Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan

I april var jag på Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan i Älvsjö. Jag hade en jättefin förmiddag och fotade massor, men klarade inte av att skriva om det då, för strax efter att jag kommit hem small det small på Drottninggatan och allting stjälptes över ända. Precis nu när jag började se över bilderna igen så sker en ny katastrof i Manchester. Snälla världen, sluta nu. Kan vi inte bara ta hand om varann och allt annat som växer?

Idag vill jag att vi gör det här. Glömmer allt som smärtar och njuter lite av pelargoner på rad.

På Stockholms trädgårdsmässa i Kista som jag vunnit biljetter till och besökt ett par veckor tidigare hade jag varit på vild jakt efter nya växter. Nu var min önskelista ganska väl avbockad och jag letade istället redskap, prylar till balkongen och allmän inspiration och det tycker jag märks på vad jag valde att fotografera också. Att ställa en hel samling udda vaser med enstaka blommor i tycker jag är så fint och mycket roligare än en sammanhållen bukett!

Redan på förra mässan hade jag spanat in dessa ekollonburkar i gjutjärn, prioriterat bort dem och i efterhand ångrat mig massvis. När de nu dök upp på nytt slog jag till direkt och köpte en!

Grönt med grönt gillar jag just nu. Grönt glas och gröna växter i gröna krukor.

Skulle gärna hänga upp ett par såna här glasklot i ett träd!

Och begravas i denna.

Timjan på stam.

Runåbergs fröer hade skyltat med gammaldags planscher av växter och jag är inspirerad att illustrera något liknande själv.

Den här raringen borde ju fått följa med hem till balkongen. Jag måste börjat bli trött när jag bara gick förbi den.

Lavendel köpte jag i alla fall! Fast småplantor som ännu inte gått i blom.

Jag var/är även på jakt efter en perfekt svampkorg, som den på Skansens höstmarknad, och här fanns massor men ingen i rätt modell. Jag skulle ju försöka hitta en på loppis men det har verkat omöjligt!

Rimligt stora krukor hos Medelhavskeramik.

Vänerblommor hade den klart finaste montern. Med gamla skolplanscher, grönmålade trämöbler, blodröda emaljmuggar och en gröngöling ovanpå allt.

Mina färger överallt!

Den här luddiga växten borde jag ju också ha adopterat. Gynura, eller kunglig/lila sammet.

Här fanns så mycket fantastiskt för den nischade föreningsmänniskan. Eller vad sägs om Nordiska Kaktussällskapet?

Om jag ska jämföra var den här ungefär tio gånger bättre (och mycket större) än mässan i Kista, så ni vet om ni står inför ett val någon gång.

Efter drygt två timmars strosande i stora cirklar vände jag hemåt, med min lavendel, lite presenter, en ny planteringsspade, märkstickor och ekollonburken. På vägen till pendeln gick jag förbi ett hav av scilla – det oblyga och ultimata beviset på att våren var kommen.