jakten på kantarellerna


Gillar ni långa inlägg med massor av bilder på svamp och katter? Bra! Här kommer ett:


En söndag i september tog vi pendeltåget söderut för att plocka svamp. Tobias mötte upp oss med bilen och körde oss ut till sitt föräldrahem, en röd drömvilla invid kanten av ett fält.


Vi drog på oss kängorna, hängde en svampkorg över armen och begav oss ut i spenaten.


”Vi” var alltså den där gula bananen som jag är förlovad med, jag och så Tobias. Katten Trisse fick inte följa med, men ni kommer få möta honom senare så oroa er inte!


Upp och ner över stock och sten bar färden.


Och vi såg massor med svamp, men ingen vi var vidare sugna på att smaka.


Var är alla kantareller? undrade Andreas, som var klädd som en kantarell men ändå inte lyckades locka några till sig.


DÄR är kantarellerna! skrek Tobias som visste var man skulle leta.


De var varken många eller särskilt stora, men de ingav hopp!


Nu var det dags för en fikapaus. Vi klättrade högst upp på en knalle med utsikt över skogen, drack termoskaffe och åt bulle. Tobias berättade om alla sina barndomsbravader.


Sen fortsatte jakten!


Jag var nog inte till så hemskt mycket hjälp, utan fotade mest allt som var fint.


Fyndade natursmycken.


Och skvallrade med ortsbefolkningen.


Men det andra kantarellstället hittade faktiskt jag! Och blev så exalterad att jag glömde fota. Sen hittade Andreas ytterligare några småttingar som gömde sig under ett stickigt barrtäcke.


Och sen hittade jag mitt bästa skogsfynd någonsin! Ett rådjurshorn!!!


Med en sån skatt i fickan och kantareller till åtminstone några måltider i korgen beslöt vi vända hemåt!


Tillbaka i den röda villadrömmen möttes vi så äntligen av katten Trisse, keligast i hela Sverige!


Han spann som en torktumlare och ville inget annat än att bli runtburen.


Vi blev bjudna på hemkokt linssoppa.


Och fick nybakad morotskaka till efterrätt! Livet var lite för bra för att vara på riktigt.


Sen skulle svampen rensas. Andreas invigde julklappskniven.


Jag hjälpte till lagom! Foto av Andreas Fagersvamp.


Sen var det dags för Trisse att dra ut på sorkjakt, och för oss att fara hem och laga kantarellpasta. En hel kasse åkeräpplen fick vi med oss och så vinkade vi adjö!

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.