Jag tentapluggar (igen). Utvecklingspsykologi. Det innebär ungefär vad som händer från befruktning till död. Fysiskt, kognitivt, känslomässigt och socialt. Och lite till. Det är rätt träligt faktiskt.
Det handlar en del om könsskillnader, hur män och kvinnor skiljer sig åt biologiskt och på grund av stereotyper och fördomar som infriats. Men den grundläggande, huvudsakliga, slutgiltiga differensen mellan könen är inte vad som finns mellan benen eller hur hormonerna verkar – nej den ligger djupare en så, på en nivå man inte får läsa om i Development Through The Lifespan.
Min 14-åriga bror illustrerade detta imorse när han svor och skrek över att bli väckt, eller, inte över att bli väckt utan över att han måste gå upp för att åka och köpa vinterskor med pappa.
”JAG VILL INTE KÖPA SKOR, DET ÄR DET TRÅKIGASTE SOM FINNS, JAG GÅR BARFOTA!” gormade han och slog i dörren.
Hur kan manfolk inte älska skoshopping när det bidrar till så mycket kognitivt välmående, intensiva känsloströmmar och outtömliga samtalsämnen? Obegriplig.
Mitt senaste kap.
Lämna ett svar