Lägesrapport.
Har väl sisådär en sjättedel kvar av Gryffindorbroderiet nu.
På måndag vankas det syjunta. Då ska det väl bli ordning på Hogwartskudden också.
En klurig grej med att bara ha mammas gamla inredningstidningar att riva i är att det blir väldigt mycket blomster och rosa porslin i mina collage. Fråga inte mig varför, men det är väldigt ont om ond bråd död i Drömhem & Trädgård.
DN – framför allt Namn och Nytt – är lite mer morbida och om inte annat kan man plocka Misär och Ensamhet ur rubrikerna. Kontraster är ju för övrigt det bästa jag vet, så rosenskär dödslängtan rimmar ändå ganska fint i min bok.
Lång, attraktiv man: Sto 186826 om någon är intresserad.
Urblekt och omsorgsfullt: Ljusinsläpp och hjortar med pärlhalsband.
Ingen är ensam: Här har jag målat med mitt eget blod. Det var ju festligt!
Friktionsytor: Avskavd väggfärg, skirt glas, kungen och en häst av guld.
Bitterkuken: Kärlekscollage tillägnat fine gamle Bukowski (foto: Alamy) mitt i rabatten.
Fragmentariskt: Stegar, trä och grönturkosa toner.
Kärlek utan kyssar: Ett work-in-progress om manlig kärlek.
Nycklehål: Polhemska maskiner, trä, metall och skrot.
Änglaskit: Vår i Sixtens värld.
Inte många tjejer: Ibland är bild och text redan perfekt kombinerade. Den här publicerades i Metro i början av den Twilightåsamkade vampyrhetsen och jag satt på tåget och skrattade så jag grät. Stackars Nosferatu.
–
Är det förresten någon som vet var man kan få tag i avlagda magasin billigt så är jag idel öra!
Notera att alla bilder är montage (well, obviously) och att jag inte äger rättigheterna till något av grundelementen. Fotografier och ord är hämtade ur främst Dagens Nyheter, Drömhem & Trädgård, Sköna Hem och Metro samt Boken om Uppfinningar.
En ändlös följetong om produktiv apati
Ha skivvårdardag.
Medelst limstift och trasa lappa omslag och avlägsna damm och fingeravtryck från 111 A- respektive B-sidor, samt ungefär 21 C- och D-sidor och nio singlar. Dö dammtorkardöden.
Tröttna halvvägs igenom i vanlig ordning.
Koka en kanna kaffe och sätta igång igen.
Förundras över små detaljer man glömt. Som hur vacker innersleeven till Elvis Costellos Trust är, eller att med Rasmus på Luffen bifogas en förklaring av luffartecken, eller att Sgt. Pepper’s kommer med lösmustasch och utklippbara axelklaffar.
Sortera, rensa, ordna, greja, pula, arrangera och fixa.
Störas i sin sinnesnärvaro av postens ankomst – denna gång med en månad försenade och högt efterlängtade komplement till Bukowskisamlingen.
Dö bokomslagsnygghetsdöden och börja parallelläsa Factotum och the Pleasures of the Damned (alltså bara titeln!) mitt i skivhögen.
Hitta hunkbilden på random slätvaxad man i badbyxor som Lovisa gömde ”någonstans i ens sovrum” i slutet av januari (mellan Darkness on the Edge of Town och Born to Run visade det sig). Dö skratthostdöden. (Daniel Watson heter fotografen av hunkbilden för övrigt)
–
Allmänt bra dag att vara inkorrekt företagsam.
Motvindsregn. Flydde Törnrosdalen för Transylvanien.
Inga fynd på skivjakt. Såg på film istället.
En avbruten E-sträng och esplanadens mest underjordiska musikbutik.
Svängde förbi en källare när vi nu ändå var blöta.
Sidney och Cornelis satt bortglömda i en låda. Hade exakt 40 kronor i kontanter.
Tillbaka i Törnrosdalen hade John Hammond anlänt från Amerika.
Idag klyver glödgad klarinett genom oförsonligt vädermoll.
Allt tack vare en E-sträng som brast.
Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.