maj förra året: från vårvinter till högsommar på två veckor
I maj förra året mötte jag våren och den nya månaden i Malmö. Solen sken, träden blommade men jag och Wilda var där i de sämsta av ärenden, för att ta avsked av en kär vän. Jag hade inte ens kameran med mig för hela situationen var så sorglig och bisarr, men vi hade två väldigt fina dagar ihop med Beatrice då vi promenerade, åt pizza, gick på loppisar och slutligen på begravningen. Jag har flera årsdagar som påminner mig om vår vän och första maj är en av dem. Det minnet vårdar jag ömt när jag nu stiger in i maj på nytt.
Så småningom kom våren även till Gustavsberg. Sanning att säga gick det direkt från vårvinter till högsommar på två veckor. Allt slog ut och blommade över på en gång och jag var mycket ute i naturen, gick runt Kvarnsjön flera gånger och fann tröst i den intensivt levande naturen när sorgen och ångesten var nära.
Den tionde maj premiäröppnade Våffelmakeriet i Gustavsberg och jag var där med Cecilia! Vi åt vegskagenvåffla och konspirerade kreativa planer som vi gjort i tretton år (då tolv).
Jag tittade om på SKAM för tredje gången och gjorde ett korsstygnsmönster av mitt favoritcitat. Mönsterfilen finns för nedladdning här för alla Noora-/potatisfans: kroppen din trenger potet – gratis korsstygnsmönster.
Jag träffade min fina vän Julia som berättade att hon hade en bok på gång. En bok som nu är utgiven och ligger på mitt sängbord! Vi gräddades av solen i en park mitt i stan, åt buffé och pratade Harry Potter i timmar.
Jag tecknade av Tofslan i olika positioner. Gick på trädgårdsloppis på Söder, byggde en bowtruckle av piprensare och jobbade på lite olika beställningsprojekt.
Fick kärleksbrev av eleverna.
Gjorde en DIY-guide till hur du syr en pennhållare av spets.
Och sydde en klänning av en storblommig duk till svärfars överraskningssextioårsfest.
Ungefär så såg det ut för mig i maj förra året. 2019 förväntar jag mig lite mildare omständigheter, men också en stor förändring i slutet av månaden! Jag vill kicka nytt liv i min KonMari-process som gått lite sakta under april. Avyttra allt utrensat så jag kan komma vidare utan att begränsas av saker som ska Tas Om Hand. Jag vill vara ute mycket för att se skiftningarna från gult till grönt, ta mig tid att måla och ibland bara käka chips med grilltång samtidigt som jag spelar Red Dead Redemption 2 (har lärt mig vilken som är pistolknappen nu).
Linnéa
12 maj, 2019 at 11:10Förra året i maj hade hade jag en allmänt stressig månad med alla deadlines som kom med slutspurten i mitt av examensarbete. Detta år verkar det inte bli mycket bättre med både jobb, tillbaka till skolan för att göra klart sista kursen och en flytt. Så jag hoppas väl mest på att jag skall hinna andas mellan allt och bara få vara.
Alicia Sivert
16 maj, 2019 at 08:33Ja jisses, det låter som en krävande månad står framför dig. Känner lite liknande själv faktiskt. Hoppas vi kan hitta eller skapa andningshål mellan livsdramatiken. Lycka till Linnéa <3
Jaquline Hultman
12 maj, 2019 at 10:13Så mysigt inlägg! Tycker jätte mycket om tanken på att kolla tillbaka och tvinga sig själv till att reflektera och lägga märke till sin utveckling 😊
Alicia Sivert
12 maj, 2019 at 11:06Vad glad jag blir, tack snälla Jackie! Det är väldigt roligt också, att titta tillbaka :) Känner att jag blir påmind om och så tacksam för det jag har!
M
8 maj, 2019 at 23:13Tack för en fin blogg! Maj i fjol var min sämsta någonsin. Den inleddes med att min sambo var väldigt nära suicid och var inlagd hela maj. Jag mådde hemskt jag med.
Nu ett år senare är vi igenom krisen, tillsammans. Aktivt beslut taget om att fortsätta vara tillsammans. Förlovade sedan november, väldigt lyckliga i det. Jag är väldigt tacksam över hur vi har kunnat läka och ser fram emot en maj månad helt tillsammans!
Alicia Sivert
11 maj, 2019 at 20:37Wow, tack för att du delar med dig! Vad mäktigt att ni tagit er vidare och mår så mycket bättre idag. Jag önskar er all, all lycka nu!
kathleen Holm-Rådén
8 maj, 2019 at 09:56Hej och tack för din fina kommentar på min blogg. Vi väntar alla med spänning på att Fabriksområdet ska färdigställas och bli vad man en gång lovade.
jag är barnfödd och uppvuxen här, faktiskt har jag bott i de två förfallna röda torpen Charlottendal, nere vid Kvarnsjön. Sedan har jag levt i förskingringen i 35 år innan jag fick en knäpp och flyttade tillbaka. Mycket har förändrats, men mina promenader tar mig trots allt tillbaka till en del historia…………
Alicia Sivert
11 maj, 2019 at 20:36Jag är så glad att jag hittade ditt inlägg med Gustavsbergspromenaden! Det både informerade och inspirerade väldigt. Jag är hemskt förälskad i området här och så glad att ha fått flytta hit, även om utsikten över SKB:s sedan 2016 framskjutna byggprojekt (än så länge en leråker) inte är den roligaste. Jag tycker det är väldigt roligt att lära mig om de äldre husen i Gustavsberg och på Värmdö, dess historia och bruksortslivet. Tack för att du berättade mer om det!