pågående broderier

Min kreativitet är på paus. Den hittills absolut sämsta effekten av mina stressjukdomar. Den liksom lurar djupt därinne för ibland får jag en idé, men saknar kraft att genomföra den. Andra gånger känner jag en sån stark längtan efter att skapa, och då har jag inga idéer. Under tiden greppar jag efter halmstrån. Tar massor av bilder under mina promenader och målar motiven i huvudet på några sekunder, när handen inte kan. Sammanställer listor över allt jag någonsin tänkt att jag skulle vilja skapa. Försöker ta en sak i taget och dela upp allt i minsta möjliga steg, men överväldigas ändå.

Pågående broderier - www.aliciasivert.se

Man kunde ju tänka att en perfekt utmaning vore att färdigställa något som redan är 85% klart. Inga stora beslut kvar att fatta, inget krävande skissarbete, inga materialval. Så härom dagen samlade jag alla mina pågående broderier i en hög, för att lista ut om jag skulle kunna tänka mig att göra färdigt något av dem. Men hjärnan ba no way José.

Pågående broderier - www.aliciasivert.se

Där fanns en sidensvans som behöver ett par kvistar till i bakgrunden. Ett experiment där jag kombinerat broderi och akvarell som kräver en gnutta mer färg eftersom det torkade ljusare än jag tänkt. En provlapp med olika stygnsätt saknar schattér- och korsstygn. Den rödvita versionen av Fålar Fem som är klar sånär som på några stjärnor. En tröja med påsöm runt ringningen, färdig att användas om jag fyller i två små knoppar. En provlapp sashiko som skulle kunna inspirera till ett större projekt. En julgran och en spretig fjällbjörk. Men ingen lust.

Pågående broderier - www.aliciasivert.se

Jag vet att inspirationsbrist är en naturlig del av skaparprocessen, och en stor del i sjukdomsbilden vid utmattning. Jag vet att det blir bättre. Men just nu sörjer jag verkligen mina förlorade infall, beslutsförmågan och känslan. Utloppet, fokuset och trösten som finns i att skapa. Jag har skrivit om det här inlägget tre gånger för att jag vill att det ska handla mer om potential och förhoppning än om min oförmåga, men det är inte de orden som vill ut. Stick och brinn, broderier, är allt jag vill säga.

Pågående broderier - www.aliciasivert.se

Jag tänker ändå att jag kanske ska schemalägga arbete med dessa. Ge dem tio minuter några dagar i veckan och se om jag får lust att fortsätta. Eller kommer på något helt annat. Eller ger upp helt för att spela tv-spel. När jag varit frisk och haft dålig inspiration har det bästa varit att bara börja med något. Säkert är det inte lika enkelt nu, men mitt hjärta hoppas så innerligt att det ska hjälpa en bit på vägen, om än så liten.

Kan ni inte muntra upp mig lite genom att berätta om vilka projekt ni jobbar med just nu? Eller drömmer om att göra? Jag skulle uppskatta det så mycket! ❤

54 Comments
  • Jenny

    27 januari, 2020 at 17:18 Svara

    Jäklar vad jag känner igen mig i det här inlägget. Blir så frustrerad, hur det kan gå så snabbt från 100 till nästan 0. Börjar iallafall få tillbaka lite tankar och inspiration, det är väl iallafall en början även om steget att faktiskt göra något oftast är långt bort.
    Men i huvudet broderar jag dikter, syr pennförvaringar och necessärer, gör en väggmålning i sovrummet och ritar en ny header till bloggen.
    Har förresten sett dina trädskisser på instagram, HEJA!<3

    • Alicia Sivert

      2 februari, 2020 at 19:08 Svara

      TACK Jenny! Träden har verkligen varit en tröst. Det var som att efter att jag ritat ett kunde jag rita fler för jag visste ju att det gick. Tror mycket handlar om att lura hjärnan på det viset just nu.

      Men jag gläds åt alla projekt som växer till sig i ditt inre. De kommer att bli så bra när kroppen och fingrarna är redo att följa efter inspirationen! Hoppas du hittar ett sätt snart att lura hjärnan till att börja i ett hörn <3

  • Beatrice

    25 januari, 2020 at 22:11 Svara

    Jag har varit så himla trött och ångestfylld sen vi kom hem efter jul, och har mest velat läsa sånt jag redan läst innan. Bekväma böcker som jag vet att jag tycker om. Men har också skapat mer än vanligt! Har virkat både ett till pannband, en halv scrunchie (det tog sån tid att virka halvstolpar att jag tog upp alltihop efter halva var färdig och virkar vartannat varv stolpar också, men det tog också tid så jag tog paus…), en uggla till en kompis ett-åring och ja… Sen påbörjade jag typ torgvantar att ha när jag sitter vid skrivbordet och grejar för att här är så kallt hemma, men den första blev lite skev och jag orkar inte ta upp den, så nu är jag halvvägs genom andra fast jag inte gillar den första riktigt… så nu gav jag upp. Kanske tar jag upp det igen vid ett senare tillfälle. Annars är det nog dags att plocka upp den första och virka om den ändå.
    Hoppas innerligt att din ork och kreativitet kommer tillbaka snart, om så bara i korta stunder <3

    • Alicia Sivert

      2 februari, 2020 at 19:05 Svara

      Haha åh Bea, så TRÅKIGT att höra att oturen är med dig parallellt med ångestkänslan, men skrattar också åt igenkänningen. Precis sådär är det. Jag stickade också vantar i höstas men då blev den första jättebra medan jag fick göra om den andra två gånger? Så konstigt. I alla fall tycker jag metoden att läsa om favoritböcker eller välja säkra kort när det gäller skapandet är svinbra självvård! Själv har jag läst Hunger Games, för första gången faktiskt men jag visste ju att jag skulle gilla dem. Har du förresten sett att det kommit en ny, officiell stickbok med HP-mönster (Knitting Magic)? Kanske finns våra nästa terapiprojekt där i!

      • Beatrice

        3 februari, 2020 at 09:03 Svara

        Åh, haha, ja! Förstår också igenkänningen. Hoppas innerligt på en studie nu som jag ansökt till där jag kan få gratis KBT i 10 veckor, men om jag inte får ett mejl snart så var det något som gjorde att jag inte riktigt passade in för det de ska undersöka. Då får jag väl ta kontakt med sjukvården igen, för såhär kan jag fasen inte ha det… :( Skolan ska klaffa också, och där väntar jag också på mejl om tid så att jag kan ta paus och skjuta upp de två sista kurserna till nästa vår. Men ja, det känns ändå skönt att vilja skapa igen! Det känns viktigt, på något sätt. Och att läsa, för när jag mår som sämst orkar jag bara titta på serier, och det känns inte lika bra på nåt sätt?!
        Och stickboken låter fantastisk! Önskar så himla mycket att jag kunde sticka?! Vet du om där finns något att virka i den också? Annars får jag väl skaffa den och fråga farmor om lite hjälp!

        • Alicia Sivert

          11 februari, 2020 at 18:51 Svara

          Åh, jag hoppas verkligen du får snabb och bra hjälp Bea <3 Bra att du ser att det inte ska vara som det är - vet hur kämpigt det är att ta steget att be om stöd.

          Osäker på om det finns något virkat i den tyvärr, men låter annars som BÄSTA motivationen till att träna på att sticka ;)

  • Linnéa

    21 januari, 2020 at 19:47 Svara

    Just nu håller jag på att försöka färdigställa en barnkofta och ett borderi. Sen har jag igång en Siri kofta till mig själv och ytterligare en barnkofta som jag teststickar. Dessutom har jag två jobbstickningar som jag stickar på rasterna, ett par vantar och en jordgubbsmössa. Jag har kanske lite för lätt att avsluta projekt, men samtidigt så vill jag inte ta död på kreativa impulser när de kommer. Dock genomför jag inte alla kreativa impulser direkt. En del skriver jag ner det i en bok så att jag kanske kommer ihåg dem senare när jag inte har något att göra. Vissa blir det aldrig något av, medan andra blir det.

    • Alicia Sivert

      2 februari, 2020 at 19:01 Svara

      Åh vad roligt att höra att du har så mycket på gång! Det är det bästa tycker jag, då är det inte lika dramatiskt när ett projekt blir färdigt och man slipper stå utan. Men jag gör som du och samlar på idéer. Enda nackdelen är att de i de absolut flesta fall känns mest spännande (ofta oemotståndliga) precis när infallen kommer och helt ointressanta sen ;) Men ibland hittar jag guldklimpar, eller lagom tidsfördriv i listorna även i efterhand. Som sidensvansen ovan, som jag faktiskt började planera för redan för ett år sen, men inte satte nålen i förrän i höstas!

  • Cecilia N

    18 januari, 2020 at 19:06 Svara

    Känner igen din frustration när ork och idéer inte är på samma plats samtidigt.
    Det går inte att skynda. Det måste ta den tid det tar. Hur frustrerande det än är.
    I slutet av boken Momo och kampen om tiden finns en jakt genom staden som förklarar fenomenet.

    Jag har fått avbryta hålla-på-med-nåt-stickningen a k a strumpor till sonen till förmån för en sjal som ska bli lotterivinst på konfirmandernas cafékväll. Hade jag tänkt lite hade jag gjort grytlappar istället. Det hade nog gått snabbare.

    • Alicia Sivert

      2 februari, 2020 at 18:57 Svara

      Ja jisses, aldrig hade jag trott att det skulle ta sån här tid. Har passerat hundra dagar som sjukskriven nu och vojne vad långsamt det går. Men det är väl bara att trampa med sig själv just nu i den takt som är.

      Det låter som ett ambitiöst och väldigt fint bidrag till vinstpotten! Hoppas det är roligt och kan kännas som en liten fördel att det tar tid. Vad stickar du i för färg/er?

      • Cecilia N

        3 februari, 2020 at 10:27 Svara

        Fårgrå. Solkustens gotlandsfår. Rester av min Siri. Resultatet finns att beskåda på bloggen.
        Vinnaren blev jätteglad och nu håller jag på med ett par lotteriraggsockor. Sonens blev klara däremellan, men är inte redovisade på bloggen.

        Jag vill inte skrämma dig, men jag var sjukskriven i fyra år.
        Så fortsätt att sitta på ett lugnt ställe och andas. (Jag hade samtidigt skolbarn som hade krångel i skolan vilket kan ha hjälpt till med fördröjningen.)

        Har du fått pratstöd?

        • Alicia Sivert

          11 februari, 2020 at 19:00 Svara

          Sjalen blev helt otrolig, Cecilia. Som ett par vingar!

          Du skräms inte, jag vet att det kan vara så. Jag har en jättebra psykolog och går ett tolvstegsprogram i KBT mot stress och utmattningsproblematik så hoppeligen går allt i rätt riktning, om än segt som gammal gelé.

  • Sofia

    14 januari, 2020 at 14:18 Svara

    Jag håller faktiskt på med Fålar Fem! Blev helt förälskad i den bonaden första gången du la upp den, och den har följt med mig i tanken länge. Jag har inte kommit särskilt långt, även fast jag började innan första advent, pga så mycket i skolan som helt tömde mig på all ork. Men då och då var det så himla skönt att plocka upp det där broderiet och göra bara några stygn, och att ha ett mönster att följa gjorde det också hemskt mycket enklare förstås. Det krävdes mycket mindre tankearbete från min sida, vilket var perfekt eftersom det var precis det jag inte hade kapacitet till efter att ha avslutat skolarbetet för dagen. Så det är kanske mitt tips, att bara få göra något med händerna är skönt och vilsamt för hjärnan tycker jag. Kanske allra helst att man håller på med något som inte spelar så stor roll, som inte måste ”bli något”.

    • Alicia Sivert

      2 februari, 2020 at 18:52 Svara

      Sofia jag blir så ooobeskrivligt glad av att läsa detta! Inget är bättre beröm eller mer inspirerande att höra än när ni använder er av mina mönster. Men känner också så väl igen mig i känslan av vila som du beskriver och jag blir helt varm av att mitt mönster kan bidra med det! Låt det ta sin tid – det är ett omfattande och stort projekt. Jag tänker att det ultimata nästan är att ha ett julbroderi som aldrig blir riktigt färdigt, där själva broderandet är en del av traditionen och känslan. Drömmer själv om ett jätteprojekt att plocka upp i november-december under flera år!
      Vad har du valt att göra det i för färger? :)

      • Sofia

        5 februari, 2020 at 20:32 Svara

        Ja, det kan nog mycket väl bli ett sånt projekt som pågår i flera jular! Jag funderade på blått och halmgult/guldgult för det tycker jag är en så himla fin färgkombination, men sen bestämde jag mig ändå för blått med vitt garn för det kändes som att det passade bra med ”ingen dager synes än”. Tänker mig lite som en vinterhimmel.

        • Alicia Sivert

          11 februari, 2020 at 19:02 Svara

          Ååh, jag blir så glad <3 Vore roligt att prova två garnfärger i kombination också - någon jul kanske jag törs göra det :)

  • Frida L

    13 januari, 2020 at 19:09 Svara

    Jag håller på att sticka en bolero med bladmönster till min dotter (4.5 år). Styrkekram!

    • Alicia Sivert

      2 februari, 2020 at 18:42 Svara

      Det låter mycket vackert! Är mönstret i olika färger eller något hålmönster? :)

      • Frida L

        5 februari, 2020 at 19:27 Svara

        Den är ljusgrön och med hålmönster. Tycker det är för krångligt med flerfärgsstickning så jag satsar på strukturmönster istället. Den är klar nu och jag är nöjd!

        • Alicia Sivert

          11 februari, 2020 at 19:03 Svara

          Men så fint!! Mottagaren måtte vara väldigt nöjd :)

  • Anni

    12 januari, 2020 at 23:58 Svara

    På Vårsalongen fanns några textila kollage med bl a ofärdiga broderiers baksidor vända utåt. Det var rätt befriande att se. Konst och kreativitet kan vara så mycket.
    Kanske nästa steg ska vara att du lägger fram det material du behöver till varje ofärdigt broderi? Så det syns än tydligare hur lite som behövs? För att därifrån gå till att brodera på ett i taget en stund då och då, schemalagt eller inte.
    Kramar om <3

    • Alicia Sivert

      24 januari, 2020 at 10:46 Svara

      Åh, jag har bara varit på en guidning med jobbet och då hann vi inte titta på allt. Måste gå igen och leta upp baksidebroderierna för det låter väldigt fint. Ofta tycker jag baksidan är minst lika intressant som framsidan.

  • Thea

    12 januari, 2020 at 22:51 Svara

    Åh vad jag önskar att ork gick att låna lite mellan varandra. Skulle ge dig allt jag kunnat avvara <3
    Istället får du mina förhoppningar om att det snart, snart känns lite lättare. Att lite extra kraft hittar dig en dag och att kreativiteten du får njuta av då ger ringar på vattnet. Hejar så mycket på dig <3

    Har flera projekt jag jobbar med just nu (i tanken).
    Inget är ju -på gång- än. Men har påbörjat en mood board för köket. Har alla loppat tyg i alla färger jag behöver till vårt lapptäcks-överkast och vill verkligen göra det i år. Har projekt "sammanställa 10-talet". Och så är det snart dags för en KUL keramikkurs igen. Och då kanske jag får hem lite alster som blev som jag tänkt, och som jag kan komplettera här hemma. Det är jag peppad på. Och näver. Och; jag är småsugen på rotslöjd nu igen. Kanske ska jag försöka mig på ett hårspänne eller en spegel i egen teknik. Ja. Många tankar. Vi får se vart orken bär mig och var jag börjar. Många kramar!!

    • Alicia Sivert

      24 januari, 2020 at 10:44 Svara

      Tack Thea <3 Det har faktiskt funkat att försöka jobba vidare med de här projekten. Sidensvansen är kanske(!?) klar och provlappen med olika stygn har fått två adderade. Men det kräver verkligen en enorm ansträngning att sätta sig, även om det känns bättre när jag väl gör det.

      Det låter helt fantastiskt! Moodboard för de möbler och projekt som är kvar här hemma har jag också tänkt på. Det är något visst med att klippa och klistra, inte sant? Jag ser så mycket fram emot att se hur köket blir när ni får sätta er prägel på det. Alltså SÅ MYCKET. Helst vill jag se det live!

      Puss och kram <3

  • irenejb

    12 januari, 2020 at 20:08 Svara

    Vad håller jag på med just nu? Jo, jag stickar Wisby mittens till min yngsta samt tröjan Arboreal, även den till henne. Sedan har jag hur många påbörjade projekt (stickning, broderi, trådslöjd, pappersslöjd m.m.) överallt i huset som kanske borde färdigställas. Men det får jag aldrig lust till. Tror inte på att tvinga mig till att göra klart, det blir aldrig bra. Har aldrig varit i väggen (som tur är) men märker när jag är låg, för då håller jag inte på med något slöjdande alls. Möjligtvis surfar jag runt på Ravelry och tittar på tänkbara projekt.
    Lycka till med återhämtningen.

    • Alicia Sivert

      24 januari, 2020 at 10:40 Svara

      Hade verkligen inte väntat mig att få så många tips på stickmönster som svar på denna fråga, men nu sitter jag och markerar favorit efter favorit på Ravelry! Både vantarna och tröjan är ju enastående. Aboreal påminner mig lite om något porträtt jag trodde jag sett av Twiggy (men som jag nu undrar om jag hittat på eftersom jag inte får fram den?) där hon har bladmönster runt ringningen. Väldigt vackert oavsett! Vilka färger stickar du i?

      • irenejb

        25 januari, 2020 at 10:10 Svara

        E valde mörkblått och silvergrå, precis som mönsterbilden. Det blå är ett tweedgarn. Vill du se bilder finns de på Ravelry:
        https://www.ravelry.com/projects/IreneJB/arboreal
        Kan verkligen rekommendera Jennifer Steingass mönster. Välskrivna och enkla att följa. Stickar ännu ett mönster från henne just nu, Treysta i Lettlopi. Förutom att jag läste fel i diagrammet är även det hur lätt som helst att följa. Men varning, jag har redan köpt fyra av hennes mönster och vill sticka alla då jag bivit kär i nästan varenda tröjmönster.

        • Alicia Sivert

          2 februari, 2020 at 18:40 Svara

          Näää vad fin den blev, och passar mottagaren helt perfekt! Jag förstår förälskelsen i mönsterskaparen och känner samma sak, sparar som favorit på Ravelry direkt! Så tidlöst snygga tröjor, särskilt Sonrae blir jag helt betagen av.

  • Josefin

    12 januari, 2020 at 19:28 Svara

    Tror jag sagt det tidigare, men gör det som är roligt. Även fast jag känner igen det där att vilja skapa och det inte går pga mående.

    Men vad håller då jag på med? Jo, jag har några projekt på gång, som vanligt när jag faktiskt skapar. Ett (fast det är två) korsstygn med Super MeatBoy till min bästis, några små broderier som ska bli glasunderlägg en dag, 3 st Chtulhu-monster i fleece till mina bröder och min bästis.
    Och jag har äntligen tagit mig råd att köpa blå aida, så jag kan börja med mina Fem Fålar nu! :D Har velat i flera år, sparade ner mönstret när du gav ut det, men har inte känt mig haft råd. Men nu så! Så bara Fem Fålar är klar, så blir det en Let it snow med. :D

    Kramar till dig Alicia!

    • Alicia Sivert

      24 januari, 2020 at 10:37 Svara

      Alltså jag blir helt varm av att höra om alla dina projekt, så roligt att du också är en sån som gärna sysselsätter dig med massor av saker samtidigt! Älskar när kreativiteten är så ostoppbar, och saknar den väl därför dubbelt upp nu när den är på semester. Jag har ju sagt det på din andra kommentar men måste igen: INGET gör mig så glad som att höra att du broderar mina mönster. Inget! Bättre pepp finns faktiskt inte <3

  • Ida Johansen

    12 januari, 2020 at 19:23 Svara

    Mina drömmar handlar om restgarner. Jag vill sticka en tröja/kofta i Hönsestrikk till Moa. Sen drömmer jag om en långkofta till mig själv i någon slags fade. Pågående projekt är ett par oerhört komplicerade, men roliga, halvvantar med fågelmotiv som är tänkta som present till en släkting som fyller jämnt i år.

    • Alicia Sivert

      24 januari, 2020 at 10:34 Svara

      Wow, fågelvantarna vill jag se när de är klara och inte längre hemliga! Och hönsestrikk är så fint. Skulle vara jätteroligt att se vad du skapade i det <3

  • Siri

    12 januari, 2020 at 19:00 Svara

    Hej Alicia! <3 Längesedan jag läste och kommenterade här, (förr Siri Klara). Så ledsen att höra att också du drabbats av utmattning! Jag gick in i väggen förra året, och utifrån min erfarenhet med skapandet, och allt i livet generellt, så har det varit jätteviktigt att gå på lust! Men hantverk har också en viktig funktion i sig, det är ju bevisat hur det kan hjälpa våra hjärnor att återhämta sig från stress. Förutsatt att man inte har samma krav på sig själv som man hade innan utmattningen – en av de svåraste delarna. Jag fann att prova nya kreativa uttryck/hantverk där jag inte hade något att jämföra med sedan tidigare fungerade bättre, valet hamnade på makramé en period och nu kroki som är ganska kravlöst i sig. Men det viktigaste har såklart varit att få grundstenarna i livet att fungera, träning, det sociala, vara i naturen osv. Meditation och träning har absolut varit det som hjälpt mig mest personligen. Du kommer hitta vad som fungerar för dig, och håller tummarna för ditt tillfrisknande!

    • Alicia Sivert

      24 januari, 2020 at 10:33 Svara

      Åh Siri, vad roligt att höra ifrån dig! Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter och ingjuter lite hopp <3 Jag tänker samma som du. Känner att jag skulle vilja sticka, för det är prestationslöst men lite för stort jobb just nu att välja mönster och garn. Har däremot tänkt att jag skulle kunna skriva lettering och framkalla bilder att sätta in i fotoalbum. Sjuuukt lång startsträcka just nu bara, men de idéerna känns genomförbara när kraften kommer (eller den avsatta tiden).
      Hoppas du mår mycket bättre nu och hittat en långsiktig balans! Kram!

  • Emma

    12 januari, 2020 at 18:26 Svara

    Jag håller på att sticka sjalen Somerled av Kate Davies till min mamma i födelsedagspresent. Drömmer om att brodera en kudde inspirerad av blekingesöm på vadmal. Kram och krya på dig :)

    • Alicia Sivert

      24 januari, 2020 at 10:30 Svara

      Wow vilket avancerat mönster! Det ser verkligen roligt, men ganska knixigt ut. Hur går det för dig? Och jag blir så nyfiken på kombon blekingesöm och vadmal – vilken färg tänker du till bakstycket?

  • Ethel

    12 januari, 2020 at 17:09 Svara

    Det kommer vända <3 Man får ta det lite i taget. Schemalägga tid för kreativitet ibland, vila mycket och följa lusten oavsett var den vill.
    Jag håller på att sy en skjortklänning och har fler sömnadsprojekt jag vill ta tag i ..men min lust säger sticka-sticka-sticka så jag har precis kommit till avdelning för fram- och baksida på tröjan Artichoke. Den perfekta (hoppas jag) beige-bruna mixen garner är även påväg hem för en Nordiska (https://www.ravelry.com/patterns/library/nordiska) som jag knappt kan vänta på.

    • Alicia Sivert

      24 januari, 2020 at 10:28 Svara

      Jag tror verkligen på att schemalägga tid! Svårt att sätta i praktiken när allt känns motigt, men absolut bättre än att vänta in en känsla som inte kommer.

      Ack, bägge tröjor ser ju så magiska ut på mönsterbilderna! Som jag ser fram emot att se hur dina blir. ÄLSKADE färgkombon du la upp på Insta. Hoppas jag får fortsätta följa processen till färdiga plagg <3

  • Helga

    12 januari, 2020 at 16:27 Svara

    Jag…*trumvirvel*… stickar en tröja till mig själv. Haha. Jag gör visst inget annat. Fast jag har lite andra projekt också :) lite lagning och lite sömnad. Blev så nyfiken på din tröja med påsöm. Ska bli kul att se den när det nu blir. Jag har faktiskt skapat väldigt mkt men har inte tid eller ork till att fota ordentligt och blogga. Känns tråkigt men så är det. Kanske till våren när det är lite ljusare. Kram!

    • Alicia Sivert

      24 januari, 2020 at 10:24 Svara

      Åh men jag blir alltid inspirerad av att höra om dina stickprojekt! En tröja till mig själv är precis vad jag skulle vilja sticka. En gul och vit med bred randning och en stor fluffig kofta i någon ljus färg, kanske askrosa mohair.

  • Elisabeth

    12 januari, 2020 at 16:19 Svara

    Jag har precis börjat måla inför hela tre utställningar, som jag ska ha i april och juni. Det känns bra, men en aning nervöst. Kanske har jag spänt bågen för hårt? Hinner jag allt jag har planerat? Pirrigt. Jag har bra idéer till alla tre. Olika teman, som jag grunnat på ganska länge. Jag hoppas att jag ska få ihop det, utan att behöva pressa mig.

    För fem år sedan var jag utmattad. Jag känner precis igen mig i det du skriver. I hur en uppgift ”borde” vara enkel, eller åtminstone möjlig att genomföra. Men hjärnan pallar inte. Utmattningen är ju en tydlig sjukdom på det sättet. Gränserna är inte förhandlingsbara. Hjärnan bestämmer när det behövs vila, och hur mycket.

    Jag känner mig idag helt frisk, men också helt förändrad. Livet är helt annorlunda och kan aldrig bli som förr – för då skulle jag bli sjuk igen. Men jag saknar aldrig det gamla. Jag skulle aldrig vilja byta ut mitt liv idag, mot det jag hade förut, trots att jag på vissa sätt måste anpassa mig mer idag. Vara noggrann med återhämtning och planering. Det är värt det. Jag önskar förstås att jag hade sluppit utmattningen, men nu när det blev som det blev, så är jag glad att jag blev tvungen att åstadkomma en förändring. Jag är mer tillfreds, mer mån om mina behov och gränser och är långt mer kreativ.

    Det här blev långt, men det jag egentligen ville säga är bara att det går att bli frisk. Du kommer bli frisk. Och det kommer komma dagar då skaparlustan sprudlar. Jag lovar.

    Ta hand om dig.

    • Alicia Sivert

      15 januari, 2020 at 17:57 Svara

      Tusen tack Elisabeth! Du begriper inte hur mycket detta betyder. Att kunna arbeta mer med mitt eget skapande har varit en dröm och den långsiktiga planen så länge. Det här får mig att förstå att det är dumt att skjuta på sånt.

      Du är min förebild som akvarellmålare, och i den livsstil du valt. Nu inspirerar du mig även till bättring på andra plan. Tack för det! Och wow vad jag ser fram emot att följa arbetet inför utställningarna. Jag förstår att det är nervöst, och det kommer säkert att bli intensivt, men också magnifikt om jag känner dig rätt!

      • Elisabeth Biström

        17 januari, 2020 at 21:46 Svara

        Jag kan tänka mig få saker som är viktigare än att dels ta hand om sin hälsa och dels att göra det man verkligen, verkligen vill i livet, om man nu har lyckan att ha hittat och odlat fram något sådant.
        Sedan kan det förstås finnas olika sätt att göra det. Man behöver ju inte som jag kasta allt över ända och vända hela livet upp och ner. Men att på ett eller annat sätt skapa utrymme åt det där som hjärtat längtar efter, det tror jag är riktigt viktigt för att må bra i längden. Livet blir alltmer meningsfullt ju mer vi följer hjärtat, är min upplevelse, och ju mer meningsfullt livet blir, desto lättare blir det att ta hand om sin hälsa. En positiv spiral.
        Det ska bli spännande att följa dina vägar framåt.
        Jag önskar dig en vilsam helg. Kram.

        • Alicia Sivert

          24 januari, 2020 at 10:22 Svara

          Jag håller verkligen med! Men känner mig i samma veva så förvirrad över vad jag egentligen verkligen vill, för på många vis är det just detta. Jag har ju redan hittat mitt drömjobb, och får arbeta heltid med kreativitet – alltså vilken grej! Men jag inser att jag kanske inte kan vara på heltid i den undervisande änden, i alla fall inte än. Jag har så mycket kvar jag vill lära och prova själv.

          Det är verkligen svårt att backa från något som redan är väldigt bra (om vi frånser budgetnedskärningar och omorganisering och annat som på sista tiden stulit fokus från kreativiteten och lärandet). Jag tror jag behövde den här rätt obehagliga tillsägelsen från kroppen för att våga nysta i det.

          • Elisabeth Biström

            29 januari, 2020 at 17:05 Svara

            Förstår precis. Gud, vad man kunde ha prioriterat bättre genom livet om det vore lite enklare att veta vad som vore rätt. Jag såg på det på samma sätt som du, att jag behövde att kroppen sade stopp. Det kändes till slut skönt att inte ha valet att fortsätta i gamla spår.

            Jag hoppas att du får bra hjälp med tillfrisknandet. Det ska bli fint att se vilka vägar du tar framöver. Jag är säker på att det kommer bli bra.

  • Katarina

    12 januari, 2020 at 15:43 Svara

    Jag drömmer om ORDNING så att min kreativitet kan få plats igen. Det är så mycket som har hänt, så mycket som har strulat rejält under 2019 så jag har haft fokus på att bara reda upp det mest akuta och vara en bra mamma (inte alltid lyckats, fått be om ursäkt ibland men vi har ett starkt band att falla tillbaks på). Så när vänner satte målord som ”Vardagsglitter” och annat härligt så var det ord som dök upp hos mig just ”ordning”. Jag vill få ordning både på mina prylar så här blir mer rum för lek och skapande (kreativitetdödande att först behöva röja plats vid bordet och sedan leta förgäves efter pysselgrejerna) och få ordning på myndighetsstrul så jag slipper ha det hotet över mig hela tiden (en rejäl dödare av all kreativitet). Och jag vill få ordning på dagarna så jag kan börja hänga med ett handarbetsgäng och kanske lära mig virka så jag kan virka mig en disktrasa och jag vill orka hänga med mitt skrivargäng igen och kanske skriva några egna ord. Eller så hänger jag bara med och fikar med båda gängen. Vill att tröskeln in ska vara låg, nästan nedförsbacke om du förstår hur jag menar, så att jag i princip självrullar dit.

    Jag skulle gärna se din nästan färdiga julgran, ÄLSKAR julgranar.

    • Alicia Sivert

      15 januari, 2020 at 17:50 Svara

      Jag förstår precis! Är oerhört glad för att vi började med KonMari förra året, det har inneburit att mina lådor och skåp är o i g e n k ä n n e l i g a men också bidragit till mer ordning i vardagen – rutinmässigt som i huvudet. Behöver fortsätta jobba med det men det är redan så mycket bättre, så you can do it Katarina, heja!

      Ska fixa bild på granen åt dig :)

  • Bisa

    12 januari, 2020 at 15:32 Svara

    Om jag hade varit med av en konstnärlig typ hade jag gjort detta drömmoln : https://www.instagram.com/p/B5-j_34p0Fk/?igshid=1xetjzltq5hwr

  • Martina

    12 januari, 2020 at 15:30 Svara

    Mitt nästa projekt är att skruva upp gardinstänger och sy gardiner till vardagsrummet. Allt är inhandlat, bara att sätta igång. Så fort jag kommer över obehaget över att sätta borrmaskinen i de fina tapetserade väggarna. I april är det två år sen rummet blev färdigt och möblerades.

    • Alicia Sivert

      12 januari, 2020 at 15:39 Svara

      Åh, stark igenkänning i detta. Har gardiner som behöver läggas upp och några konsoler som ska hålla lampor att sätta upp. Skriver upp det på min projektlista, tack!

      Hur ser gardinerna ut? mvh tygnörd

      • Martina

        15 januari, 2020 at 21:23 Svara

        Nu är gardinstängerna uppe! Passade på när jag hade besök (=moraliskt stöd och hantlangare).

        Tyget är vitt med blommönster i svart, lite som illustrationer ur en blombok men bara i svart då.

        • Alicia Sivert

          2 februari, 2020 at 18:32 Svara

          Åh, det låter väldigt vackert! Bra jobbat :) Och jag har satt upp en lampkonsoll!!

Post a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.