Det är ganska precis ett år sedan min senaste Londonresa och eftersom ni inte fått se eller höra någonting om den tänkte jag att vi kan ju låtsas att jag är där nu.
Den tredje dagen vankades det Chelsea Flower Show för moderskeppets skull.
45,000 m2 växtlighet. Helt ofattbart.
Det var trädgårdar och blomsterarrangemang och försäljning och överdåd.
Ja, överdåd.
Jag föredrar egensinniga, förvildade trädgårdar framför arrangerade uterum, men en blomsterarkad ska jag ha utanför mitt framtida ruckelpalatshobbithålaspökslott.
NADAS ihopsnickrade träd Wood Yew Waste föll jag också pladask för.
Det var späckat av växtlighet i varje skreva.
Irish Sky Garden flög och alla damer hurrade och kuttrade förtjust när designern Diarmuid Gavin (som tydligen är en eftertraktad trädgårdshunk) vinkade från himlavalvet.
Det var ingen riktig hejd på blomsternördigheten. Blommiga kjolar, skjortor, och sjaletter trängdes med blommiga käppskaft, hårklämmor, kassar och paraplyer.
Alla delade tips och råd och uppmuntran med varandra.
Efter fem timmar trädgård tog vi kaffepaus och lyssnade till regnet som hamrade mot takfönstret på Pauls franska familjebageri.
Därefter vankades det shopping på Oxford Street och en avslutande tvårätters fiskdiné. Och så var den tredje Londondagen till ända.
del 1, 2, 3.
rubrik ur FOR TOMORROW av BLUR
