Vet ni att jag bor i en nittiosäng med snedtak över och orden ”Lonely Hearts” i svartaste svart? Ibland skrattar jag åt självironin.
Andas ut, andas in. Okej, efter att ha gått på Harry Potter igen (ja jag kunde inte låta bli. Emilie kom hit och vi skulle ha Ron-kväll men varken Cherry Bomb eller Driving Lessons gick att få tag på så vi åkte till stan och gick på Dödsrelikerna istället (SJUKT BRA KOMPENSATION)) är jag lite distraherad och inte fullt lika förpinnad längre.
Vad jag tycker är roligast är megaresponsen på förra inlägget (det har ju bara gått nån timma)! Kanske jag borde vara bitter oftare. Jag tycker fortfarande att SL satt ett förpinnat högt pris jag inte har råd med sådär på en gång (så mycket bättre med avbetalning varje månad Emelie, och sån är självklart mycket dyrare här också), och jag tycker man får förpinnat lite valuta för pengarna (Hanna sa det – man borde få betalt för att åka med SL), och babianbajset stinker lika förpinnat illa oavsett (men det var det lustigt nog ingen som anmärkte på). Men jag vet också att kollektivtrafiken är ännu mer förpinnad borta hos er på Skåneslätterna och i Smålandsskogarna och Indien och allt vad det nu kallas utanför huvudstan, så jag ska försöka vara lite tacksam för att jag åtminstone kommer hem och till jobbet i tid nån gång ibland.
Problemet är inte att det är sämre här än någon annan stans, utan att det är sämre än vad det borde vara. Det känns lite dumt att betala ett kort som är värt 180 arbetstimmar och sen ändå behöva ta taxi till jobbet (vilket man åker till för att betala av åkkostnaden) därför att färdmedlet är försenat och inställt på grund av snö på spåren, banarbete, signalfel, växelfel och allt det där som ställde till det så förbaskat förra året och som man på Connex kontor trodde sig vara av med men likförbannat blev det vinter igen.
Och barnvakt på heltid kommer jag inte bli för all lön i världen, hellre slavar jag på restaurangen för 56/h tills döden skiljer mig från kassaapparaten. Och det där med tandförsäkring ska jag titta upp. Och ridning på avbetalning vore något. Och nu har jag ältat det här så det räcker – för idag alltså.
Eftersom vintern är här och helvetet därmed brakat loss över alla våra arma själar är det svårt att hålla igång finemangmanglistor och annat glättigt. Därför påbörjar jag nu min förpinnatlista, där jag ska samla allt som är värdelöst, odugligt och allmänt förargelseväckande. Inspiration får jag från min vän Annas eminenta kollektion av ’Värdelösa saker’ och nåt budskap har jag inte.
För att inte göra övergången för svår för er börjar jag helt enkelt med ett inlägg av både finemangt och förpinnat. Håll i er.
Finemangmang
17. Vägen till jobbet. Förutom tågresan och hinderlöpningen genom Centan och över Sergels torg så är det alldeles underbart att ta spårvagnen (förutsatt att den fungerar) längsmed Strandvägen, över bron och ut på Djurgården. Istället för att åka in till betongdjungeln far jag (eller promenerar under en bra dag) längsmed kajen med alla gamla träbåtar och genom alléerna ut till Skansen. Från själva restaurangen har jag dessutom utsikt över hela Södermalm, med solnedgång och allt (förutsatt att jag inte har någonting att göra – vilket jag alltid har). Det är värt mycket.
Jobbet (Solliden ligger ganska centralt i bilden, en och en halv cm till vänster om ”tornen” – som är åkattraktioner på Gröna Lund), fotat i höstas.
Förpinnat
1. Sista metrarna av vägen till jobbet. Jag har en pakt med mig själv om att alltid ta trapporna upp från Skansenentrén till Solliden istället för rulltrappan. Det är cirkus 226 steg uppför, vilket till en början inte är så farligt. Det är när man är försenad, eller bara har de sista 20 stegen kvar som det blir obehagligt. Precis innan toppen hamnar man nämligen i perfekt position för att känna odören från babianberget i hela sin nyansrikhet. När man har överlevt hela SL-resan, spurtat uppför 206 trappsteg och flåsar och flämtar som värst möts man alltså av den fräna, påträngande och svårignorerade lukten av, ja, apbajs. Välkommen till arbetet!
2. Att vara 20. Surfade in på sl.se för att se över priserna för deras årskort. Surfar vidare till planka.nu. SL ska ha 7280 kronor (nej, inga decimaltecken) för att låta mig stå och vänta i ur och skur på ett helvetesfärdmedel som aldrig kommer och aldrig avgår och aldrig anländer och alltid är smockfullt. Helst ska jag ha det här kortet i januari, månaden då jag också ska betala min terminsavgift för ridningen på 6400 kronor. 7280 + 6400 = 13680 riksdaler. Och däremellan kommer jul. Och jag har en timlön på 56 kronor efter skatt. RÄKNA SJÄLVA. Att jag som 20-åring snart kommer tjäna mer än 56kr/h (alltså typ 68kr/h) känns inte tillräckligt upplyftande.
Fattas bara att jag måste göra en rotfyllning (FÖR JAG HAR INTE GRATIS TANDVÅRD LÄNGRE).
Helvetesavskumsavkommeuppstötning!
Idag har jag och mamma julhandlat, fikat på stan och sett Dramatens uppsättning av Shakespeares ’Stormen’. Den sistnämnda var lite svårbegriplig men fina Jonas Karlsson var suverän som Caliban.
Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.