stackars Askungen
Eftersom mössen i huset varken sjunger eller syr har jag hela dagen varit på jakt efter balklänning och cocktailklänning. Egentligen hittade jag både och redan i onsdags, men priset var så hutlöst att jag var fast besluten att prova varenda klänning i stan innan jag nöjde mig.
Sagt och gjort. Jag har gått från skräpiga second hand-affärer där klänningarna är illasittande, urtvättade, omoderna och med svettfläckar under armarna, till tjusiga second hand-affärer där Lisa Larsson domderar bland stiliga modeplagg med trådsmala midjor, och till affärer med nya klänningar till nypris. Jag har säkert provat 30 plagg.
Dessvärre var det kreationerna från i onsdags som satt bäst, såg bäst ut och kostade mest. En svart långklänning med vitt upptill och rött skärp i midjan, samt en gammelrosa cocktailklänning med vid kjol och svart skärp. Bägge axelbandslösa. Bägge i siden. Bägge underbara. 4000 kronor styck. S i n n e s s j u k t.
I sista affären, medan det sista andetaget närmade sig och den sista orken rann ut, fann jag slutligen en mörkt grön, tight men veckad cocktailklänning. Den behövde sys in, men var på rea, och med skräddarpriset inräknat och realisationen borträknad gick den på 1700 spänn. Värt, om man jämför med den förra.
Så. Jag har inga pengar. Cirkus 6000 riksdaler brända på två klänningar, men det fina är att det inte finns billigare att få tag på, och att de inte kan vara mindre seriösa för det är inget ”mindre seriöst” jag ska gå på. Så. Det blir värt det, även om det värker i plånboken. Det är studiebidrag och alla mina sparpengar som ryker – det blir inget öldrickande eller chokladätande eller fikande eller bussåkande på ett tag.
Har jag tur skjuter mormor till med lite, det kastade hon lyckligt ur sig att hon skulle när jag fick inbjudan, men om det var ren chockreaktion eller ett verkligt erbjudande återstår att se. Jag är i vart fall väldigt nöjd med bägge klänningar, och den längre kommer jag kunna använda länge – bara jag blir bjuden på evenemang med dresscode. Så, bjud mig gärna på öl, choklad, fika, bussremsor och storslagna partyn!
Då återstår skor, BH, strumpbyxor, väska och sjal. Herre hu.
P.S. Självklart har jag kollat uthyrningar också – de plaggen var ännu värre än de från förstnämnda second hand-butiker. D.S.
Mimmmi
26 januari, 2010 at 12:25Ja klänningar är inte en billig historia. men vad rolit Alicia att du hittade två stycken! Är väldigt nyfiken på att få se hur dom ser ut. Å du kommer skina på balen! Du behöver inte oroa dig, le och njut!
kram!
Hanna
22 januari, 2010 at 22:53Du blir vackrast på festen!
Och i denna (sorgliga) värld spelar det ingen roll hur man för sig, dansar eller konverserar – är man tillräckligt snygg blir man beundrad ändå!
Summan av kardemumman: du har ingenting att vara nervös över och det kommer att bli JÄTTEkul! Ja! (dessutom kommer säkert allt ovanstående att gå smärtfritt det med)