Min sjudundrans datakonsult till far har räddat den avlidna datorn! Något ”mjukvarufel” säger han och jag begriper ingenting alls. Han fick mecka med allt som meckas med kan och till sist satte han in en gammal back-up och nu fungerar apparaten som den brukar igen! Håll tummarna för att det håller i sig.
Man erkänner helst inte hur frustrerad man blir utan dator. Man vill ju vara romantisk och fri och leva långt ifrån teknik och materialism. Men ska sanningen fram så ledsnade jag på DN redan i tisdags.
Det är ett rent jäkla helvete när MP3n lägger av innan man hunnit hem från plugget, när man glömmer mobilen hemma och när datorn havererar. Fullkomligt handikappad är man utan den här dumburken, och jag är evigt glad att den lever ett tag till.
Så från och med ikväll hostar jag i dur istället för moll!
Och imorgon ska jag äntligen träffa Emilie och fika på Café Art och besöka The Old Picture Company – hur dödssjuk jag än är.
Analog bild från 2008.
rubrik ur ROBIN HOOD av BRODER TUCK
Lämna ett svar