Iron Man var så fin så fin. Jag tänker inte analysera eller avslöja, det fanns flera skavanker och det var så mycket action att jag inte minns hälften som hände, men jag kom ut ifrån biografen med förälskade fjärilar i magen och inte ett dugg besviken.
Sen gick vi och drack öl vilket ledde till en whisky, vilket ledde till att vi blev bjudna på en till, vilket ledde till att vi blev bjudna på en öl till, vilket kunnat leda till en två månaders tripp till Venezuela om det vore sextiotal och jag vore lössläppt och, eh, inte jag. Det ledde också till att jag inte kom hem förrän fem på morgonen och spenderade gårdagen med att må förrisigt. Men jag var nog mest bakfull på Tony Stark.
– Man säljer sig ju inte för en öl.
– Eller?
– Jo kanske, men det beror på till vilken karl.
– Det beror på för vilken öl.
Lämna ett svar