Idag åker jag tillbaka för den tredje träffen i Eskilstuna, men jag har ju glömt att visa er tordmularna jag gjorde förra månaden!
Vi gjorde en övning i mönsterkonstruktion – något så fruktansvärt roligt och spännande som öppnar ungefär tusen dörrar för mig vilka jag lite medvetet hållit stängda av rädsla för att bli gränslöst fascinerad av ytterligare en teknik. Borta är allt mitt försvar, nu vill jag bara göra fågelmönster.
Jag började med att måla några enkla tordmular i akvarell. Tordmulen är en fågel inom alksläktet som till utseendet liknar en pingvin fast inget släktband finns. När jag och Andreas var på Stora Karlsö i somras (jag måste jobba ifatt min semesteråtergivning…) såg vi mängder av tordmular och sillgrisslor vilka häckar på klipporna där.
Jag fick kopiera, klippa, klistra, flytta, klippa och klistra igen tills jag hade en mönsterrapport.
Sen kopierade jag den ett antal gånger och där var mitt tordmulemönster! Vilken himla dröm det vore att trycka nåt sånt här på tyg.
Edit 2015-11-05 22:59:
Ruth undrade vad ordledet ”tord” egentligen kommer ifrån och jag visste svaret! Eftersom det är ganska lustigt får ni också en dos ornitolog-semantik såhär på kvällskvisten:
Ordet ”tord” kommer från ”turd”, alltså exkrement. Förr i världen när folk inte var så himla fiffiga trodde man att den vita randen från fågelns öga ner mot näbben var en avskrädeskanal och därför fick den det förfärliga namnet – vilket betyder ungefär ”bajsnos”. Ganska knäppt och roligt!
Lämna ett svar