september förra året: orangerifika, styltor och stress

Så blev det september. En månad då naturen exploderar precis lika dramatiskt som om våren. Fast i en helt annan palett. Brandgula och grönstrimmiga pumpor, lila rovor, knubbiga svampar, löv som gulnar. Jag tycker så mycket om september i estetiken, men sanningen är att det här är den månad då jag börjar få svårt att hinna med. Jag vet inte vad det är med hösten som gör att den alltid är så stressig. Jag tycker inte det är okej, arbetar varje år för att mildra det. Jag vill ha stickning, varm choklad och filmkväll, långpromenader i duggregn och ett stilla lunk i vardagen. Måtte jag uppnå det någon gång.

I september förra året jobbade jag med ett projekt ihop med tre årskurs 7-klasser på Naturhistoriska Riksmuseet. Här kan man läsa om hur det blev. Efter första tillfället tog jag och min kollega Vera en promenad i Bergianska trädgården. De hade lagt upp pumpor i så vackra stilleben och jag minns att jag ville måla varenda en.

Vi samlade inspiration i ett växthus och drack kaffe i Gamla Orangeriet. Ett av mina bästa cafétips i Stockholm, förresten! Och Bergianska, som jag hittat till ganska nyligen, är värt ett besök i alla årstiders skrudar, men kanske främst under skördetid.

Foto av Andreas Fagerström

Hela september hade jag dille på fransk film och var ganska utled på det mesta annat. Uttröttad av jobbstart och valresultat, bloggflytt och känslan av att alltid ligga efter. Det var faktiskt skönt att gå in och läsa om mitt inlägg jag skrev i september förra året. Att i nuets olust påminna mig om att det inte är första gången. September är sån för mig.

På tal om valet så hjälpte jag Tofslan och Vifslan att starta parti. Som jag önskar att Tasspartiet Demokatterna fått mer inflytande, men de var lite för sent ute.

Jag broderade en brosch inspirerad av min fönsterfikus, men i övrigt tror jag inte att jag skapade så värst mycket. Det vill jag ändra på i år.

I gamla lägenheten sammanfattade jag den första (och sista!) sommaren på balkongen. Med torka, pistillröta och potatisodling. Jag hade byggt en spaljé av rundstavar och kompostgaller för tomater och vildvin att luta sig mot.

När vi orkade gav jag och Andreas oss ut i skogen för att plocka svamp. Mestadels var det ännu för torrt men ett par Karl-Johan hittade vi och framför allt är det skönt för själen att plocka barr ur skorna efter en lång tur genom mossan.

Den sista helgen i september var det som alltid höstmarknad på Skansen, årstidens höjdpunkt! Jag och Bäckman gick på styltor och Cecilia fotade. Höstmarknaden är en ljusglimt jag ser fram emot även i år, och nästan lika mycket att få visa er fjolårets bilder.

Annars kändes och känns september ganska mycket så här. Senapsgula accenter, varma kattmagar och att stanna hemma. Te, Harry Potter och att öva på att vila.

Hur är din relation till september?