Då det i början av hösten uppdagades att Nils aldrig sett Karl-Bertil Jonssons julafton bestämdes det att vi behövde fira jul tillsammans. Därigenom uppstod konceptet Mellandagsafton, som förlades i slutet av december för att kunna sammanfalla med nyårsafton och utmynna i inte mindre än tre dagars galej.
Den trettionde december packade jag alltså lakan, gin och extra objektiv och mötte upp några av dem jag tycker allra bäst om.
Sen bilade vi ut till Kristinas familjs landställe på Värmdö. Det var svart som natten när vi närmade oss men Dias körkonst är värd all beundran. Vi anlände helskinnade, om än utan någons astmamedicin eftersom apoteket inte är att lita på på grund av att somliga barns föräldrar röstat på moderaterna, eller hur det nu var.
Nils var redan på plats, och klädd i sin allra finaste julslips.
Så snart alla gjort sig hemmastadda satte vi igång med matmakeriet.
Medan en väntade på att allting skulle bli färdigt fanns det gott om saker att titta på i huset. Jag glömde ta bild på hälften, men här är i alla fall ett fint rådjurskid.
Så fick vi änteligen börja ta för oss av godsakerna.
Jag och Andreas hade investerat i en vegansk julsk*nka från Astrid och aporna. Den griljerades efter konstens alla regler och det smakade s u p e r b t. Den enda sorgen var att även den andra satsen av vår hemkokta senap med whisky, chipotlechili och jalapeños tagit slut. Det gick bra ändå.
Jag hade även rullat vegetariska göttbullar efter Det Gröna Skafferiets recept. Enkelt, och så gott att mina bröder ifrågasatte sitt behov av vanliga köttbullar på julbordet när de fick smaka. Hurra!
Nils njutning var inte att gå någon förbi.
Såhimlagott.
Dias utbringade en väldigt lång skål för väldigt många olika braigheter varav jag glömt hälften.
Sen började den till hörnet förpassade Teodor att spåra ur av julunderstimulans, och då var det dags att förflytta sig till sofforna.
Nils var tvungen att gå ut en stund, vilket var SÅ HIMLA SYND för strax därefter kom tomten!
Lucas var den första som fick julklapp. Med idolhunken frampå. Inuti fanns en sensationell kalender över 2014 som Jessica gjort själv, med bilder av Hugh Jackman och ett litet paket fastklistrat vid varje månad. Den kärleken!
Eftersom Nils inte var där fick tomten öppna hans paket från mig. Vad som låg däri får ni se vid ett annat tillfälle.
Och därefter hamnade kameran i något hörn emedan vi trängde ihop oss i sofforna och tittade på historien om julhjälten Karl-Bertil och hans glöggfrynte fader, sjöng julsånger, beundrade stjärnhimlen och hade obligatoriskt kökshäng. Klart genomlidlig mellandagsafton.
Lämna ett svar