skörd, och mina tankar om att odla potatis på balkong

I förra veckan skördade jag min balkongpotatis!

Jag la fyra vanliga ekologiska potatisar på förgroning första veckan i april, satte dem i varsin hink den första veckan i maj, och skördade dem alltså nu, andra veckan i juli.

Potatis är en av de mest tacksamma grödorna att odla tycker jag för de är tåliga och lättskötta. Jag har vattnat några skvättar då och då, glömt bort dem ett par dagar och så länge hinken har hål i botten för avrinning (mitt första försök ruttnade bort) klarar de sig med lite ojämn omvårdnad. Blasten är frodig och vacker och hinkarna livar upp ett kalt uterum på nolltid!

Dessutom är det fullkomligt magiskt att stoppa en gammal grånad potatis i jorden och plocka upp tjugo nya! Från sättpotatisen växer blasten upp och rötterna ner, och på rötterna bildas sen potatisknölar. Alltihop hänger samman i ett trassligt system av tunna rötter och det ser nästan ut som att knölarna springer ur själva jorden, utan kontakt med sättpotatisen.

Av fyra potatisar i fyra hinkar fick jag 1,7 kg färskpotatis, eller ett rågat durkslag fullt. Första portionen åt vi till middag redan samma kväll, och jag var alldeles fnissig över att ha gjort maten själv. Inte tillagat den, utan skapat den! Med lite hjälp av solen och vattnet och jorden då förstås.

Men nästa år blir det nog ingen potatisodling på balkongen. Det är en skrymmande gröda att sätta och kräver mycket jord. Dessutom äter man stora portioner och det är så himla billigt att köpa i mataffären, jämfört med vad jag får ut av att odla dem i kruka.

Men nu har vi några riktiga festmåltider framför oss då vi får kalasa på egna knölar och för den som vill ha en enkel och spännande ingång till odling tycker jag potatis är den allra allra bästa!