KonMari "The life-changing magic of tidying - the japanese art" av Marie Kondo, foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

KonMari: om metoden, boken och serien

”Ibland händer det att jag känner mig kvävd, kvävd av grejer.” skrev jag i inlägget om varför vi vill rensa ut hemma under våren. Till vår hjälp har vi valt KonMari-metoden.

Varför KonMari?

Jag kom i kontakt med KonMari för något år sen då jag såg ett youtubeklipp med tips på hur du viker och förvarar kläder stående. Med undantag för några slarvigare perioder, strump- och underklädeslådan har jag sen dess vikt innehållet i mina byrålådor på det viset. Ett intresse för resten av metoden väcktes i samband med Netflixserien som kom runt nyår och jag läste nyligen genom den första boken. Jag tycker att metoden känns logisk, genomgående, tillåtande, tydlig och rolig. Jag har alltid rensat i olika perioder och aldrig känt mig färdig. Med KonMari-metoden ser jag en möjlighet att bli det.

KonMari "The life-changing magic of tidying - the japanese art" av Marie Kondo, foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Vad är KonMari?

KonMari är en metod för att organisera hemma, utvecklad av japanska Marie Kondo. Det som skiljer KonMari från andra tekniker är att du fokuserar på sakerna du vill behålla istället för dem du ska rensa ut. Föremålen du väljer att fortsätta äga ska ge dig en fysisk känsla av inre glädje. Tokimeku, på engelska översatt till spark joy. En känsla av pirr i magen, mycket djupare än att tycka något är vackert eller funktionellt. Saker som känns tokimeku är fröjdefulla att använda!

Under rensningen ska du plocka upp var och en av dina tillhörigheter, även småpryttlar och böcker, för att undersöka vad du känner för dem. Naturligtvis har jag gjort mig lite lustig över det här och skickat ruttna tomater i soporna med ett fördömande ”does not spark joy”. Metoden är heller inte applicerbar på exakt alla föremål du äger – vissa grejer är du mer eller mindre beroende av oavsett vad du känner för dem. Skurhinkar, första hjälpen-kit, laddsladdar och sånt. Men tankesättet kommer kanske till nytta när du ska sortera sådant du har mycket av. Jag har personligen lätt för att känna igen vilka saker som ger mig en djupare glädje och tycker det är en bra måttstock för att välja hur mycket jag vill behålla. Det finns inga siffror för hur många böcker, klänningar eller dessertgafflar du får äga, bara en uppmaning att tycka om dem alla.

Organisera per kategori

Sorteringen sker inte per rum eller byrålåda utan efter några givna kategorier, i en särskild ordning. Du börjar med kläder, fortsätter med böcker, papper, komono (kök, badrum, hobby, förråd, m.m.) och avslutar med sentimentala föremål. Inom varje kategori finns underkategorier som underlättar upplägget. För varje steg ska du samla hemmets alla föremål ur kategorin på ett ställe. Detta för att få en uppfattning om vilka mängder du äger och väljer att förvalta.

När du under rensningen kommer över något som väcker komplicerade känslor sparar du det till den sista kategorin, sentimentalt. Du börjar med kläder därför att det är förhållandevis enkelt att hitta vilka du känner dig både bekväm och fin i. Du har antagligen redan ganska bra koll på vilka du inte använder. Vilka som är av obekväma material, fel modell/storlek eller som är trasiga. Börjar du med papperskategorin eller ett förråd är risken att snabbt bli överväldigad, och med sentimentala föremål som dagböcker och foton är det lätt att fastna.

KonMari, foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Organisera en gång för alla

Tanken är att hela processen ska göras en enda gång, under en sammanhängande tid. Att strukturera den nya förvaringen väntar du med till allra sist. För att inte behöva göra om när nya ytor frigörs eller investera i onödiga system. Kondo menar att i de flesta hem finns redan de förvaringslösningar som behövs.

Det som fick mig att hitta metoden var Marie Kondos teknik att förvara saker stående på högkant, som böckerna i en bokhylla. Enligt metoden viks kläder på ett särskilt sätt så de går att förvara stående i byrålådorna. Det ger en tydligare överblick än när plaggen ligger staplade ovanpå varandra. Man organiserar också efter färg eller struktur och sorterar lösa föremål i en byrå i mindre lådor, exempelvis skokartonger.

Om boken: The Life-Changing Magic of Tidying – The Japanese Art

Marie Kondos första bok heter The Life-Changing Magic of Tidying – The Japanese Art på engelska och Konsten att städa: förändra ditt liv med ett organiserat hem på svenska. Jag valde att läsa den på engelska eftersom den svenska översättningen fått mycket kritik. Tidying och städa är inte riktigt synonymer, precis som discard och slänga inte är det. Förespråkare av KonMari menar att det inte handlar om att städa så mycket som att välja och organisera. Du kan gå igenom processen utan att göra dig av med någonting, Jag menar också att man inte behöver ”slänga” allt som man väljer att inte behålla. Avyttra hade varit en bättre översättning och innefattar källsortering eller att skänka. För mig är det avgörande att rensa med ett uttalat hållbarhetsperspektiv.

Jag tycker att boken är lättläst, engagerande och intressant. Det dröjde till andra kapitlet innan jag kom in i den. Jag upplever att det första främst fokuserar på att sälja in metoden och innehåller en hel del upprepningar.

Det viktigaste boken ger mig är inspiration. Metoden känns logisk och effektiv. Jag får verkligen lust att ordna och ta bättre hand om mina saker! Att aktivt välja ut ägodelar vi vill använda, tacka nej till överflöd och möta alla sina ägodelar känns som ett bra första steg mot att bryta ohållbara konsumtionsmönster. Jag gillar också Kondos uppmuntran att välja ägodelar efter vem jag vill vara, inte vem jag har varit. Ett framtidsfokus istället för dåtidsfokus som jag tror är väldigt utvecklande och förlåtande. Jag ser faktisk fram emot att ta avsked av gamla dagböcker!

KonMari "The life-changing magic of tidying - the japanese art" av Marie Kondo, foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Om Netflixserien: Tidying up with Marie Kondo

Runt nyår kom Netflixserien Tidying up with Marie Kondo som innebar en enorm boom för KonMari-metoden. Kondo besöker olika amerikanska hem och hjälper familjerna att organisera. Hon möter unga par, en änka, barnfamiljer och pensionärer som bott på samma ställe i generationer och samlat både sina egna, sina föräldrars och barns saker på hög. Jag såg serien och blev inspirerad att läsa boken och försöka mig på en mer organiserad rensning här hemma. En gång för alla, liksom. Jag blev fullkomligt förälskad i Marie Kondos sprudlande personlighet. Hur hon klättrar in och försvinner i folks garderober. Slår ihop händerna och med ett lyckligt leende utbrister ”I love mess!”.

Serien är en bra ingång för dig som vill undersöka om metoden är något för dig, men räcker inte för att genomföra processen. Jag rekommenderar att du läser The life-changing magic of tidying och tar den med några rågade nypor salt.

Kritik

Vissa påståenden i boken är tyvärr oerhört könsstereotypa, dem får man liksom stryka över. Andra är översinnliga. Kondo tillskriver hus och saker inte bara känslor utan även fysisk makt att påverka städprocessen. Enligt henne ska du inte bara slänga sakerna du bestämt dig för att göra dig av med utan att först tacka dem för den tid de tjänat dig eller det dem lärt dig – t.ex. att du inte trivs med modellen. Jag ser en stor poäng i att visa sina ägodelar mer uppskattning och tror avtackandet kan vara en avgörande del i att bryta sina konsumtionsmönster. Du konfronteras med hur mycket du köpt som inte kommit till nytta. Hur mycket du sparat fast du inte använder eller tycker om det. Avtackandet kan också mildra skuldkänslor över att göra dig av med något som fortfarande är användbart, en bok du ännu inte läst eller något du fått i gåva. So far so good. Men Kondo hälsar också på sitt hus varje gång hon kommer hem. Hon tackar sina smycken för att de gjort henne vacker och sin väska för att den sett till att hon fått så mycket gjort under dagen. Genom att röra våra ägodelar ska vi överföra energi till dem så de får lyster och håller längre. Kritiken mot detta har inte varit nådig. Jag skriver själv inte under på översinnligheten, och känner att det här är en del av metoden som inte funkar för mig. Men jag vill också verkligen understryka att den är lätt att bortse ifrån och att många vita tyckare gjort sig lite väl lustiga över vad som i grund och botten är kulturella skillnader. Kondos metod stammar ur Shinto, en religion som praktiseras av 54% av den Japanska befolkningen. Alltså drygt 68 miljoner människor. Jag tycker vi kan vara mer försiktiga med att kalla det ”flum”.

laga hål i stickat konmari www.aliciasivert.se

Hållbarhetsperspektiv

Naturligtvis finns risken att vi rensar ut ägodelar som inte skänker glädje och köper nya som vi tror ska göra det. Medan vi är i en tid då vi ständigt behöver ifrågasätta alla våra köp anser jag ändå att det kan vara bättre med några genomtänkta investeringar nu om det innebär att vi i längden ändrar ohållbara konsumtionsmönster. Om vi däremot riskerar att tröttna även på de nya ägodelarna blir metoden ohållbar. Men Marie Kondo hävdar att hon inte har några stamkunder. Ingen som genomfört hela processen ska ha fallit tillbaka i gamla mönster. Hur sant det är kan jag inte svara på, men ur de personliga berättelser jag läst framgår tydligt att användarna blivit avsevärt bättre på att tackla impulsköp och tillfälliga lösningar.

Som återbrukare och miljömedveten förstår jag att jag står inför en stor utmaning. Särskilt när det kommer till att rensa ut sånt som skulle kunna användas igen. Men med den inställningen tror jag också att jag har närmast perfekta förutsättningar för att genomgå processen på ett hållbart och långsiktigt vis. Något jag saknar i boken är uppmuntran och råd om att laga, lämna in och skaka liv i föremål som skänker tokimeku men har gått sönder. Det skulle kunnat vara ett helt eget kapitel. En stor anledning till att jag väljer att skriva offentligt om min KonMari-process är att jag vill tillföra ett hållbarhetsperspektiv och kreativitet till trenden. Och undersöka om de båda är förenliga.

solnedgång gotland konmari

Min KonMari-process

Mitt första steg efter läsningen är att reflektera kring varför vi vill rensa och organisera om hemma. Sen skriver jag och Andreas en målbild av hur vi önskar att livet ser ut och känns i framtiden. Målbilden gör det lättare att fatta svåra beslut efter vägen. Ingår den här prylen i hur jag vill leva mitt liv? Vill du börja med KonMari rekommenderar jag att först läsa hela boken.

Jag har tänkt att ni ska få följa med genom den här processen och hoppas att det ska bli kul! Om inte annat kan ni ju skratta åt mig när jag sitter och gråter av utmattning i en hög av garner, kalligrafipennor och gamla tryckknappar om ett par månader. Min största utmaning lär bli komono-underkategorin hobby! Men det ska också bli skönt att sig igenom det och få ordning, en gång för alla.

Det blir lätt lite religiöst när en ska skriva utförligt om olika metoder och processer. Det är inte mitt syfte med att dela med mig av det här. Jag hoppas att det kan bli insiktsfullt och lärorikt både för mig och dig som läser. Att vi kan reflektera kring ägande och vårdande av föremål tillsammans. Och så hoppas jag att jag kan inspirera till att välja mer hållbart och visa hur du lagar och återbrukar. Om KonMari-metoden är lösningen för mig eller dig, det återstår fortfarande att se!

Är du bekant med KonMari? Vad har du för tankar om metoden?

Läs mer

+ Tankar om att rensa ut hemma
+ Min KonMari-målbild

16

en heldag i slöjd

Slöjdmarknad på Kristinehovs Malmgård - skaparsöndag med Cissi slöjdmarknad och rotslöjd! Foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Slöjdmarknad på Kristinehovs Malmgård

I söndags hade jag en riktigt fin heldag i slöjdens tecken! Jag började med Slöjd Stockholms marknad för slöjdmaterial och redskap på fina Kristinehovs Malmgård.

Slöjdmarknad på Kristinehovs Malmgård - skaparsöndag med Cissi slöjdmarknad och rotslöjd! Foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se // Kristinehovs malmgård slöjd stockholm marknad skapa skapande

Med mig hade jag min vapendragare i slöjd och det mesta – Cissi! Vi startade med en fika men då var jag för exalterad för att komma ihåg att ta kort. Gott var det i alla fall och miljön mysig. Vi blev avbrutna mitt i när en herre i väst och knäbyxor höll ett litet tal där han bad om ursäkt för att de inte hade mer att bjuda på. Han hade inte räknat med så mycket besökare och bestämt hålla köket stängt, men när hans dotter sett hur många intresseanmälningar det var till eventet hade hon ställt sig och börjat baka klockan ett på natten. Det blev applåder kan jag säga!

Slöjdmarknad på Kristinehovs Malmgård - skaparsöndag med Cissi slöjdmarknad och rotslöjd! Foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Jag kände inte till Kristinehovs Malmgård sen innan och det var verkligen en positiv överraskning att hitta gården, alldeles intill Hornstulls tunnelbana! Byggd i slutet av 1700-talet och med mäkta stämning i väggarna. Idag var det alltså pyntat till marknad av slöjdmaterial och redskap. Borden dignade under rullar med kantband, snedslå, tyger, knappar, skyttlar, garner och verktyg.

Slöjdmarknad på Kristinehovs Malmgård - skaparsöndag med Cissi slöjdmarknad och rotslöjd! Foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Här fastnade jag en stund, men gick vidare utan att investera. Sitter ju inte illa till vad gäller garninventarierna, om en säger så. Men finns det något vackrare att titta på än broderidockor i askar klädda med silkespapper?

Slöjdmarknad på Kristinehovs Malmgård - skaparsöndag med Cissi slöjdmarknad och rotslöjd! Foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Cissi gick runt och såg glansögd ut men det är inte för att hon blir ledsen av slöjd utan för att hon så gärna ville bo på malmgården och ha knäbyxor hon med.

Rotslöjd och plättar

Så småningom rörde vi oss vidare hem till henne för att prova på en slöjdteknik vi inte testat förut! Ni minns ju att jag fick ett paket med skatter från Västerbotten av Thea, och däribland en näve björkrötter. Jag hade lånat en bok på biblioteket, packat ner rötter, tänger, syl, benpryl och knivar i en kasse och nu skulle vi prova rotslöjd!

Rotslöjd - skaparsöndag med Cissi slöjdmarknad och rotslöjd! Foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Vi blötlade och delade de tjockare stödtågorna på längden.

Rotslöjd - skaparsöndag med Cissi slöjdmarknad och rotslöjd! Foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Övade börjor och skarvade bindtågor. Så slöjdade vi tills ljuset försvann och synen blev suddig.

Rotslöjd - skaparsöndag med Cissi slöjdmarknad och rotslöjd! Foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Det blev varsin liten plätt eller ett grytunderlägg till ett dokskåp. En och en halv timme tog det säkert att få ihop och hemskt roligt hade vi! Tekniken var ganska lik att virka och det var ofantligt häftigt hur starka och hållbara de tunnaste rötterna var. Fast jag lyckades ha av några ändå i min iver och blev bra på att skarva efter ett tag. Jag kan nog bara fantisera om att få ihop en hel korg men skulle definitivt gärna prova detta igen!

Sen fick vi sällskap av Pontus, åt middag och glass och hade det bra innan det var dags för mig och min rotslöjdsplätt att fara hem! En redigt fin slöjdsöndag blev det med februarisol därtill. Precis sådär som en önskar att alla lediga dagar fick vara.

Rotslöjd nyckelring - skaparsöndag med Cissi slöjdmarknad och rotslöjd! Foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

När jag kommit hem satte jag min lilla plätt på en nyckelring. För trots att den bara var ett experiment och sätt att lära mig tekniken kan jag inte låta bli att tycka om den en aning.

Rotslöjd nyckelring - skaparsöndag med Cissi slöjdmarknad och rotslöjd! Foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

12

februari: varannandagsväder och videkvistar

Vattenhjulet utanför Gustavsbergs porslinsfabrik i februari, foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Februari är varannandagsväder. Att varannan dag pulsa till posten genom knähög snö och vänta på försenade bussar i en timme. Att varannan dag ta snedskutt över smutsiga vattenpussar och lyfta väskan högt när det stänker. Att halka nerför isbanan till bussen och tänka att kommer den nu så kan jag ändå inte springa. Februari är ett löfte om mer ljus och en känsla av lust som åter spirar i magen. Ny ork och kraft och nya tag. Att jobba hårt, rensa hemma och ta sportlov.

Februari, varför brukade jag avsky dig?

Jo, jag minns. Det finns gammal sorg begraven i dina drivor. Jag brukade inte stå ut när februari kom som en påminnelse om vad som gått förlorat. En koltrast på kyrkogården och en lykta som sprack i kölden. Men tiden går och det blir lättare. Tiden går och jag kan andas genom februari. Tiden går och drivorna töar bort.

Kurt och Idöborg i Gustavsbergs hamn, februari, foto av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Mot februaris slut är det nästan vår. Det är is på promenadvägarna och stigarna men barmark mellan träden. Motljus och matsäck och älgspår som gör mig nervös. Jag övervinner min telefonfobi, ringer och beställer en pizza för första gången i mitt liv. Säger ”Oh så fantastiskt, det blir jättejättebra, tack så hemskt oerhört mycket” innan jag lyckas lägga på luren.

Februari är tvära kast, som alltid i våra liv. Från att vara helt nöjda till att längta så det spritter i benen på bara några dagar. ”Så typiskt oss”, säger Andreas när vi går hem. Jag står med händerna på sängen och sparkar bakut av nervositet och uppsluppenhet. Pirr i magen och stora planer.

Februari är promenader genom radhusområden som en gång var slottsträdgårdar. Pioner, rosor och syrener som slumrar. En första videkvist i björkallén har brutit ut. Det är marknad och rotslöjd och bulle med mamma som köper med narcisser. Den här gången sparar jag lökarna.

8

Illianas magiska vintervärld: blodmånen och Stjärna i akvarell

Jag försöker ju måla mer i år – oftare, snabbare och mer förenklat! Här kommer två små vinterakvareller som förhoppningsvis är det sista vi säger om snön va, för sen kan det gärna bli vår.

Illianas magiska vintervärld: Blodmånen och Hästen Stjärna, efter foton av Illiana Anklew. Akvarell av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Båda bilder är inspirerade av foton som Illiana Anklew tagit. På Illianas.se bloggar hon om livet, skrivandet, skapandet, husfixandet och naturen i en värld som känns tagen direkt ur en saga. Jag förgås nästan i hennes vackra vinterbilder och dessa tu berörde mig särskilt.

Illianas magiska vintervärld: Hästen Stjärna, efter ett foto av Illiana Anklew. Akvarell av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Hästen Stjärna, akvarell och gouache inspirerad av ett foto av Illiana Anklew, Illianas.

En magiskt mysig bild från Julaftons morgon på en nästan 40 år gammal ponny som bott i Illianas familj sen hon (hästen alltså) var fem år! Kan man annat än att få hjärtsnörp? Jag gjorde en göllig liten illustration och la till snöflingorna med vit gouache. Älskar hästar och särskilt snälla gamla ponnys i vinterpäls med snöglitter!

Illianas magiska vintervärld: Blodmånen, efter ett foto av Illiana Anklew. Akvarell av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Blodmånen, akvarell inspirerad av ett foto av Illiana Anklew, Illianas.

Illianas foto av blodmånen i gryningen är helt magiskt och min målning gör det inte alls rättvisa. Men inspirerad blev jag och det är ju värt något i sig! Här maskerades den vita månen lätt med en bit rundklippt maskeringstejp. Himlen är målad vått i vått och runt den maskerade månen droppade jag lite vatten som fick skjuta bort färgpigmenten. Så bildades de små nebulosorna som strålar runt månen.

Illianas magiska vintervärld: Hästen Stjärna, efter ett foto av Illiana Anklew. Akvarell av Alicia Sivertsson - www.aliciasivert.se

Och det var månadens bloggbilder i akvarell! Det är spännande att inspireras av andras bilder och få måla sånt jag kanske inte skulle göra annars. Ingen av de här tycker jag blev särskilt bra eller intressant i sig, men övningen är värdefull och det är den jag vill fokusera på just nu. Att utmana mina val av motiv och mitt tempo, inte fastna i perspektiv och arkitektoniska detaljer. Det är kul att måla såhär också!

Hur utmanar ni er kreativt i år?

8

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.