sjömanskragar och kanderade äpplen på Skansens höstmarknad

Den sista septemberhelgen var det äntligen dags för årets höjdpunkt.

Skansens höstmarknad. Jag och den sensationella Lisa var tvungna att hoppa av spårvagnen och springa de sista stationerna för att vi var för upprymda för att stå stilla.

Vädret var perfekt för en tripp till det tidiga 1900-talet. Soligt och höstigt med varma vindar. Vi gick i vanlig ordning tre varv för att kunna ta in så mycket salighet som möjligt.

Klappade på Gnestapenseln.

Doftade på nyskördade svartrötter.

En herre tillverkade korgar.

Munter levererade varor.

I Historiska Kompaniets stånd fanns fabulösa mässingsförnödenheter.

Och fina jordglober. I högerkant kan vi ana demonstrationen av en käpp i vars handtag det döljs en högsmal plunta. Det är nästan så att man går och längtar efter benskörheten.

Där fanns även hållare med tråd och sax och jättefina käpphästar!

Bäckman tränade rätta knycken att bära glasögon utan skalmar.

Jag köpte en jordglob! Sen gick vi vidare.

Snidade trähästar, lergökar och leksaker från förr.

Sylt och gelé var som vanligt presenterat på den allra finaste platsen på hela ängen – med motljuset som silar genom burkarna.

Barnen lekte i höet.

Jag köpte två strutar med blandade karameller.

Kvistknappar. Såna här ska jag göra någon gång! Tänk så fint på en hemstickad yllekofta.

Damerna fick diska för på den här tiden visste inte männen hur man gjorde. Det är det inte alla som gör idag heller. Märkligt.

Stockholms Aeter och Essancefabrik hade kryddor med röda band. Jag köpte saffran och kardemumma och sen doftade min väska bullar i en vecka.

Vi fick även höra den fantastiska historien bakom det här ”kafferepet”.

Men nu var vi hungriga! Vi gick för att hämta höstmarknadshunken John och kommandoran Karin. Via Väla skola.

Runt stenhuggeriet.

Till Bollnästorget.

Där det vankades vegburgare och sades hejhej till Hasan!

Han satt ner en stund, men sen reste han sig upp och försvann i tomma intet för han är ojämförligt den snabbaste vi känner.

En annan gammal kollega gick förbi. Hej Leo!

Vi gick tillbaka till marknaden för Kommandoran Karin ville traditionsenligt köpa korv.

Där vankades det traditionella lekar. Mitt sällskap var förväntansfulla.

Jag säger då det att människor i det här landet har ägnat sig åt mycket märkligheter genom åren.

Den sensationella Lisa köpte sinnlighetskräm för maxad salighet.

Jag köpte två smörknivar för maxad smörighet, snidade av Berne Vilhelmsson.

Men nu klämtade soluret arbetstid så jag var tvungen att hoppa på spårvagnen och lämna Djurgården. Det blev alltså inget besök i Skånegården eller hos djuren den här gången, men ni kan ju titta på fjolårsmarknaderna om ni saknar det: Snidade träslevar, spik och tisdagsost på Skansens höstmarknad 2013 och Hattar med flor och karameller i strut på Skansens höstmarknad 2012.