Kategori: Bravader

Vi fortsatte genom Rouen till Aître Saint-Maclou. Under 1300-talet gjordes platsen till massgrav för pestoffer. Kropparna packades tätt ihop på bredd och höjd, tills hela gården var full och man fick börja stapla benen i de kringliggande husen. På 1600-talet byggdes de hus som ramar in gården idag. De smyckades…

Tisdagen den 26 juni vankades det guidad tur (ur tysk guidebok) på engelska (översatt av C) för svensk turistgrupp (vi) genom franska staden Rouen. Vi fick bland annat veta att ett hus hade ”a very schön fasade” och när C skulle beställa glass gjorde hon det på tyska av ren…

Vi är alltså på väg tillbaka genom slottsträdgårdarna vid Château du Champ de Bataille. Vid en förgripelsestaty fanns ett hål i häcken. När jag klev igenom det hamnade jag mitt i magnifika Le Théâtre de Verdure. Och dra på trissor, där var slottsterriern igen! (Bilden har mamma tagit). Ganska hänförande. Och bättre…

Första dagen i Normandie tog vi bilarna till Château du Champ de Bataille, ett palats från 1600-talet som tidigare lämnats åt sitt förfall, men som köptes upp på 90-talet och restaurerades efter gamla ritningar. Vi var där för trädgårdarnas skull. En terrier stod på vakt på borggården. Utsikten sedd från…

Främsta anledningen till att det är så svårt att komma igång med Normandiebloggandet är, förutom den uppenbara tids- och orkesbristen, att resor ofta inleds av en ganska händelselös kombination av tåg-, buss-, flyg- och bilåkande. Ändå vill jag börja från början. Så jag gör det nu, snabbt, och sen kan…

Frankrike var precis vad jag behövde. Slottsträdgårdar, korsvirkeshus, mausoleum, rödvin och ruiner. Jag känner mig fylld av ny kraft och inspiration och har haft tid och rum att se saker ur andra perspektiv och vinklar än man gör när man vadar ankeldjupt i verandalivets mangroveträsk. Klassisk semestersjälvinsikt, helt riktig i…

Så, nu är jag på väg hem och det här blir det sista förinställda inlägget. Det är väl på tiden att ni får veta var jag hållit hus? I Normandie, Frankrike naturligtvis! Förra gången jag var där var sommaren 2008 och då såg det ut ungefär såhär: Snart ses vi.

Eftersom det nu är mer än ett år sen min senaste Londonresa och dags för nya äventyr är det väl också hög tid att knyta ihop den här säcken. Den fjärde London-dagen började med ett besök i the Leighton House Museum i Holland Park. Baron Fredric Leighton var en målare…

Det är ganska precis ett år sedan min senaste Londonresa och eftersom ni inte fått se eller höra någonting om den tänkte jag att vi kan ju låtsas att jag är där nu. Den tredje dagen vankades det Chelsea Flower Show för moderskeppets skull. 45,000 m2 växtlighet. Helt ofattbart. Det…