Kemist/truckförare (bra kombo!)
Krematorietekniker
Landsansvarig (för Sverige då eller?)
Jämställdhetsdirektör
Flyttkarl
Framtiden känns hoppfull, liksom.
Lider av ovanligt intensiv ambivalens. Vårvemodet. Det vänder inte ens med vädret eller dagarna, utan varje timme, om och om igen.
Vet inte vad jag vill få sagt. Vill prata om skelett och att vara på flykt undan rättvisan, men här finns bara vårblommor och garnhärvor. Ibland duger det gott, ibland är det otillräckligt.
Inte så mycket reslusta som flyktinstinkt. Längtar till England och till havet. Men så har intensiv längtan också alltid varit mitt ofrivilligt bästa tillstånd. Kanske skulle ta tåget till Nynäshamn. Dricka kaffe och fråga om det finns plats på någon båt. Tre timmars resväg, på flykt undan inlandssmutsen. Kanske skulle flytta till Nyköping.
–
Mick Flannery släpper skiva på fredag. Tur är väl det.
I helgen var det alltså andra påskadvent, och jag beslutade att pynt inte behöver vara påskigt utan att det är tanken som räknas och huvudsaken som vanligt är att man trivs.
Så jag satte ny (gammal) ram och grå passepartout kring morfars självporträtt från 1950.
Och kompletterade den anarkistiska fönsterbrädan med ytterligare en skär historia. I en väldigt Mumindalen-blir-en-djungel-sk kopp från Arabia (via Erikshjälpen) tillpåköpet.
–
Och jag måste nog påstå att jag trivs.
Någon annan som stor- eller småskalefirade?
Att sitta i kvällsol på en bänk i en förortspark och svara på frågor om vilken som är topp-20 bästa Star Wars-karaktärer och med jämna mellanrum bli bedd om hjälp och snorpapper och beröm. Att springa bakom en trehjuling och leka kull och sladda i gruset.
Att ligga i halvdunkel mellan två sovande knoddar och begrunda titlarna i någon annans bokhylla.
Att bli kvar vid ett köksbord en halvtimma längre än beräknat för att prata Tove Jansson och konst och livet.
Och att susa hem på högsta växeln och hinna tänka att man borde varit ansvarsfull och haft cykellampa men å andra sidan kan man dö av så mycket och gjorde jag det nu så gjorde jag det i vårnatten med en lånad bok på pakethållaren och i alldeles för hög hastighet för att ta demoner och oknytt med mig.
Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.