Det är svårt att inte fastna i klyschor när jag ska försöka förklara hur mycket tröst Leonard Cohen skänkt mig genom åren. Han har varit med mig sen jag var liten och retade pappa som lyssnade på så konstiga sånger som ”everybody’s nose”, han har vaggat mig till sömns med Take This Waltz på repeat, han har hållit mig sällskap genom sena studietimmar och långa vinterpromenader, han har tröstat mig med The Stranger Song när ingen annan förstått. Han har slitit sönder, förgjort, raserat, lagat, byggt upp och burit mina känslor med sina ord som är den ljuvaste poesi mitt hjärta vet.
Jag hade spelat honom på jobbet i två dagar när Andreas väckte mig en morgon med nyheten att han var borta. Att musiken tystnat, att poesin tagit slut.
Jag blev väldigt tagen när David Bowie dog i vintras, och målade ut känslorna i ett porträtt, men där Bowie varit en legend har Cohen varit en gud för mig. Det kommer gå åt mycket färg innan jag tackat honom färdigt. Men i söndags gjorde jag ett första försök.
Leonard Cohen, akryl på bambu, 24,7 x 14,7 cm.
(Den uppmärksamme ser att målningen är gjort på en gammal slagen Ikea-skärbräda. Andreas lämnade den på mitt skrivbord istället för i grovsoporna, och det gjorde han rätt i.)
Riktigt sant var det inte att trösten var slut, men den var ransonerad. Bara ett par veckor före sin död släppte Cohen sin sista skiva, You Want It Darker, och jag hade väntat med att lyssna. Men medan jag målade hans djupa kindfåror, breda mun och stora sorgsna ögon slog jag på skivan och lät honom ta andan ur mig en gång för alla. Jag har nog inte processat den färdigt än, men en sak vet jag och det är att You Want It Darker är inte lik någonting annat. Skivan är verkligen ett kulmen, ett klimax, ett avsked, ett testamente. Redan i titelspåret visar Cohen att han är medveten om att han ska gå, ”Hineni, hineni. I’m ready, my lord.” och med ett långt instrumentellt slutspel tar han till sist farväl. Och jag tänker bara hey, that is a good way to say goodbye.
So long, Leonard, och tack för allt. ❤
—
Våren 2012 gjorde jag en topp-22-lista över mina favoritlåtar med Cohen. I helgen fyllde jag på den med höjdpunkterna från You Want It Darker. Jag delar den med er här, om ni skulle vilja lära känna honom genom mig.
Lämna ett svar