Bruxelles III

Bryssel har så mycket art nouveau-hus att de låter dem förfalla, Bryssel har muralmålningar på varannan fasad, Bryssel har megamoderna skyskrapor med första klassens service och teknik, och Bryssel har måånga genomäckliga, totalvidriga, asskabbiga delar. Tunnelbanan måste nämnas – det låg skräp och lort överallt och varenda station luktade piss. Flera områden följde samma standard och man kunde riktigt känna skiten suga sig fast i hår, hud och kläder. Det var outhärdligt, för att inte säga otroligt i kontrast mot allt det fina.

Meeen mamma och jag trotsade äcklet och tog tunnelbanan till Hortamuseet. Victor Horta var en av världens främsta art nouveau-arkitekter och i Bryssel finns hans hem – makalöst så väl utvändigt som invändigt. Där fick jag tyvärr inte fotografera, men vill ni se bildexempel kan ni kika här.

Så efter en hel dags promenader och ett museebesök hade de övriga i sällskapet återvänt till hotellet för att vila, medan mamma och jag tyckte vi skulle utnyttja tiden och utrymmet i resväskan och gav oss ut för att shoppa. Det skulle finnas ett second hand-område en bit ifrån Hortamuseet så vi knallade runt i regnet och letade, men när vi till sist hittade rätt visade det sig precis ha stängt, och istället tog vi plats på en liten inrökt pub för en välbehövd kopp kaffe.

Och så fick vi lite snopet ta tunnelbanan tillbaka till Boursen då det närmade sig tid för kvällsmat. Där utförde en gubbe och hans hund det finaste tiggeri jag sett – hade jag haft pengar på fickan hade hunden fått alltihop bara för att han var så duktig som låg där alldeles fint med glasögon på och bad om matpengar medan husse satt en bit bort och iaktog.

Och jag fick resans – eh – bästa bild! Jag stod och knäppte miljöfoton på hunden med omgivning utan att kolla snabbvisningen och märkte alltså inte förrän på planet hem att jag fångat en liten spillevink också. Han däremot verkar varit väl medveten om att han kom med. En väldigt festlig överraskning tycker jag som skrattade så jag skrämde upp halva kabinen när jag upptäckte honom.

Så käkade vi och skålade för farmor, varpå hon, jag, mamma och farbror M gick för att titta på jazzen. Det hela var lite av en besvikelse, så vi blev inte helt långvariga.

Tillbaka i lobbyn såg vi återstoden av Eurovisionen på storbilds-TV (hidöst) och drack champagne. När det hela var över upptäckte jag att BBC sände en Rolling Stones-dokumentär vilken jag bara måste kolla på och till vilken jag småningom somnade.

Bruxelles II

Förutom vackra art nouveau-fasader kryllar Bryssel av muralmålningar. Eftersom Belgien är känt för sina seriefigurer (Tintin, Lucky Luke, Marsupilami, Smurfarna m.fl.) är sådana ett återkommande tema.

Fast jag hittade ett hus som Jef Aerosol målat i precis min smak.

Runt hörnet stod en jävligt söt kille och hade det bra.

Bruxelles I

På lördagsmorgonen vaknade vi tidigt och möttes upp i foajén för frukostbuffé. Den var himmelsk – med fil och yogurth och fruktsallad och bröd och alla sorters pålägg i fem olika versioner och muffins och croissanter och pain au chocolat och wienerbröd och kokt ägg och scrambled eggs och köttbullar och bacon och juicer och kaffe och te.

Sen gick vi ut på stan! Bryssel har ett enastående kulturarv med makalös art nouveau-arkitektur, och eftersom både mamma och jag är suckers för jugendstil blev det myyycket husfasadsfotograferande, pekande och beundrande.

Bourse de Bruxelles.

Så kom vi in på magnifika Grand-Place, ett torg omgärdat av alldeles fantastiska byggnader, bland andra stadshuset.

Där riggades det inför spelning, för den här helgen gick Brussels Jazz Marathon av stapeln för femtonde gången och massvis av band skulle uppträda på barer, klubbar och provisoriska utomhusscener.

Och ja, vi gick och tittade på Manneken Pis också. En liten bronsstaty av en pojke som står och kissar ner i en fontän – en av Bryssels största turistattraktioner(!). Statyn kläs ut med jämna mellanrum och den här gången var det till Pinocchio. Han ”syns” i stenvalvet till vänster men ärligt talat syntes han inte alls och jag var faktiskt inte särskilt intresserad heller. Det var mer fascinerande med mängden människor som stod och beundrade honom.