pannkaksmatsäck och nya rovfågelskryss vid Säbysjön

Jag hittade ett helt färdigt blogginlägg från evigheter sen, som jag glömt bort att publicera. Bjuder således på lite försommarnostalgi såhär i höstbegynnelsen. Kanske var det så det var menat.


En solig förmiddag i maj packade vi ryggsäcken full och for till Säbysjön för att spana fågel.


Började med att klappa hästar för fåglar i all ära MEN. Kolla hästkillen förresten! Och jämför med för ett knappt år sen.


Vi såg en massa småfigurer vi inte hann artbestämma innan de försvann ur kikarsiktet.


Och andra som vi var väl bekanta med.


Stod i en evighet och försökte få syn på näktergalen som sjöng så läckert men var helt omöjlig att upptäcka. Till slut fick vi fatt på honom.


Liten och oansenlig med enorm pipa! Lyssna här.


Och kom småningom fram till fågeltornet.


Det var oändligt varmt och inte en kotte någonstans. Desto fler skrattmåsar.


Någon pedagogisk person hade kommit på den här idén som gjorde det lätt för oss som ännu inte hittar så snabbt i fågelboken.


Skådade nya fjäderfän, till exempel en brunand.


Och massa sothöneungar (sotkycklingar?)!


Åt pannkaksmatsäck. Absolut nödvändigt när en fågelskådar.


Skrattade åt en halvsmidig sädgås.


Förundrades över den draklika storskarven – spännande och kuslig på samma gång.


Och fick så äntligen kryssa brun kärrhök!


Trots rovfågelaction och pannkakslunch började jag få myror i benen efter en och en halv timme i fågeltornet – inte minst som jag genom gluggen kunde spana några gamla favorithästar från ridskoletiden på andra sidan vattnet.

Så vi vände och knatade tillbaka.


När vi passerade en äng fick vi syn på vad vi trodde var en fiskgjuse, men jag blev inte klok på det för magen var inte vit. Efter ett evinnerligt googlande och synande av bilderna i efterhand förstod vi att det också var en brun kärrhök – fast en hona.


Otroligt mäktigt att få se henne på så nära håll! Bra fågeldag.


Avslutade med en tur genom lilla stallet och förbi småhagarna.


Någon gång ska vi gå runt hela sjön (à la ”Vintervandring” med gymnasieklassen), men nu kallade födelsedagskalas och en chokladtårta garnerar tyvärr inte sig själv med krossade polkagrisar.

2 Comments
  • Jessica

    21 september, 2014 at 07:00 Svara

    Alltså sothöneungar är min bästa sorts fågel. Deras frisyr <3

Post a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.