håller måttet så ligger Jurassic Park fortfarande högt! Så spännande och himla otäck faktiskt.

The Highway Men (2019) – Alicia
Om de två pensionerade Texas Rangers som gav sig ut för att fånga brottslingarna Bonnie och Clyde i början av 1930-talet. Mycket män men fin kostym och ganska bra!

Pulp fiction (1994) – Andreas
Tarantino. Jag kan älska bildspråket, dråpligheten, karaktärerna osv men ledsnar ihjäl mig gång på gång över interaktionerna och handlingen. Denna film var bra fram till scenen i pantbankens källare. Jag sa uttryckligen att ”ska detta utvecklas till ännu en scen om män som våldtar män så är jag färdig med Tarantino.”

Jag är färdig med Tarantino.

En film i veckan #1-26 - www.aliciasivert.se // Cold Mountain American Psycho Permanent Vacation

Cold mountain (2003) – Alicia
Nicole Kidman, Jude Law och en underbar Renée Zellweger under amerikanskt inbördeskrig, med desertörer, hungersnöd, skitfina kläder och en massa konflikter. Stark film som känns i magen långt efteråt och så jääädra vackra bilder!

American Psycho (2000) – Andreas
Christian Bale är odräglig aktiemäklare by day och seriemördare by night. Fet film!

Permanent vacation (1980) – Alicia
Min favoritregissör Jim Jarmuschs första film, mer som en konstfilm eller typ ett ögonblick än en spelfilm. Man följer med en ung kille som vandrar runt genom ett sjabbigt New York. Poetiskt vacker med extremt fina bilder och låånga scener fångade på 16 millimeters film.

En film i veckan #1-26 - www.aliciasivert.se // The Big Lebowski Notes on a Scandal Wine Country

The Big Lebowski (1998) – Andreas
En av våra gemensamma favoritfilmer som vi inte sett på länge. Jeff Bridges får sin matta stulen och hamnar i alla typer av dråpligt trubbel. Väldigt rolig, konstig och tidlös klassiker av bröderna Coen (som är mina andra favoritregissörer). Insikt: Jag har prick samma frisyr som the Dude.

Reaction gifs from the Dude by ZizouZZ10

Notes on a Scandal (2006) – Alicia
Cate Blanchett spelar en konstlärarinna som inleder ett sexuellt förhållande med en av sina elever. Judi Dench är en äldre kollega och vän som försöker råda i det hela. En av de absolut bästa filmer vi sett under detta projekt. Jäkligt creepy!

Wine Country (2019) – Andreas
Leslie Knope/Amy Poehler anordnar 50-årsfest för cat wranglern från 30 Rock. De dricker vin och misslyckas med det mesta. Helt okej mysfilm som jag kanske hade orimligt höga förhoppningar på i och med skådespelarlistan.

En film i veckan #1-26 - www.aliciasivert.se // Hunt for the Wilderpeople Ocean's Eleven Legends of the Fall

Hunt for the Wilderpeople (2016) – Alicia
En grinig Sam Neill är på rymmen i den Nyzeeländska bushen med sitt kriminella fosterbarn. Väldigt fin och likeable feelgoodfilm med en del plojiga inslag. Min personliga favoritkaraktär är Bushman.

Ocean’s Eleven (2001) – Andreas
Är det någon som inte sett Ocean’s Eleven? I så fall: Brad Pitt och George Clooney ska råna orånbart casino med hjälp av en massa andra snillen. Klassiker som står sig många gånger om, mest pga George Clooney.

George Clooney Ocean's Eleven gif

Legends of the Fall (1994) – Alicia
Amerika tidigt 1900-tal och en stackars tjej åker för att träffa sin fästmans familj i Montana, sen går allt åt pipsvängen. Brad Pitt är en något exotifierande vildman men om man orkar sig igenom några lidande karlar så är historien himla gripande och bilderna ännu bättre.

En film i veckan #1-26 - www.aliciasivert.se // The Disaster Artist Lucky

The Disaster Artist (2017) Andreas
Så konstig film om en så konstig person som spelar in en ännu konstigare film. Baserad på en sann historia. Jättemånga bra skådisar, alltså helt otroligt, till och med statisterna är folk man känner igen. Andreas gillade den här filmen jättemycket men jag är mest förvirrad av hur konstigt allt var.

Lucky (2017) – Alicia
En mycket gammal och ganska butter man hanterar åldrande och livets monotoni mot fond av gultonad öken och jättekaktusar. Harry Dean Stanton gör sin bästa och allra sista roll i livet. Fin, långsam film som jag blev glad av.

Topp 5

Om jag ska välja fem filmer att rekommendera för kommande regniga dagar blir det dessa:

Notes on a Scandal
Cold Mountain
The Big Lebowski
Legends of the Fall
Hunt for the Wilderpeople

Men vi har sett mycket bra under den här perioden och jag ser fram emot att fortsätta projektet!

Hittar du några favoriter bland de nämnda, eller har du sett någon annan bra rulle på sistone?

Spara gärna inlägget på Bloglovin, så hittar du det snabbt nästa regniga filmkväll!

like the pine trees lining the winding road

Två av mina största och tidigaste kärlekar mötte jag i bilen på väg upp till Vemdalsskalet och Farfarstugan. Det var när det började bli sent och pappa spelade lugnare låtar medan vi barn sov i baksätet. Leonard Cohen skrattade vi mest åt då, men jag minns att jag vid ett tillfälle vaknade mitt i en låt, lyfte huvudet, lyssnade, och frågade vem det var som sjöng. ”Jim Croce”, svarade pappa och jag kunde somna om. Jim Croce har varit med mig sen dess, en ständig följeslagare genom alla åldrar, platser och sinnesstämningar. Jag har spelat Thursday när jag varit ledsen, jag har stampdansat till One Less Set of Footsteps, och vi har alltid lyssnat på I Got a Name när vi bilat med familjen. Det finns ingen röst som gör mitt hjärta så lugnt som Croces.

aliciasivert alicia sivert sivertsson måla målning porträtt akvarell akvarellporträtt vattenfärg watercolor watercolour water color colour jim croce artist konst art music folk pop rock fan art
Jim Croce, akvarell, ca 10,5 x 11 cm.

I helgen var Andreas bortrest och lagom till söndagen hade jag fått totalnog av ensamheten och började spela Croce-låtar på så hög ljudnivå att det skallrade i köksskåpen samtidigt som jag skreksjöng med i texterna, spelade luftgitarr, dansade med Vifslan och storstädade lägenheten. Efter att jag städat, gått med återvinningen och lagat matlåda till hela veckan med Croce i lurarna satte jag mig att måla ett porträtt av honom. Jag minns när pappa för första gången visade mig albumomslaget och jag blev helt förfärad – sådär kunde man ju inte se ut! Mitt barnjag var inte lika förtjust i 70-talsestetiken som jag är nu. De djupa fårorna runt munnen, den buskiga mustaschen och de klotrunda ögonen som nu var en ömsint fröjd att få måla.

Croce var bara 30 år gammal när han 1973 omkom i en flygolycka, dagen innan I Got a Name släpptes. Det ger mig sån magknip att jag varken vet av eller till.


Jag gjorde en spellista över några av mina favoritlåtar, ifall någon av er skulle vilja lära känna honom genom mig. Men ni måste lova att ni lyssnar medan ni åker bil genom mörkret. Ta bussen om inte annat, lova att ni gör det!

rubrik ur I GOT A NAME av JIM CROCE

de finaste, roligaste och mest poetiska sökord som lett er hit, 2016-2017

Så ofta jag kommer ihåg går jag in och kollar vilka sökord som lett folk till den här bloggen. Ibland är det så himla konstiga, roliga eller bara poetiskt fina ordkombinationer som Google tycker jag passar in på, och under 2016-17 har jag samlat favoriterna för att dela med er.

För några år sen var det en del som hittade hit via de mest bisarra ordkombinationer, som ”gipsad arm resårbyxor”, ”Madicken knaprar piller”, ”varför bultar bulan?” och ”kan man fläta mustasch”, men nu verkar det som att Google blivit lite bättre, sökarna lite mer upplysta, eller så bloggar jag bara inte om lika vrickade grejer längre.

Även om jag förlorat min status som mustasch- och dödsorakel så fortsätter jag få oförklarligt många träffar på ordet ”pest” och är uppenbarligen en svarskännare vad gäller djur, odling, Astrid Lindgren och trollstavstillverkning. Här är mina favoriter bland de två senaste årens sökord:


katter som är ritade
häst i trolldeg
fåglar i eskilstunaån
slänga tillbaka sättpotatisen
gör trollstav själv
köpa trollstav
bord dukat för eva på födelsedagen
pestkyrkogård


rosor olika sorter
pilla ner frön i andras krukor
mormors apelsinkakor
so many things i would have done b…
domedagen ufo
broderi stuga
grådvärg katt
byxgalgar
golden snitch craft
hur många muminmuggar finns det
svärmormors syskrin


bilder på små vårfåglar
virka talgoxe
kungsörn i akvarell
världens minsta manet
farbror melker vet du vad
akvarellfärg röda stugor
kantsy bordstablett
lilla svarta koltrast

Hur hittade du till den här bloggen förresten?

Är ni fans av de mer tragikomiska sökorden har jag samlat tidigare favoriter här:
2014-15: oktober-oktober
2013: januari – februari, mars – maj, juni – augusti
2012: mars – maj, maj – juli, augusti – oktober, oktober – december

hur jag och min broderade koltrasttröja hamnade i boken Nära fåglar


I mars fick jag ett mail med rubriken ”Fågelboksförfattare söker kontakt”. Åsa Ottosson hade hittat bilderna av min broderade koltrasttröja och var nyfiken på min relation till fågeln.


Jag trotsade min telefonfobi och lät mig bli uppringd för en intervju. Klumpen i magen släppte efter bara ett ögonblick, och det slutade med att jag och Åsa pratade i en halvtimme om koltrastparet på redskapsboden, om ungarnas första flygtur via utemöblerna, om hanen som brukade möta mig på gatan med drillande sång, och om nerven, trösten och svårmodet som koltrasten också symboliserar för mig.

Lite av det finns nu att läsa på sida 66 i boken Nära Fåglar av Roine Magnusson, Mats Ottosson och Åsa Ottosson, utgiven av Bonnier Fakta nu i höst. Här finns ett filmklipp av Ottosson och Ottossons första genombläddring av boken, som är fylld av berättelser om människor och fåglar, illustrerade med fantastiska foton av Roine Magnusson.


Tänk hur min relation till pappa koltrast lever vidare, långt efter att vi flyttat ifrån varandra. En trygghet är det, att ha honom broderad över bröstet, och en oväntad ingång till möten med andra som älskar fåglar.

Foton av Andreas Fagerström

vad Hogwarts betytt för mig

Jag målar nog lite in mig i ett borttrollningsskåp med den här rubriken, för inte inbillar jag mig väl att jag ska kunna sammanfatta alla mina känslor för trollkarlsvärlden i ett ynkligt litet blogginlägg? Nej, det vet jag att jag inte kan, och därför är det min stora glädje att förkunna att detta är inledningen av en Serie på tema Harry Potter. Vi har nämligen kommit fram till den del av London-skildringarna från förra våren då jag och mamma skulle besöka Leavesden och inspelningsplatsen för Harry Potter-filmerna. Drygt 100 utvalda bilder senare insåg jag att jag måste dela upp besöket i flera inlägg, men först måste jag nog förklara hur jag kan ha 100 bilder efter rensning.

aliciasivert alicia sivert sivertsson harry potter fan art fanart hogwarts gryffindor kudde pillow cushion hand embroidery cross stitch korsstygn broderi korsstygnsbroderi broderad kudde logga crest sköld vapen vapensköld gryffindorhalsduk scarf trollstav wand böcker books diy skapa skapande gör det själv do it yourself knitted knitting sticka stickning

Jag växte upp med Harry Potter-böckerna på mitt nattduksbord. Med en hand på lampknappen låg jag uppe och smygläste dem om nätterna, redo att släcka om det hördes steg från mina föräldrars rum. På min elvaårsdag tog jag med hela släkten på bio för att se den första filmen. Ett par år senare gick jag ifrån mitt eget firande för att läsa om när marodörkartan förolämpar Snape. Den flammande bägaren är så sliten i pärmarna att den knappt håller ihop längre, den följde med på rasten, till stallet, ut i trädgården och överallt. När sista boken kom ut förmådde jag inte slå upp den på nästan ett halvår för att jag inte ville att det skulle ta slut.

Bara orden ”Harry Potter” fyller min mage med en känsla av trygghet. En blandning av harmonisk frid och spännande inspiration. Så effektiv är betingningen att när jag hör de första tonerna till Hedwig’s theme går det en serie signaler genom min kropp som flyttar mig från det jag har för händerna till ett lyckligare ställe. (Är det ingen som skrivit en doktorsavhandling om detta? ”Självhjälp genom Harry Potter”? Tips till alla psykologstudenter i så fall!) För mig är Hogwarts den mest lättillgängliga tillflyktsorten, den plats där jag alltid kan ta skydd och gömma mig. I mörka stunder har jag alltid kunnat få hjälp och tröst på Hogwarts. I stress, trötthet och i ångest har jag kunnat landa där.

aliciasivert alicia sivert sivertsson harry potter fan art fanart hogwarts gryffindor kudde pillow cushion hand embroidery cross stitch korsstygn broderi korsstygnsbroderi broderad kudde logga crest sköld vapen vapensköld gryffindorhalsduk scarf trollstav wand böcker books diy skapa skapande gör det själv do it yourself knitted knitting sticka stickning

Det var Harry Potter som visade mig vägen tillbaka till kreativiteten när jag förlorat mig i prestationsångest efter gymnasiet. Bara tanken på att försöka måla gav mig skavsår i själen, men till Dumbledores ära började jag virka mormorsrutor till en filt. Ett par år senare hittade jag ett korsstygnsmönster till Hogwarts emblem, och det var så jag började brodera. Sedan dess har jag stickat en Gryffindorhalsduk och en Weasleytröja, gjort egna wanted-posters och proklamationer, målat duellmattan och limmat trollstavar, bland annat. I min mentala idébank finns tusen fler projekt jag vill prova. Att skapa fan art var min nyckel tillbaka till skapandet, och är alltid en genväg för mig när jag saknar inspiration.

Jag och Harry växte upp tillsammans. När jag läste böckerna var vi lika gamla, vi gick på Hogwarts ihop, och jag tror det är mycket därför som jag får känslan av att läsa min egen dagbok när jag läser om serien. Jag var där. För den som inte vuxit upp med böckerna under kudden kan nog det hela verka en aning vansinnigt. Jag tycker själv det är lite knäppt ibland, när jag tänker på att det ämne jag vet absolut mest om av allt på jorden nog är just Harry Potter, och då ligger jag ändå sjukt efter på Pottermore.

aliciasivert alicia sivert sivertsson harry potter fan art fanart hogwarts gryffindor kudde pillow cushion hand embroidery cross stitch korsstygn broderi korsstygnsbroderi broderad kudde logga crest sköld vapen vapensköld gryffindorhalsduk scarf trollstav wand böcker books diy skapa skapande gör det själv do it yourself knitted stickad

Förutom hela myset med trollkarlsvärden är det Rowlings val av smärtpunkter som gör att serien ligger så nära mitt hjärta, hennes paralleller med verkligheten och förmåga att göra kärleken till den allra yttersta magin utan att det blir klyschigt. Varje gång någon i min egen generation sympatiserar med SD eller något annat otyg blir jag så förvånad – lärde ni er ingenting av Harry Potter? Rowlings berättelser handlar inte så mycket om fantasi och äventyr som om vänskap och acceptans. Hon berättar om förföljelsen av de som är ”orena” (mugglarfödda), sjuka (varulvsbitna), om depression (Obscura) och hela tonårskrisen med allt vad den kan innebära. I en totalt avtrubbad underhållningsbransch skalar hon bort allt övervåld och gör mord till den ondaste handlingen, någonting för gruvligt för att prata om. Genom metaforen trollkarlsvärlden berättar hon om förföljelse och förtryck, om sorg och om längtan. Med dynamiska hjältar och problematiska förebilder som Dumbledore visar hon människans hela bredd och komplexitet. Med tre vänners relation i fokus berättar hon om styrkan i kärlek och vänskap. Det finns många lager och ett helt nät av sammanbundna trådar men kärnan är ren och enkel.

aliciasivert alicia sivert sivertsson harry potter hogwarts leavesden warner bros studios studio tour the making of harry potter model

Jag kan inte förklara i ett enda blogginlägg varför det alltid ligger en Harry Potter-bok på mitt sängbord, men med den nördiga djupdykning vi snart ska göra i den filmiska tolkningen av trollkarlsvärlden hoppas jag kanske kunna ge ett par ledtrådar. Vi kan väl säga som så att tittade jag i Erisedspegeln idag skulle jag fortfarande, 15 år efter att jag borde fått mitt eget brev, se mig själv i en stickad Weasleytröja, sittandes vid Gryffindors elevhemsbord. Med drygt 100 bilder uppdelade på ett antal inlägg tänkte jag låta oss låtsas tillsammans, att vi faktiskt gör det.

skilj på syfte, mål och löfte när du planerar din framtid målsättning planering nyår nyårslöfte nyårslöften uppfylla nå www.aliciasivert.se

skilj på syfte, mål och löfte när du planerar din framtid

Vi har ju redan konstaterat att den här bloggen går efter en egen rytm (fint för: ligger lite efter), men att flera av er kände igen sig i att nyåret i december kommer alltför abrupt och att det är mer relevant att sätta upp mål i ett skede där en själv är redo eller står inför en förändring, än vid ett givet datum. Därför utgår jag från att några av er fortfarande kan befinna sig i den där förberedelsefasen inför 2017, eller i alla fall stå inför formulerandet av delmål, månadsmål och kanske vecko- eller dagsmål – för all form av målsättning går ju inte in under kategorin ”nyårslöften”.

skilj på syfte, mål och löfte när du planerar din framtid aliciasivert alicia sivertsson nyponros ros gotland blommor

Till att börja med vill jag adressera varför jag använder ordet mål istället för löften.

Jag ogillar formuleringen ”nyårslöften” dels eftersom de är konstanta och inte går att utveckla, dels för att när man brutit ett löfte har man misslyckats och ger gärna upp, medan misslyckande är en del av vägen till ett mål.

Så varför ska en ens sätta upp mål?

För mig som har många tankar i huvudet och gärna börjar på tusen olika projekt parallellt, utan att färdigställa någonting, är medvetna mål ett sätt att samla tankarna och reflektera kring var jag vill ta vägen. Det kan vara professionella, privata, konstnärliga, mål med bloggandet/annan hobby eller mål för dagen. För mig är det ett redskap för att orientera mig och hitta en fokuspunkt att styra mot. Utan formulerade mål jobbar jag lätt lite här, lite där, lite där och lite där utan att någonsin färdigställa eller känna att jag uträttat något, fast jag arbetat intensivt hela dagen.

Skillnaden mellan syfte och mål

Länge upplevde jag mål som en belastning, något ångestladdat och utanpåliggande. Ett krav och något jag hade svårt att uppnå eller påverka. Det var min lärare Suz på Södra Stockholms Folkhögskola som först fick mig att inse att jag hade förväxlat mina mål med deras syften.

skilj på syfte, mål och löfte när du planerar din framtidaliciasivert alicia sivertsson gotland blommor fjäril butterfly

Att ”bli bättre på att rita” är inte ett mål, det är ett syfte. Att ”bli lycklig” är inte ett mål, heller inte att ”tjäna pengar”, ”börja träna” eller ”kunna sälja min konst”. Att ”rita något varje vecka”, ”simma sex gånger i månaden” eller ”äta veganskt varje måndag 2017” är mål.

Risken när en använder syften som mål är att skapa en luddig målbild där resultatet inte är mätbart. Utgå från exemplet ”Bli bättre på att rita”: Antingen blir det för enkelt att uppnå, tex ”Jag har ritat tre gånger i år, det är redan bättre, jag är färdig och har uppnått målet.”, eller så blir det rent av omöjligt, tex ”Jag har ritat varje vecka i ett helt år, men jag ser ingen utveckling mellan bilderna. Jag har misslyckats trots allt jobb jag lagt ner”.

Exempel på mål:

Teckna/måla någonting varje dag under en månad.
Delta i en kreativ utmaning hela året.
Skriva tre noveller innan midsommar.
Söka fem konstnärliga uppdrag.
Läsa en kvart varje kväll.
Klappa tre katter om dagen.

Exempel på syften:

Bli bättre på att rita.
Kunna sälja min konst.
Bli tryggare i mig själv.
Bredda mitt nätverk.
Tjäna pengar.
Må bra.

Är ni med på skillnaden?

När jag säger att du inte ska förväxla dina mål med dess syften så menar jag inte att du ska glömma de senare, tvärt om! Att reflektera över syftet är lika viktigt som att formulera själva målet. Det är där du får inblick i för vems skull eller vinning du sätter upp ditt mål. Är det du eller omgivningen som vill att du uppnår det? Är det relevant för dig, där du är, just nu? Orienterar du dig efter gamla drömmar eller de nuvarande?

skilj på syfte, mål och löfte när du planerar din framtidaliciasivert alicia sivertsson gotland blommor tistel

När jag sätter upp mina planer för 2017 ger jag lika stort utrymme åt syftet som åt själva målet, men är noga med att inte förväxla dem med varandra (fast det händer fortfarande, skillnaden ÄR luddig). Jag tillåter mig själv att vara lite flexibel i formuleringarna där jag vet att jag behöver svängrum, och är mer tydlig där jag riskerar att försöka slinka undan. Jag begår massor av misstag på vägen utan att för den sakens skull behöva misslyckas, då jag undviker löften och konstanter. Även inräknat ett snedsteg så går resan mot ett mål alltid framåt.

Vad är dina tankar kring målsättning och medveten utveckling? Har du några tips eller knep?

Mer läsning:

Jag skriver ur mitt perspektiv som frisk, normalfungerande person med mycket överskottsenergi. Fler tips och övningar ur andra ingångar finns i Wildas serie om meningsfull målsättning.

anti-alla hjärtans dag: Motvallskort 2017

Jag har en lång tradition bakom mig av att skapa Motvallskort, en passiv-aggressiv kommentar på allt åbäkande inför denna icke-högtid vars kommers vi har olyckan att drabbas av den 14:e februari varje år. För er som hatar allt i er väg eller bara inte tror på jippot klipper jag ihop alternativa hälsningskort att skicka till dem ni älskar/stör er på. Här är årets skörd, varsågoda:


Ungherrar! Ytterligare ett skäl att stanna hemma.


Män och deras eviga kamp mot, med och för perfektion. Stackarna!!!


Serge Gainsbourg och Jane Birkin kan, enligt detta allvetande test hittat i en damtidning från forntiden, inte bygga vidare på sin relation.

En kvinna från en reklamannons för bilar (uppenbarligen) har hittat vad hon söker.


Det alla drömde om att få uppleva: fradgande munnar, glänsande skinn och kittlande pungskav.


Planer för dagen: göra kaffeved av stolen och gjuta igen nyckelhålet.


Tinder be like.

Hoppas ni står ut och klarar er genom skiten! Vi syns på andra sidan!

Mer:
Motvallskort 2016
Motvallskort 2015
Motvallskort 2014

landskapssömmar ur Handarbetets Vänners samlingar + min Delsbosöm

Nu blir det nördigt! Den fjärde december var jag på Handarbetets Vänners Skola på Djurgården och tittade på deras samling av landskapssömmar. Landskapssömmar är olika broderitekniker, karaktäristiska i färg, materialval, stygn och/eller motiv för ett visst landskap eller en plats i Sverige. Jag är väldigt grön på ämnet och har inte läst mer än lite här och lite där, så det blir ingen djuplodande kurs idag, men jag tänker att vi kollar på bilderna och så återberättar jag vad jag minns. Fyll gärna på om ni sitter inne med egen kunskap!

Ursäkta vitbalansen (lektionssal i december, you know)!


Runt om i klassrummet låg broderierna utrullade. Ovan ser vi en Delsbosöm och två exempel på Järvsösöm. Allra längst till vänster skymtar en nyproducerad Anundsjösöm. Delsbo och Järvsö ligger nära varandra i Hälsingland och sömmarna är besläktade. Båda broderitekniker gjordes med rött garn på vitt bakstycke (både lin och bomull förekommer). Delsbosömmen är rundare i konturerna, lite mer romantisk, medan Järvsösömmen är kantigare och blommor och blad sys som små tofsar. Anundsjösömmen är den enda kända söm som är kopplad till en enda person, närmare bestämt Brita Kajsa Karlsdotter som började brodera på ålderns höst och utvecklade ett helt eget sömsätt (#lifegoals).


Delsbosömmen är en av mina favoriter!


Motiven är blommor och blad uppbyggda i snirkliga girlanger med en asymmetrisk men väldigt balanserad komposition.


Delsbosömmen sys i enkelsidig plattsöm vilket gör att stygnen bara syns som en prickad kontur på baksidan.


Här syns Järvsösömmens tofsiga växtlighet.


Kompositionen är stramare än delsbosömmens och ofta symmetrisk.


Om vi färdas söderut hittar vi en Blekingesöm från skiftet 1700-1880-tal. Här har trådarna i bottensömmen slitits bort med tiden. Jag har visat några egna bottensömmar i DKV50, men kort sagt är det en stygntyp där ett nät av trådar sys ovanpå tyget och sen binds fast med kortare stygn. De rosa bottentrådarna är nästan helt bortvittrade i bladen på broderiet ovan, medan de gula fäststygnen fortfarande syns.


Jämför med en nyproducerad variant som visar hur färgerna lär ha sett ut då de broderades. Här ser ni också tydligt den för Blekingesömmen utmärkande melerade färgsättningen: blommorna är sydda med två olikfärgade trådar i samma nål.


Kursledare Karin Holmberg demonstrerar två tehuvor med blekingesöm.


Vidare till Hallandssömmen! Geometriska figurer, träd och stiliserade växter i blått och rött som med tiden blekts till rosa.


Flätsöm, korsstygn och bottensöm användes här också.


Och så har vi en grafisk favorit: svartsticket! Svartstick kan se ut lite hur som helst och innebär egentligen bara att broderiet är gjort med svart tråd på vitt underlag.


Det kan vara trådbundna, geometriska figurer över noga räknade antal trådar.


Eller friare design.


Här syns det på en sjal daterad 1852. Och vet ni, denna gulnade, smutsfläckiga gamla tygbit gjorde mig så glad. Traditionellt handlar broderi så mycket om perfektion, både matematisk och estetisk. Det ska vara lika snyggt på baksidan som på framsidan, trådar ska räknas, det får inte slösas och heller inte slarvas men denna sjal (som uppfyllde allt det tidigare nämnda) visade också en annan sida av hantverket: en undersida, en baksida som inte syns och som heller inte behöver broderas. Där sjalen viks på diagonalen slutar broderiet. På exemplaret ovan ganska prydligt med en rak kant, men på andra mer ojämnt, brokigt och hafsigt. Typ när tråden tagit slut eller brodösen ledsnat. Jag kände en sån uppsluppen glädje över att någon tänkt ”här syns det ändå inte så det gör detsamma” istället för ”rätt ska vara rätt ska vara rätt ska vara rätt”.


Som en skön kontrast till det tankesättet avslutar vi med en Vingåkersöm – sydd i silke och prick lika fin på avigan. Tvi vilket jobb att hålla koll på bägge sidor samtidigt!


När vi hade tittat på och pratat om alla broderier i gruppen hade vi tid för en skissövning. Jag valde att försöka fånga former som är karaktäristiska för Delsbosömmen.


Jag som jobbar mycket på frihand tycker det är svårt att medvetet efterhärma någonting annat, och halvvägs in i skissen förlorade jag mig i det jag gjorde så slutresultatet är nog lite mer vildväxande än vad som egentligen är brukligt.


Men det var roligt, så jag gör nog fler försök!


Ensidig plattsöm gör jag alltid, så det innebar ingen extra ansträngning. Nu blir det till att experimentera med bottensömmar, men inte de klassiska – utan lite mer abstrakta uttryck! Mer om det i DKV på söndag. Glad helg och gott nytt år allihop!

Fotona visas med tillstånd från Handarbetets Vänner.

gilla en tjej

Gilla en tjej
följ en tjej
handla av en tjej
peppa en tjej
anställ en tjej
höj tjejernas löner

Gilla en tjej
dela en tjej
tipsa om en tjej
lyssna på en tjej
rösta på en tjej
hylla en tjej
se henne passera dig

Nätverka med en tjej
samarbeta med en tjej
fråga en tjej
referera till en tjej
släpp in en tjej
släpp upp en tjej
rekommendera en tjej
gör något för tjejerna

Gilla en tjej
rösta på en tjej
heja på en tjej
så dina barn och vänner ser det
passa till en tjej
uppmuntra en tjej
Säg åt henne att köra
låt henne visa att hon kan

like facebook watercolor watercolour water color colour akvarell aquarelle vattenfärg måla målning paint painting rose roses thumbs up gilla en tjej tumme upp feminism 8:e mars manifest

Varje gång du ger en tjej utrymme, varje gång du tillåter henne att lyckas och unnar henne framgång blir det lite lättare för nästa tjej som kommer efter. Hjälp varandra oavsett position och situation.

Detta mantra är naturligtvis applicerbart på många andra grupper – ickevita, personer med funktionsvariation, andra ickemän och så vidare. Gilla dem också.

vernissageinbjudan


Om en vecka och en dag, torsdagen den 25/2, ska jag ställa ut mina alster för allra första gången någonsin. Det blir broderier, akryl- och akvarellmålningar i en underbar röra av nordisk naturmagi och framtidsdystopi. Här kommer den officiella inbjudan, för ni är alla så hemskt hemskt välkomna!

Såhär skriver jag: ”I naturen finner jag detaljer vi sällan lägger märke till eller värderar längre. Jag känner ett vemod och en rädsla inför förlorade historier och minskat intresse, vilket driver mig till att fånga, gestalta och återberätta. I den utställda serien tolkar jag svenska landskapsmotiv, vilda fåglar och växter i fritt broderi och akvarell.

Mina akrylmålningar behandlar en ännu större och mer abstrakt skräck för mänsklighetens öde. Miljöförstörelse och sinande empati driver oss bort från planeten Tellus, men tar vi med oss våra lärdomar? Jag målar gärna kor i rymden – de sista överlevarna.”


Jag ställer ut ihop med Jessica Andersdotter och Kerstin Håkansson.

Torsdagen den 25/2, 17.30-19.30
Värsta Allé 1, i Spånga, Stockholm
Facebookevent hittar ni HÄR

Kom!!

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.