it goes from white to red, a little voice in my head said so

eller Blogginternt 2.0

Efter att i förfäran ha beskådat mina bilder från Carolinas Mac och insett att alla med snarlika färginställningar ser dessa som alldeles för mättade och ofta med en grav överton av gulgrönt (istället för den sublima gyllene skiftning jag försöker åstadkomma) har jag mixat om i blogglayouten lite. Högerspalten har blivit svartvit (exklusive självporträttet) och jag har skurit ner brutalt på mängden bilder och citat. Lär fortsätta finlira framöver och ändra efter humör som vanligt, men det känns lite mer som om jag följer ett tema nu (svartvita sjömän och Tom Waits, gud vad jag är oberäknelig). En svartare image i ett fåfängt försök att göra mig mer mörk och mystisk och enhetlig (istället för rödhårig, pysslig och allmänt om mig och kring mig).
Värre är det med alla inläggsbilder och idiotin som gör att saker och ting ser olika ut på olika datorer och i olika webbläsare och alltid kommer att göra det. Dags att bli svartvitt analog för tid och evighet tror jag.