ära hon som äras bör – 8:e marsmanifestation i Anundsjösöm

Brita-Kajsa Karlsdotter föddes i Anundsjö socken i Ångermanland 1816 och broderade troligen genom hela sitt liv, men aldrig så mycket som på gamla dagar. Blomster- och naturmotiv i röda, spretiga stygn med något som liknar schattérsöm men där tråddelarna ofta syddes isär som i klyvsöm, och stjälkar i förstygn som hon sicksackade emellan. Anundsjösömmen är den enda landskapssöm som härleds till en enda person, istället för en hel sockens sömsätt. Brita-Kajsa märkte sina motiv med bokstäverna BKKD som var en förkortning av namnet, F1816 för födelseåret och S som stod för ”sydd” plus det årtal alstret var broderat. Hon la också gärna till ÄRTHG som stod för ”äran tillhör gud”.

alicia sivertsson sivert aliciasivert fritt broderi handbroderi frihandbroderi free hand embroidery needlework hoop art textile textilkonst skapa skapande kreativitet sy brodera måla med tråd blomma blommor söm landskapssöm landskapssömmar bygdebroderi stygn söm anundsjösöm anundsjö brita-kajsa karlsdotter äran tillhör gud brodöserna äthg märkning textila verk textilkonst märka signera signatur feminism 8:e mars internationella kvinnodagen rött röd garn tråd bomull linne schattérsöm förstygn sicksack under sydd konsthistoria textilhistoria kvinnohistoria
I teorin tycker jag om Anundsjösömmen. Hur mycket life goal är det inte att utveckla så karaktäristiska drag att ens arbete får ingå bland landskapssömmarna? Kanske ett mål för framtiden, att tinga Gustavsbergssömmen. Rött på vitt har jag också alltid tyckt om, men liksom Järvsösömmen som vi tidigare berört har jag svårt för den spretiga estetiken och det lite slarviga genomförandet (som till viss del tros bero på att Brita-Kajsa var gammal och inte såg så bra, men också för att hon inte gav ett damn). När Jenny meddelade att Anundsjösöm var mars månads utmaning i projekt Landskapssömmen visste jag först inte alls vad jag skulle kunna göra av den.

Men, aningen lättprovocerad som jag är bet jag ganska snart i den där gudfruktigheten och skissade upp en slarvig krans med orden ”DJÄVULEN DJÄVULEN DJÄVULEN” inuti. Det kändes ändå inte helt bra. Vad är det jag motsätter mig egentligen med påståendet att ”äran tillhör gud”, är det själva religiositeten? Nej, såklart Birta-Kajsa som alla andra människor får tro på vad hon vill. Framför allt var det avskrivandet av äran som brände. Nobelt, kan tyckas, och på sätt och vis uppskattar jag ödmjukheten, men inte i sammanhanget kvinnligt skapande. Att konstsömmerskan inte tilldelas vare sig ära eller vidare tillkännagivande är en lite för vanligt återkommande historia inom textilkonsten. När har kvinnor egentligen någonsin fått den cred de förtjänar för sina broderier och sin sömnad? Nej, jag tycker gott Brita-Kajsa kunde behålla en del heder för sitt arbete. Hon levde ett fattigt liv men var, enligt allt vad jag läst om henne, mycket generös.

alicia sivertsson sivert aliciasivert fritt broderi handbroderi frihandbroderi free hand embroidery needlework hoop art textile textilkonst skapa skapande kreativitet sy brodera måla med tråd blomma blommor söm landskapssöm landskapssömmar bygdebroderi stygn söm anundsjösöm anundsjö brita-kajsa karlsdotter äran tillhör gud brodöserna äthg märkning textila verk textilkonst märka signera signatur feminism 8:e mars internationella kvinnodagen rött röd garn tråd bomull linne schattérsöm förstygn sicksack under sydd konsthistoria textilhistoria kvinnohistoria
Så jag skrev som det är istället: att äran tillhör brodöserna.

alicia sivertsson sivert aliciasivert fritt broderi handbroderi frihandbroderi free hand embroidery needlework hoop art textile textilkonst skapa skapande kreativitet sy brodera måla med tråd blomma blommor söm landskapssöm landskapssömmar bygdebroderi stygn söm anundsjösöm anundsjö brita-kajsa karlsdotter äran tillhör gud brodöserna äthg märkning textila verk textilkonst märka signera signatur feminism 8:e mars internationella kvinnodagen rött röd garn tråd bomull linne schattérsöm förstygn sicksack under sydd konsthistoria textilhistoria kvinnohistoria
Äran tillhör brodöserna, Anundsjösöm i bomull på linne, 14 x 15 cm broderad yta.

alicia sivertsson sivert aliciasivert fritt broderi handbroderi frihandbroderi free hand embroidery needlework hoop art textile textilkonst skapa skapande kreativitet sy brodera måla med tråd blomma blommor söm landskapssöm landskapssömmar bygdebroderi stygn söm anundsjösöm anundsjö brita-kajsa karlsdotter äran tillhör gud brodöserna äthg märkning textila verk textilkonst märka signera signatur feminism 8:e mars internationella kvinnodagen rött röd garn tråd bomull linne schattérsöm förstygn sicksack under sydd konsthistoria textilhistoria kvinnohistoria
Jag skissade upp min krans med inspiration från Brita-Kajsas motiv och sydde bokstäverna i den klassiska sicksack-under-förstygn-tekniken, vilket ger dem sin nästan darriga karaktär. Jag planerade inte så noga i förväg och försöka anamma den där charmiga slarvigheten som jag kan ha lite svårt att genomföra.

alicia sivertsson sivert aliciasivert fritt broderi handbroderi frihandbroderi free hand embroidery needlework hoop art textile textilkonst skapa skapande kreativitet sy brodera måla med tråd blomma blommor söm landskapssöm landskapssömmar bygdebroderi stygn söm anundsjösöm anundsjö brita-kajsa karlsdotter äran tillhör gud brodöserna äthg märkning textila verk textilkonst märka signera signatur feminism 8:e mars internationella kvinnodagen rött röd garn tråd bomull linne schattérsöm förstygn sicksack under sydd konsthistoria textilhistoria kvinnohistoria
Medan jag provoceras av att äran tillskrevs gud imponeras jag verkligen av Brita-Kajsas namnmärkningar. Att låta sin signatur uppta så stor del av motivet tycker jag är en sund kompensation. Jag märkte min söm likadant: ASN för Alicia Sivertsson, F1990 för mitt födelseår och S2018 för året den blev sydd.

alicia sivertsson sivert aliciasivert fritt broderi handbroderi frihandbroderi free hand embroidery needlework hoop art textile textilkonst skapa skapande kreativitet sy brodera måla med tråd blomma blommor söm landskapssöm landskapssömmar bygdebroderi stygn söm anundsjösöm anundsjö brita-kajsa karlsdotter äran tillhör gud brodöserna äthg märkning textila verk textilkonst märka signera signatur feminism 8:e mars internationella kvinnodagen rött röd garn tråd bomull linne schattérsöm förstygn sicksack under sydd konsthistoria textilhistoria kvinnohistoria
Idag är det Den Internationella Kvinnodagen och det finns så många strider kvar att vinna. Jag börjar med att kräva tillbaka lite av äran till alla de brodöser som tänkt ut, format, känt in, valt färger och stygn, och under många obetalda arbetstimmar skapat Sveriges hantverkshistoria. De som alltid gjort det som en självklarhet, utan att någonsin få ta plats i konsthistorien. Det här verket är till er.

13

den kreativa veckan 9/2018: nystningshjälp och ett dussin illustrationer


Hej kompisar, hur mår ni? Vet ni, jag tror att det är första påskadvent idag! Efter en vecka av hejdlöst snöfall och dryga -10 grader känns det som ett efterlängtat vårtecken!

Det här har varit min sportlovsvecka och skulle vara min skaparvecka, men halvvägs in kom min förkylning tillbaka. Det är som att jag är så trött efter vintern/flytten/en rätt lång och intensiv tid att jag inte har någon motståndskraft kvar i kroppen. Så frustrerande med ännu fler dagar av halsont och värkande rygg. Det här får faktiskt lov att vara sista förkylningen i år!


Så de där planerade sömnadsprojekten fick invänta mer kroppskraft. Istället efterlyste jag tips om stickmönster på Instagram och fann så Andi Sutterlands Miette som jag börjat sticka. Tofslan hjälpte till att nysta upp farmors garn.


Plus gosade i sjuksoffan. Tajmingen kunde i alla fall varit värre – med snöstormen härjande utanför fönstret var det ändå inte särskilt lockande att försöka ta sig ut.


Här börjar min Miette ta form!


En dag när jag hade lite mer ork satte jag igång med ett väldigt ärorikt beställningsjobb. Jag skissade upp en hel massa små illustrationer som skulle göras på akvarellpapper.


Och så målade jag 12 av dem i ett kör! Här är en pion och en gammal Selma. Mer ska ni få se när projektet är klart och överlämnat.


Jag har alltid ett kladdpapper att prova färgblandningarna på när jag målar akvarell, och i det här fallet använde jag själva skissen till det. Blev fint i sig!


Så har jag fortsatt sticka, och fått fortsatt hjälp från grådvärgarna. Jag tror koftan blir för stor och att garnet inte kommer räcka, men just nu är det skönt bara att få hålla på.


Och så i fredags kom lite av den där sylusten igen och jag gjorde ett tredje försök att sy Ethels byxor, i mitt allra finaste gardintyg! Den här gången fick jag till det och nu ska jag bara göra om midjan så är jag klar och redo att möta mars med blommiga ben!

Hur har ni haft det i vargavintern?

Veckans länktips:
+ Ponyhans på Instagram, eller närmare bestämt hens omklippning och repost av Malax lokaltevesändningar från 80-talet och framåt. Jag har skrattat så jag skrikit i soffan och är nog skyldig till minst ett par tusen visningar av klippet när Lenni Back gör något (Tar bort sidbenan? Steker sikarnas klänningar?) med fisk.
+ Ett obvious titt-tips i Lars Lerin-älskarnas land kanske, men jag hittade Kjell-Åke Olssons superfina dokumentär på Öppet Arkiv och har även tittat igenom allt annat jag kunnat hitta om konstnären, inklusive Lerins lärlingar. Ett annat SVT-tips är Bonusfamiljen som äntligen är inne på säsong 2!

8

farmors garnlåda


Jag har börjat sticka igen. Som jag längtat efter och saknat det.


Jag har en hel byrålåda full med garn där det mesta är udda sorter. Små bollar som blivit över, fina färger och kvaliteter jag fyndat billigt eller fått, enstaka nystan jag förälskat mig i. Jag är inte så tekniskt avancerad i min stickning och fastnar lätt på idéstadiet för att jag inte vet hur jag ska kombinera mönster, garn och stickor, för att jag har svårt att beräkna åtgången och veta om garnet räcker, och för att jag är för rastlös för att teststicka en decimeter och kontrollera allt ovanstående. I min låda finns mörkblått alpackagarn som vill bli en midjekort kofta, noga nystade röda och gula toner från min Weasleytröja och Gryffindorhalsduk, gamla mönster på islandströjor och ett enda nystan handspunnet garn från Peru med små halmstrån kvar bland ullfibrerna.


Det är så dumt det där, att först förälska sig i garnet och sen försöka ta sig vidare utifrån det, istället för att börja med ett mönster och sen skaffa fram det garn som passar.


Men när jag fick ärva farmors garnlåda innebar den ett alldeles nytt kapitel. En hel låda full med möjligheter där jag inte redan tänkt att ”det här ska jag göra den perfekta koftan av” och ”dethär är så lyxigt, unikt och speciellt så det sparar jag”. Jag kan ta varje nystan för vad det är – en byggsten – och våga experimentera. Resultatet är att jag istället för oöverstigliga projekt ser små lustfyllda, prestigelösa sådana: garntomtar, tumvantar, sockor, en disktrasa. Allt jag gör av garnet blir en liten berättelse om mig och farmor, ett sätt att ta tillvara på de planer hon aldrig hann med och tolka dem på mitt sätt. Jag känner inte någon prestationsångest eller att jag slösar, jag känner att jag räddar och tar om hand. Jag tror inte jag kommer lyckas sticka upp allting, men jag ser mer potential i den här brokiga högen än i min egen noga utvalda och sparade samling.


Jag har hittat några större härvor i mörkbrun ull som jag tror skulle kunna bli en fin tröja. Jag hamnar alltid där till sist, i koft- och tröjtankarna. Just nu stickar jag tumvantar av tjockt blått lovikkagarn, men kanske vågar jag ge mig på det här härnäst. Inte behöver det bli vackert eller ett plagg som sitter bra egentligen, bara garnet får komma till liv och jag får känna nystanet dansa mellan fötterna. Och blir det fel kan jag alltid repa upp och göra om, det vet jag ju. Varför är den insikten så svår att ta till sig ibland?

9

den kreativa veckan 8/2018: mönsterrapportering och sömnadsdrömmar


Hej bästa ni, hur mår ni i februari – denna sista vintermånad innan det faktiskt börjar kännas som vår igen? Vi har mest snö och lägst temperatur hittills men ljuset har börjat komma tillbaka och för nästan första gången har jag sett utsikten från vårt fönster i annat än molntyngt halvdunkel. Jag har återhämtat mig efter förkylningen och påbörjat en ny vantstickning med garnet som fanns kvar.


Det är så skönt att sticka igen och jag har verkligen saknat det. Vantarna blir klara lite för snabbt.


Jag har också provat att sy efter Ethels byxmönster igen, men denna gången i ett stumt tyg istället för ett superstretchigt. Förra gången blev de jättestora, och den här gången för små! Så tredje gången gillt tänker jag att det kanske blir rätt! Jag glömde ta bild men här är ett foto av Vifslan under veckans tygrov istället. Jag har nämligen precis fått hem ett klänningsmönster och i fredags åkte jag till Tygverket och fyndade denna vårdröm med kaniner som jag tror kommer göra sig bättre än perfekt!


Så har jag jobbat med lite snabba teckningstekniker ihop med mina elever. Här ett självporträtt i spegel, utan att titta på pappret och utan att lyfta pennan.


Och ett porträtt på tid, tre minuter om jag minns riktigt.


Jag har samlat torkade nypon från en buske vid busshållplatsen och provat några grafit-akvarellpennor.


Kul att kunna kombinera klassisk teckning med lite flytande fält och skuggor!


Mina designelever har lärt sig göra mönsterrapporter och jag svängde ihop ett snabbt demoexempel med citroner.


Och nu har jag tagit sportlov!!!!! Vilket känns så himmelens skönt. Den kommande veckan ser jag fram emot att planera för vårvinterns sådder, sy, måla och fara på utflykt. Hur har er skaparvecka varit?

16

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.