Bruxelles IV

På söndagmorgonen promenerade vi den korta sträckan till Seriemuseet för att läsa om Tintin och de andra, studera vägen från skisser till färdiga seriestrippar och beundra den alldeles underbara muminutställning de så passande hyrde in just för tillfället.

Sen saknade mamma och jag shoppingen vi inte fått göra dagen dessförinnan och gav oss ut på stan i sällskap av bror A. Men, det var söndag och alltihop visade sig vara stängt.

Så vi irrade omkring ett tag och hamnade på vackra Grand-Place igen lagom till att regnet kom, varpå vi flydde in i ett öppet chokladeri för att trösta oss med tryfflar.
Och sen var det dags att åka hem.

Så, sammanfattningsvis innebar Bryssel två-muséebesök-och-en-himla-massa-promenader, och det är därför jag är lite besviken. Det var förstås mysigt att knalla omkring på stan och se på hus, men det hade man kunnat göra på ett par timmar, inte en och en halv dag. Vi har stressat massor, utan att ha någon riktig punkt B att ta oss till, och i kombo med regn, stängda butiker och ojazzig jazz blev det rätt enformigt. Jag kanske bara är bortskämd med väldigt företagssamma resor där vi far mellan olika sevärdheter och Upplever saker – men i vilket fall blev inte Bryssel riktigt vad jag förväntat mig. Inte för att jag önskar jag inte åkt dit, utan tvärt om skulle jag ha velat stanna bra mycket längre.

Bruxelles III

Bryssel har så mycket art nouveau-hus att de låter dem förfalla, Bryssel har muralmålningar på varannan fasad, Bryssel har megamoderna skyskrapor med första klassens service och teknik, och Bryssel har måånga genomäckliga, totalvidriga, asskabbiga delar. Tunnelbanan måste nämnas – det låg skräp och lort överallt och varenda station luktade piss. Flera områden följde samma standard och man kunde riktigt känna skiten suga sig fast i hår, hud och kläder. Det var outhärdligt, för att inte säga otroligt i kontrast mot allt det fina.

Meeen mamma och jag trotsade äcklet och tog tunnelbanan till Hortamuseet. Victor Horta var en av världens främsta art nouveau-arkitekter och i Bryssel finns hans hem – makalöst så väl utvändigt som invändigt. Där fick jag tyvärr inte fotografera, men vill ni se bildexempel kan ni kika här.

Så efter en hel dags promenader och ett museebesök hade de övriga i sällskapet återvänt till hotellet för att vila, medan mamma och jag tyckte vi skulle utnyttja tiden och utrymmet i resväskan och gav oss ut för att shoppa. Det skulle finnas ett second hand-område en bit ifrån Hortamuseet så vi knallade runt i regnet och letade, men när vi till sist hittade rätt visade det sig precis ha stängt, och istället tog vi plats på en liten inrökt pub för en välbehövd kopp kaffe.

Och så fick vi lite snopet ta tunnelbanan tillbaka till Boursen då det närmade sig tid för kvällsmat. Där utförde en gubbe och hans hund det finaste tiggeri jag sett – hade jag haft pengar på fickan hade hunden fått alltihop bara för att han var så duktig som låg där alldeles fint med glasögon på och bad om matpengar medan husse satt en bit bort och iaktog.

Och jag fick resans – eh – bästa bild! Jag stod och knäppte miljöfoton på hunden med omgivning utan att kolla snabbvisningen och märkte alltså inte förrän på planet hem att jag fångat en liten spillevink också. Han däremot verkar varit väl medveten om att han kom med. En väldigt festlig överraskning tycker jag som skrattade så jag skrämde upp halva kabinen när jag upptäckte honom.

Så käkade vi och skålade för farmor, varpå hon, jag, mamma och farbror M gick för att titta på jazzen. Det hela var lite av en besvikelse, så vi blev inte helt långvariga.

Tillbaka i lobbyn såg vi återstoden av Eurovisionen på storbilds-TV (hidöst) och drack champagne. När det hela var över upptäckte jag att BBC sände en Rolling Stones-dokumentär vilken jag bara måste kolla på och till vilken jag småningom somnade.