kribblor, dillpynt och palmklättrande pansarspindlar med klor


I augusti hade vi såklart, liksom alla andra, kräftskiva. (Hashtag bloggaikapp.)


Jag är emellertid av övertygelsen att skaldjuren kommer att utkräva sin hämnd på mänskligheten inom en inte alltför avlägsen framtid och håller mig därför på säkert avstånd från allt var kribblor heter och kallas.


De är ju ändå typ jättespindlar med pansar och klor och en del kan klättra i träd. Verkligen ganska osoft.


Jag ställer mig även ytterst tveksam till kräftkalasets grafiska profil. I jämförelse med andra högtider där en kan hitta vackert pynt verkar allt som har med kribblor att göra per princip vara osmakligt. Värst är alla spretiga dillkvistar på vit botten. Tvi vale! Det enda jag gillar är månlyktorna – augustikvällsstämningen liksom. Några sådana hade vi inte.


Det var ganska trivsamt ändå för sällskapet var fint som snus och det fanns västerbottenostpaj.


Detta var även aftonen då Petter valde att outa sin ungdoms passion för riktigt stora krabbor. Det var verkligen jättekonstigt.


Jag tror även att jag blev mormor åt Nils, på något vis. Taget!


Bra kväll.

No Comments

Post a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.