September. Vi är inte bästa vänner du och jag. Du kommer med förhoppning men du lovar ingenting.
Du är tesäsong och handarbetslusta. Jag stickar vantar, broderar röda bär på ljusblå botten och kammar Tradera efter tyger att sy av. Drömmer om stickprojekt, en mörkblå kofta och en randig Too-tickitröja i solgult.
Du kommer med skogsfynd. Nypon som juveler i buskarna, trattkantareller bredvid promenadstigen, fast för små ännu. Jag går ut om kvällarna med svampkorg och sekatör, fyller bunkar med rönnbär, nypon och fläderbär. Rensar, fryser in, kokar chutney och sylt. Går ut igen för att samla mer.
Jag gör mitt bästa. Är utomhus mycket, spelar sällskapsspel, simmar, har skapardag, går på auktion, läser Fredrik Backman och skrattar högt. Äter pannkakor, planerar resor, bokar kurser, bakar bröd. Försöker fokusera på glittret men känner mig ändå grå varje morgon och om kvällarna. Dras med snuva och ömmande hals halva månaden.
Promenerar till Byggmax med Andreas för att köpa en spade, skrattar så vi kiknar och får stanna. Klipper ner spaljén, gräver ner vinbärsbusken. Binder upp vildvinet och planterar ljung i blomlådorna. Sen åker han utomlands i en vecka och om kvällarna är det mörkt. Jag lyssnar på Marie Nilsson Linds sommarprat, skalar polkabetor och gråter så jag snorar ner i diskhon. Läser Lantliv, löser korsord. Jobbar, bakar paj, monterar mina första expanderpluggar. Köper ett kilo godis och saknar honom så oerhört mycket.
Höstmarknaden är regnig men bra och Thea kommer hit. Jag sparar minnen av många bra dagar från höstens första månad. September, kanske är det jag som inte räcker till, snarare än du?
Lämna ett svar