att jobba i Gamla Stan


Nu är det ett år sen jag bytte biografen mot borstbutiken och började jobba i Gamla Stan, och även om jag ledsnar på trängsel och turistiga affärer ibland så trivs jag på det hela taget så bra i de här kvarteren. Kommer en bara bort från Västerlånggatan i några minuter så är här så himla vackert! Två gånger inom loppet av en dryg vecka har jag lyckats se fel på klockan och åka till jobbet en timme för tidigt, och nu senast tog jag tillfället i akt att promenera genom gränderna innan alltid öppnade och fylldes med folk. Häng med så får ni se några av mina favoritställen!


Jag tog Tyska Brinken upp till Stortorget där det aldrig är helt tomt. Här ligger Grillska Huset som drivs av Stadsmissionen och som har goda bullar och mysig innergård!


Jag fastnade för den här målningen i ett skyltfönster. Signerad Gösta Linderholm. Efteråt insåg jag att det ser ut som självporträttet på min header, hehe.


Fantastiska solkatter på Tyska kyrkan.


Ivana Helsinkis muminkläder på Svartmangatan. Den där tröjan alltså, den där tröjan.


Brända tomten – finaste platsen för en fika! Här träffade jag Stina från the Craft Lab tidigare i somras och pratade kreativitet under kastanj och vildvin.


Arga lappar i mitt liv! ”Beträd ej jorden”. Så aggressivt, så fint.


Jag tittar alltid in genom fönstret till textilgalleriet vid St. Göran och Draken när jag går förbi, men har faktiskt aldrig varit inne än! Det måste jag verkligen ändra på.


Castor konsthantverk på Österlånggatan, ett kollektiv där hantverkarna själva står i butiken.


Ester in flow på Österlånggatan har så himla fina vintageinspirerade klänningar, och en tjusig tupp i fönstret!


På Gåstorget spenderar jag en stund nästan varje dag såhär års.


Jag sitter på bänken och broderar under luncherna, eller innan mina pass. I framtiden kommer de byta ut skulpturen av tungviktarna mot en sybåge och nål i brons. Sanna mina ord!


Här har jag jobbat på både Farfarstugan, Lambgiftet och andra framträdande verk.


Och det var dagens tur, men jag lovar att återkomma i december, när allt är pyntat och idylliskt som i en julkalender!

20

broderad Vifselbrosch


Efter att jag gjort färdigt mitt bidrag till Monthly Makers pärltema fick jag flow på det där med att brodera broscher. Jag bytte till ett blått tyg och började på ett porträtt av familjens minsta medlem: katten Vifslan.


När jag var klar klippte jag ut formen, lappade över baksidan med en bit filt och sydde ihop de två. Busenkelt! Allt som allt tog broschen kanske två timmar att brodera och montera.


Vill bara göra broscher nu. Måste köpa filt i lite bättre färger!


Och med det här lilla projektet deltar jag och Snus-Vifflan i Fredrika på vindens Sypepp!

24

till Rosenhed


Efter växtfärgningskursen styrde jag, Jessica och Mikaela kosan mot Rosenhed.


Där dignade träden av äpplen.


Och inne i villan huserade två idoler: mästerkatten Lumos, och Jessicas otroliga mamma Lena som var mitt i ett syltkok.


Jag hade inte varit hemma hos Jessica sen i oktober, och det hade hunnit hända rätt mycket sedan dess. Rosenhed håller liksom på att utvecklas till det vackraste huset på jorden.


William Morris-tapeterna i vardagsrummet (arsenikfria hoppas jag, hehehehe) gör sitt till!


Fullt av växter på tork i fönstren.


Lumos gosade med sina egna fötter, alltså verkligen kramade och pussade dem som om de äntligen återvänt hem från en affärsresa i fjärran länder. Det var gulligt!


Det är så mycket fina stilleben och saker att titta på.


Men allra finast är den här personen! Astrofinast i sin astroklänning!


Vid Jessicas arbetsbord hittade jag en gammal idol. Hennes nåltovade isbjörn och de små små trampdynorna fick flera artärer att brista inom mig.


Vi hängde runt en stund, tittade på magiska saker och klappade Lumos.


Och innan det var dags för oss att rusa till tåget fick vi nybakt limpa med hemgjord färskost. Alltså ni hör ju. Det gick ingen direkt nöd!


Och av Jessica fick jag och Andreas en förlovningspresent-i-efterskott: hennes bergskedja i collageteknik som vi gått och trånat efter så länge! Bästa, vackraste presenten någonsin! Varje gång jag ser den får jag svindel och tänker på när vi nästan dog uppe på en alptopp i somras och så blir jag glad att jag lever. Men det är en annan historia!

6

den kreativa veckan 33/2016: broschbroderi och grodanatomi


Glad måndag och välkommen till min sammanställning av förra veckans kreativa arbete! Jag har fortsatt brodera på min lövgroda och gav mig i ett svagt ögonblick i kast med några kringväxande liljekonvaljer. I efterhand tycker jag de är ganska slarvigt gjorda och vet att de var en ursäkt för att slippa försöka lista ut hur jag skulle fortsätta själva grodkroppen – jag har nog aldrig förut ritat en groda och har svårt att få till hur den ska sitta för att proportioner och kroppsställning ska bli rätt. Det är alltid enklare att jobba med motiv en tolkat några gånger (övning ger förutom färdighet också anatomisk förståelse och känsla) så detta är en utmaning. Vi får se om jag behåller liljekonvaljerna eller orkar göra om dem.


Så var det det där med pärlor. Jag berättade ju igår att jag gjorde två helt misslyckade försök innan jag till sist fick ordning på mitt Monthly Makersbidrag. Första försöket var den övre tyglappen, som jag först provade att täcka med gröna stygn, sen försökte täcka med pärlor, sen försökte göra om helt i pärlor på lappen nedanför. Det fulgröna tyget, de klumpiga pärlorna och den begränsade färgskalan gjorde det hela väldigt olustigt.


Till slut gav jag upp bägge försök, bytte från den gröna filten till en vit och påbörjade det som blev mitt slutliga bidrag. Under tiden tittade jag på Outlander och åt extremt mycket godis för jag har varit gräsänka och levt ungkarlsliv hela veckan.


Om en bortser från pärlorna var det så roligt att brodera broscher, så ganska omedelbart efter att jag avslutat skalbaggen gav jag mig på att göra en till. Men nu var jag så inspirerad att jag inte hann ta några processbilder, så ni får bara en liiiten suddig glimt av det färdiga alstret. Ordentliga bilder kommer i ett eget inlägg! Men ni ser vem det är va?


Kvack kvack!

Veckans länktips:
+ Louises brev till kreativa personer med prestationsångest, som känner att alla andra är så bra och att det inte finns något utrymme kvar för en själv. Jag kan relatera till och känna igen så mycket i den här texten, som jag upplevt själv och hört återberättas för mig av andra. Louise skriver det varmaste mest kärleksfulla brev till er och oss alla så läs, läs läs läs!
+ Fredrikas sju anledningar till varför det alltid är en bra idé att sprätta och repa upp. Så himla bra och motiverande text att ta sitt arbete på allvar och ge varje alster den bästa av förutsättningar.

8

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.