hur jag odlar paprika i kruka på balkongen – utan extrabelysning


Den gröda från min lilla odling som väckte mest uppståndelse förra säsongen var helt klart paprikan. Den känns exotisk och är väl oväntad på en innerstadsbalkong i Stockholm, men den är så lättsådd och tacksam så jag kan varmt rekommendera alla som vill prova på odling att ge just paprikan en chans!

I år experimenterar jag med tidigare sådd under växtlampa, men för er som vill testa att göra som jag gjorde förra våren har jag sammanställt allt jag lärt mig om att odla paprika i kruka på balkongen – utan extrabelysning. Och för Stockholmsområdet är det dags att börja nu!


När jag skär upp och tillreder paprikan passar jag på att skrapa ur fröna. Jag väljer en mogen, röd frukt från ekologisk odling. Fröna låter jag torka på en bit hushållspapper och förvarar sen i ett kuvert tills det är dags att så.


Egentligen är det lite för kallt och mörkt i Sverige för att odla paprika, och därför är det viktigt att så den tidigt så frukterna hinner mogna innan hösten. Första året var jag för sent ute, och det hann bara bli en enda, pytteliten grön frukt innan plantan vissnade ner. Därför sådde jag 2016 mina frön redan nu, i början av mars, för att plantorna skulle hinna växa sig färdiga till september.


Jag satte flera frön i varje kruka med såjord och hoppades att ”några kanske gror”, men då 27 av dem grodde blev det ganska crowded. I år sätter jag därför ett enda frö i varje småkruka och lägger två tredjedelar blomjord med en tredjedel såjord på toppen, så slipper jag plantera om plantorna så tidigt. Ovanpå odlingen sätter jag en glaskupa, plastpåse eller något annat som hjälper till att hålla jorden fuktig. Sen ställer jag sådden varmt. Det kan ta någon vecka innan de första krökta paprikaryggarna börjar visa sig, men sen går det fort! Ta dem från värmen till ett ställe med så mycket ljus som möjligt.

Väljer du ändå att så flera frön i samma kruka (det är ju utrymmeseffektivt och en behöver inte så många krukor i olika storlekar) rekommenderar jag att du väntar tills de utvecklat sitt andra bladpar innan du planterar om dem. Det fick mina i mitten av april.


Här är mina småttingar alldeles ny-omplanterade i april. När jag flyttade dem bytte jag till vanlig planteringsjord.


I maj när plantorna vuxit sig ganska stora (och jag hunnit adoptera bort de flesta) satte jag över dem i större krukor.


Framemot juni började jag avhärda dem, alltså sätta ut dem på balkongen några timmar om dagen för att vänja dem vid utomhusklimatet. Jag skuggade dem för de värsta södersolstrålarna med ett tyg jag spände ut som ett spöke över dem och tomaterna. Skyddar man inte växterna är det lätt att de späda bladen bränns, vilket jag fick erfara, men så snart plantorna vuxit sig lite större klarade de både att vara ute dygnet runt och just paprikor njuter faktiskt av solgasset och vill gärna bo i söderläge.


Jag vattnade varje eller varannan kväll beroende på hur varmt och blåsigt det var och lät jorden torka upp emellan vattningarna. Under enstaka semesterveckor klarade de sig bra själva.


Mina plantor blommade och började utveckla frukter i början av juli. Jag nöp av de minsta och inbillar mig att det kanske gjorde att de la mer kraft på de frukter som var kvar, men det är bara en hypotes.


I september hade de vuxit sig stora. Inte fullt så stora som butikspaprikor, men tillräckligt för att stanna i växten. Det tog omkring en månad innan den gröna färgen övergick i rött och däremellan var jag rädd att de mådde dåligt eftersom frukterna fick brunsvarta fläckar, men det visade sig bara vara skiftet mellan två komplementfärger som skapade den effekten.


På den första och de sista bilderna i det här inlägget syns det att bladen tagit rätt mycket stryk efter en hel sommar i det blåsiga läget hemma hos oss, men det gick ju bra ändå!


Och i slutet av september kunde jag skörda ett par röda, mogna frukter från varje planta! Sån himmelsk lyx!

Hoppas ni vill prova att odla paprika! Jag får återkomma med en jämförelse när jag sett utfallet av januarisådd med växtlampa!

12

broderad brosch av ett blad från Monstera deliciosa


I förra veckan broderade jag en ny brosch! Det blev ett blad från Monstera deliciosa.


Jag använde tre tråddelar moulinégarn i fyra gröna nyanser och sydde schattérsöm på syntetfilt. Vanligtvis använder jag en enda eller max två tråddelar då jag tycker det är klumpigt med fler, men nu var jag sugen på det där kraftiga uttrycket som tjockare garn ger. Det fyllde igen lite väl mycket vid hålen i bladet, men det var nog mer mitt fel än garnets.


Baksidan lappade jag över med filt som jag fäste en säkerhetsnål i, och avslutade med langettsöm runt kanten.


Så redo för vår nu!

10

den kreativa veckan 9/2017: om-montering och broderade blad

Glad söndag, govänner! Jag måste börja med att tacka er för all pepp och kärlek på mitt inlägg om snigelkotten och barnboksdrömmarna. Ni fick mig nästan att sätta igång på direkten alltså! Det är en ynnest att ha påhejning från er och ibland tänker jag att jag skulle kunna klara vad som helst med er i ryggen. Och det är inte bara som jag smörar! Ni ger mig sjukt mycket kraft alltså, tack för det!

fritt broderi embroidery blad löv monstera aliciasivert
Nu är det dags att sammanfatta den gånga veckans kreativa åtaganden, och de är inte alls så många som jag hade planerat. Jag har fortsatt vara sjuk hela veckan och inte gjort mycket annat än att äta godis och titta på Harry Potter. Väldigt tråkigt faktiskt, när Harry Potter-filmerna tog slut alltså, innan dess var det förhållandevis gött. Framemot onsdagen orkade jag börja på ett nytt broderi. Ett litet ett. Det blir ett monsterablad!

spänn broderi montera på kilram
Sen har jag monterat om min Blekingesöm, den här gången med ett linnetyg bakom för att inte motivet ska vara så transparent. Det blev bra och så snart jag fotat får ni se det färdiga resultatet!

fritt broderi embroidery blad löv palettblad aliciasivert
Sen har jag broderat ett till litet blad.


Och så har jag sytt på symaskin, men det glömde jag fota så ni får en supergammal bild för stämningens skull!

Idag ska jag till Handarbetets Vänner för sista träffen på min konstsömnadskurs. Vemodigt tycker jag, men också spännande att få egen tid att prova alla idéer en fått under tiden. Hur rullar livet med er?

Veckans länktips:
+ Idag släpper Fredrika Monthly Makers-temat för mars!
+ Stina har sammanställt februaritemat loppis och det är helt amazeballs! Sån återbruksinspiration och det känns som en känga i nyllet åt alla trumpna miljöförstörare och klimatförnekare.
+ Mikaela har gjort en timelapsefilm över när hon målar en fantastiskt fin stjärtmes i torrpastell, som reklam för ett fågeltecknarevent på Biotopia i Uppsala. Jag ska försöka gå på söndag om en vecka – ses vi där? Läs mer på Facebookeventet.
+ Fredrikas Mönsterguide med tips och trix kring klädsömnad och kanske allra främst hennes fina inlägg om en kofta.
+ Matildas text om en sommar vid Världens Ände.

6
skilj på syfte, mål och löfte när du planerar din framtid målsättning planering nyår nyårslöfte nyårslöften uppfylla nå www.aliciasivert.se

skilj på syfte, mål och löfte när du planerar din framtid

Vi har ju redan konstaterat att den här bloggen går efter en egen rytm (fint för: ligger lite efter), men att flera av er kände igen sig i att nyåret i december kommer alltför abrupt och att det är mer relevant att sätta upp mål i ett skede där en själv är redo eller står inför en förändring, än vid ett givet datum. Därför utgår jag från att några av er fortfarande kan befinna sig i den där förberedelsefasen inför 2017, eller i alla fall stå inför formulerandet av delmål, månadsmål och kanske vecko- eller dagsmål – för all form av målsättning går ju inte in under kategorin ”nyårslöften”.

skilj på syfte, mål och löfte när du planerar din framtid aliciasivert alicia sivertsson nyponros ros gotland blommor

Till att börja med vill jag adressera varför jag använder ordet mål istället för löften.

Jag ogillar formuleringen ”nyårslöften” dels eftersom de är konstanta och inte går att utveckla, dels för att när man brutit ett löfte har man misslyckats och ger gärna upp, medan misslyckande är en del av vägen till ett mål.

Så varför ska en ens sätta upp mål?

För mig som har många tankar i huvudet och gärna börjar på tusen olika projekt parallellt, utan att färdigställa någonting, är medvetna mål ett sätt att samla tankarna och reflektera kring var jag vill ta vägen. Det kan vara professionella, privata, konstnärliga, mål med bloggandet/annan hobby eller mål för dagen. För mig är det ett redskap för att orientera mig och hitta en fokuspunkt att styra mot. Utan formulerade mål jobbar jag lätt lite här, lite där, lite där och lite där utan att någonsin färdigställa eller känna att jag uträttat något, fast jag arbetat intensivt hela dagen.

Skillnaden mellan syfte och mål

Länge upplevde jag mål som en belastning, något ångestladdat och utanpåliggande. Ett krav och något jag hade svårt att uppnå eller påverka. Det var min lärare Suz på Södra Stockholms Folkhögskola som först fick mig att inse att jag hade förväxlat mina mål med deras syften.

skilj på syfte, mål och löfte när du planerar din framtidaliciasivert alicia sivertsson gotland blommor fjäril butterfly

Att ”bli bättre på att rita” är inte ett mål, det är ett syfte. Att ”bli lycklig” är inte ett mål, heller inte att ”tjäna pengar”, ”börja träna” eller ”kunna sälja min konst”. Att ”rita något varje vecka”, ”simma sex gånger i månaden” eller ”äta veganskt varje måndag 2017” är mål.

Risken när en använder syften som mål är att skapa en luddig målbild där resultatet inte är mätbart. Utgå från exemplet ”Bli bättre på att rita”: Antingen blir det för enkelt att uppnå, tex ”Jag har ritat tre gånger i år, det är redan bättre, jag är färdig och har uppnått målet.”, eller så blir det rent av omöjligt, tex ”Jag har ritat varje vecka i ett helt år, men jag ser ingen utveckling mellan bilderna. Jag har misslyckats trots allt jobb jag lagt ner”.

Exempel på mål:

Teckna/måla någonting varje dag under en månad.
Delta i en kreativ utmaning hela året.
Skriva tre noveller innan midsommar.
Söka fem konstnärliga uppdrag.
Läsa en kvart varje kväll.
Klappa tre katter om dagen.

Exempel på syften:

Bli bättre på att rita.
Kunna sälja min konst.
Bli tryggare i mig själv.
Bredda mitt nätverk.
Tjäna pengar.
Må bra.

Är ni med på skillnaden?

När jag säger att du inte ska förväxla dina mål med dess syften så menar jag inte att du ska glömma de senare, tvärt om! Att reflektera över syftet är lika viktigt som att formulera själva målet. Det är där du får inblick i för vems skull eller vinning du sätter upp ditt mål. Är det du eller omgivningen som vill att du uppnår det? Är det relevant för dig, där du är, just nu? Orienterar du dig efter gamla drömmar eller de nuvarande?

skilj på syfte, mål och löfte när du planerar din framtidaliciasivert alicia sivertsson gotland blommor tistel

När jag sätter upp mina planer för 2017 ger jag lika stort utrymme åt syftet som åt själva målet, men är noga med att inte förväxla dem med varandra (fast det händer fortfarande, skillnaden ÄR luddig). Jag tillåter mig själv att vara lite flexibel i formuleringarna där jag vet att jag behöver svängrum, och är mer tydlig där jag riskerar att försöka slinka undan. Jag begår massor av misstag på vägen utan att för den sakens skull behöva misslyckas, då jag undviker löften och konstanter. Även inräknat ett snedsteg så går resan mot ett mål alltid framåt.

Vad är dina tankar kring målsättning och medveten utveckling? Har du några tips eller knep?

Mer läsning:

Jag skriver ur mitt perspektiv som frisk, normalfungerande person med mycket överskottsenergi. Fler tips och övningar ur andra ingångar finns i Wildas serie om meningsfull målsättning.

21

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.