frukost på King’s Lodge och Alice i Underlandet på the British Library
Jag kommer låta Harry Potter-inläggsserien löpa vidare parallellt medan vi tittar på resten av vår Londonvistelse förra våren! Men egentligen passar hela the King’s Lodge där vi bodde in på temat: det hade lika gärna kunnat vara ett rum på the Leaky Cauldron.
Huset var byggt 1642 och fullt med vackra detaljer, som den gamla eldstaden och de snidade korsvirkesbjälkarna i taket. Allting lutade lite och såg ut att vara hophållet av magi.
I matsalen trängdes en hel samling osannolika tekannor.
Jag fick en veggie English breakfast och en stor kopp kaffe.
Så packade vi ihop oss och for in till London. På the British Library var det nämligen en Alice i Underlandet-utställning som firade bokens 150 år!
Inne på utställningen fick en inte fota, men den var full av berättelser om den Alice som inspirerade till sagan (och som mottog den i julklapp 1864), olika illustratörers tolkning av boken och märkliga leksaker och föremål som skapats inspirerat av den. Det hela var väldigt fint, och precis lika fin var den intilliggande shoppen (där jag fick fota!).
Särskilt förälskad blev jag i en lampskärm med motiv inspirerat av drottningens krocket-spel med flamingos och igelkottar. Den var lite för stor att trycka ner i handbagaget men jag köpte en liten bröstnäsduk med samma motiv som minne.
Och en äggkopp med uppmaningen ”eat me”.
Samt det mest fantastiska: en kopia av den riktiga, handskrivna boken, illustrerad av författaren själv! Så magiskt!
Sen vandrade vi vidare genom stan, sjungandes Gun Street Girl.
Och när vi passerade St Pancras railway station stod denna godbit parkerad utanför och jag svär på att det var Arthur Weasley som parkerat den där i tron om att han skulle smälta in i mugglarvärlden!
Men nu hade vi inte tid att småprata om förhäxade minibilar, vi skulle nämligen på: KATTCAFÉ!? Men mer om detta nästa gång…!
Jess
30 maj, 2017 at 12:33Blir alldeles salig i kroppen över sista bilden, man måste ju bara älska Arthurs försök till att diskret smälta in. Schysst uppgradering från den blå Ford Anglian dessutom!
Alicia Sivert
30 maj, 2017 at 16:36Haha visst är det VERKLIGEN bara han som kan ha parkerat just den bilen just där? <3
Jenny
27 maj, 2017 at 15:29Hela det här inlägget får min hjärna att bli ett stort utropstecken!!!!!!!!!!!!!! Eldstaden!!!!! Takbjälkarna!!!!! Tekannorna!!!! Lampskärmen!!!!! BOKEN mest av allt!!!!!!!! Helt galet alltså!
Alicia Sivert
29 maj, 2017 at 10:52Åh vad glad jag blir! Så trött på mitt gamla skräpobjektiv som jag hade med mig här och som tar så trista mörka bilder. Ville knappt lägga ut inlägget pga det men är sååå glad att ni ser igenom bristande teknik och kan uppskatta detaljerna ändå <3
Linnea Aurora
23 maj, 2017 at 22:38Allt i det här inlägget är fint!!! Plus- kattkafé låter episkt, måste definitivt besöka ett sådant någon gång! Ser fram emot det inlägget!
Alicia Sivert
29 maj, 2017 at 10:50Det var jättefint faktiskt! Väldigt besöksvärt om en är i London!
Tyg och otyg
23 maj, 2017 at 18:06Haha, jag gjorde EXAKT samma grej när jag var i London senast – föll hårt för en lampskärm – insåg att det inte var värt att bli portad från Ryanair för att ha försökt ta den som handbagage – köpte en mugg med samma motiv som ersättning.
Btw har jag en liknande kattkanna i min ägo. Skulle vara något för ett kattcafé, det.
Alicia Sivert
29 maj, 2017 at 10:49Nejjjj vad tokigt!! Vad var det för lampskärm?
Hanna
23 maj, 2017 at 10:13ÄLSKAR att du alltid har utkik efter tecknen på att Weasleys och andra är i krokarna. Allt du lägger upp från London är magiskt.
Alicia Sivert
29 maj, 2017 at 10:49Haha såklart!!
Tack <3