november: marmeladkulor, vikingatid och en snällare höst

November smakar av Fazers gröna marmeladkulor och te med mango och persika. November har varit första snön och ett lugnare tempo. Att medvetet sänka axlarna och låta kroppen ta sovmorgon.

När november kom var jag just hemkommen från Gotland. Att stå vid Klehammarsård och titta på ejdrarna var en vändpunkt och hösten har blivit snällare sen dess. Eller jag har det i alla fall. Jag vet inte om jag är precis piggare men jag sliter inte på sparlågan längre. Kan bättre acceptera att vissa saker inte blir gjorda och att andra tar mer tid än planerat. Försöker medvetet att styra samtalet mot det som är positivt och roligt när jag pratar med andra. Det är så lätt att drunkna i november.

I november har vi firat dubbel födelsedag och invigt lussebaket. November smakar som i smyg av saffran och pepparkaka och jag har ätit överbliven chokladtårta till frukost varje dag den här veckan.

Från Gotland fick jag med mig längtan efter en bok jag läst som tonåring och i november har jag förlorat mig i vikingatiden. Ett par bussresor och en lång slutläsningskväll tog Dagmar Edqvists Mannen från havet och sen gick jag runt och saknade den i en vecka. Hittade uppföljaren på Stadsbiblioteket och nu är jag tillbaka på Närsaker, tillbaka hos Audun. Jag har inte läst om vikingatiden sen jag gick i skolan, och aldrig känt mig särskilt engagerad av ämnet, men så funkar mitt hjärta. I september tittade jag bara på fransk film, nu fantiserar jag om blotlundar och skepp som strandar på gotländska grund.

Jag spenderar 13 timmar i kollektivtrafiken varje vecka och det är lätt att känna att jag vill utnyttja den tiden genom att jobba. Just nu provar jag att göra det till min egen tid istället, att brodera eller läsa på buss och tunnelbana. Inte känna att jag måste prestera så fort jag går utanför dörren. En dag pratade jag med tre olika kvinnor om broderi och hantverk på turerna från och tillbaka till Värmdö. Om att odla och bereda sitt eget lin och hoppet om att väva tyg till en skjorta. Den energin är värd mycket i november.

Ute har november varit jämngrå och mörk. Det enda som behållit färgen är lärkträden som står som gula piprensare mot allt det grå. Idag faller regnet som ett flimmer utanför fönstret och dämpar ljuset ytterligare. Droppar i pärlband kantar byggnadsställningarna som små återhållsamt glittrande julgransljus i dunklet. I grannarnas fönster står adventsljusstakar och stjärnor redo och väntande. På söndag tänder vi dem.