när jag ändå var igång

Det är ju inte konstigt att ångesten biter sig kvar när man låter den ta fysisk plats. Jag har inte pluggat på fyra månader men likväl har de jävla psykologiböckerna legat där, i en stor otäck hög av magont.
Efter att ha bytt ut lådorna, städat bakom sängen, röjt, sorterat och slängt tog jag itu med Ångesthögen också, och nu är alltihop undanstuvat och gömt – böcker såväl som känslor. Behöver jag säga att det verkligen ger resultat? Här känns rent!

1

Elvis has left the building


Idag har jag kommit till skott med inredningsprojekt numero uno: jag har plockat bort mina Elvislådor. De är charmiga för all del men ärligt talat riktigt ruskigt fula, och himla röriga, och otympliga, och mest ivägen. Jag gjorde dem av ett paketpapper för massor med år sen men nu har jag tröttnat – så idag fick de gå i pension i utbyte mot en mindre, vit variant. Frågan är hur i all världen jag lyckades föra över innehållet i de första två till utrymmet i den senare?


Känns så fräscht och skönt med den lilla vita. Och så har jag plats för mina inramningar av de finaste bilder som finns på Jake och Robert, så jag möts av deras solstrålsleenden varje dag.

2

som att fylla år

De senaste dagarna har det dimpt ner ovärderliga skatter i brevlådan. Först kom Seabiscuit och igår anlände Brokeback Mountain i sällskap med ett väldigt kort men väldigt fint brev från Miriam, komplett med Zodiac-referenser och bifogad bild av henne, mig, våra hundar och en klonad Jake. Ljuvligt! Seabiscuit och Brokeback är två av mina favoritfilmer och de förtjänade att finnas i filmhyllan i bättre upplaga än som VHS respektive inspelning – så nu står de där och jag längtar efter första bästa regniga ensamdag då jag kan se på sistnämnda och gråta ögonen ur mig.
’Cause I’m a sucker for a fellow in a cowboy hat.

2

chasing those greenfields that lie just over the hill

När åskan gick så det skakade i huset (fysiskt, vi kunde känna de värsta smällarna) och regnet attackerade takpannorna som kulsprutegeväder fick jag en släng av kreativitet och satte igång att måla. Det händer inte ofta och här får ni se resultatet – inte för att jag arbetade särskilt ihärdigt eller är vidare nöjd, utan tvärt om för att jag hoppas kunna öva upp akvarellkunskaperna i framtiden och då kanske det kan vara kul att se en utveckling.

rubrik ur SAY YOU WILL av MICK JAGGER
6

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.