Theia: handvävd matta i röllakan och flossa

I den grekiska mytologin är Theia ljusets och seendets gudinnan. Hon är en av de 12 titanerna och den som ger lyster åt guld, silver och ädelstenar.

Theia är också namnet på den planet som lär ha kolliderat med jorden för 4,5 miljarder år sedan och vars kärna då smälte samman med Tellus. Fragment från kollisionen ska ha bildat månen. Gudinnan Theia är mor till Selene som i sin tur kör månvagnen över himmelen.

Det är den rombformade rutan i min matta som inspirerat till titeln Theia, då den kan läsas som en planet eller diamant. Precis som dess namne är en av de tolv titanerna är min matta en av klassens tolv vävar.

Projektet på Högre Textil Hantverksutbildning

Theia har vävts under vårterminen 2024 som en del av min utbildning vid Handarbetets Vänner Skola. Nedan följer en presentation av de olika momenten som ingått i processen och information om pågående utställning på restaurang Blå Porten.

Skiss

Skiss i akvarell med några första försök till beräkningar.

Förarbete: färgning

Sju rosa nyanser fick jag färga för att skapa de tre olika blandningar jag behövde i mina rutor. Sen tillkom en gul, en blå och två gröna toner. Garnet jag använt är i huvudsak ny norsk ull av tre kvaliteter men de gröna rutorna är färgade på äldre grått ullgarn jag köpt begagnat. Även varpen är i ull.

Vävning: röllakan och flossa

I min väv ville jag utforska en reliefeffekt genom att kombinera släta partier vävda i röllakan med knutna ytor i flossa. Flossa innebär att inslagsgarnet knyts som öglor runt en linjal och sedan skärs upp.

På de nedersta bilderna i kollaget syns flossalinjalen. Garnerna som används i väven skyttlas inte in som vid annan vävning utan viras upp i små nystan och förs sen för hand genom skälet.

Foto: Philip Israelsson

En bra arbetsdag kunde jag väva 14 cm.

Foto: Philip Israelsson

Efterarbete: frisering, signering, flätor och fransar

Efter att mattan klippts ur vävstolen återstod frisering av flossan, pärlknutar runt alla varptrådspar, en avslutande orientalisk fläta för att skydda knutarna och slutligen att sy ner ändarna och fläta fransar.

Samt signering, naturligtvis!

Resultat: Theia

Den färdigmonterade mattan på kort besök hemma i vardagsrummet.

Katten Vifslan inspekterar och godkänner.

Äkta Mattor – klassiska tekniker i ny design

Handarbetets Vänner Skola ställer ut handvävda mattor på restaurang Blå Porten

”Under årtusenden har handvävda mattor varit en bärare av kultur och tradition runt om i världen. Genom sina mönster och färger har de berättat historier om dess skapare och återspeglat den kultur eller region där de vävts. Genom historien har mattan vandrat genom rummet – från väggen och sängen via det dukade bordet – innan den lades på golvet.

Vårvintern 2024 har vi från Högre Textil Hantverksutbildning åk 1 vid Handarbetets Vänner Skola fördjupat oss i klassiska tekniker för att väva mattor. Genom besök på museum och botanisering i verksamhetens eget textilarkiv har vi studerat historiska exempel på vad en matta kan vara. Vi har vävt prover i ull- och linvarp, utforskat slätvävda såväl som knutna ytor i olika täthet och inslagsmaterial.

Utifrån dessa erfarenheter har vi individuellt formgivit och vävt varsin matta, där varje verk bär på en egen berättelse. Inspirationen sträcker sig från ”Gameboy”-estetik och traditionella röllakansmattor till fransk ornamentik och spår av barkborrar i trä. Många har färgat garnet själva för att komma ännu närmare sin vision. Arbetsprocesserna har sett olika ut men alla har vi fått erfara det tålamod och den råa muskelstyrka som krävs för att väva en matta.

Trots det dagliga slitage som golvmattor utsätts för kan en välgjord väv överleva i generationer. Våra mattor inleder sitt första levnadsår här, på restaurang Blå Porten.

Utställningen pågår under hela 2024.”

Theia på Blå Porten

Idag är det vernissage på restaurang Blå Porten på Djurgårdsvägen 64!

Här syns Theia i sällskap med Sofia Svernlövs väv Olympia.

Hon och hennes syskon, de andra titanerna, kan ses på restaurang Blå Porten under resten av år 2024. Välkomna!

0

två broderade porslinsdjur som flyttat hemifrån i år

Hittills är det två broderade porslinsdjur som har flyttat hemifrån i år. När jag började med det här projektet så hade jag ju ingen aning om hur stort det skulle växa sig. Hur det slutar vet jag fortfarande inte, men jag har passerat 50 stycken broderier. Att det finns likasinnade som liksom jag känner nån slags blandning av sympati och förakt för de små figurinerna, det märkte jag ganska snabbt. Ni är många som skickat bilder och hejat på under de 2,5 år jag hållit på. Att en del av er skulle dyka upp på utställningar för att se porslinsdjuren live tycker jag är alldeles fenomenalt. Men något jag faktiskt aldrig hade räknat med var att det skulle gå att sälja tavlorna. Jag såg det mer som ett konceptverk än som något kommersiellt. Men det har visat sig att det finns några människor där ute som är lika tokiga som jag – eller ännu tokigare – eftersom de faktiskt kan tänka sig att ha ett broderat porslinsdjur uppe på väggen hemma.

En porslinsfigur i form av en vit pudel står framför ett broderat porträtt med samma motiv. Porträttet är handsytt med vit bomullstråd på knallrosa linnetyg. Ur projektet Broderade porslinsdjur av Alicia Sivertsson.

Totalt har åtta stycken broderade porslinsdjur (och ett vävt) funnit nya hem, varav två av dessa nu under vintern. Den första att ge sig ut i världen den här sidan årsskiftet var en liten uppnäst pudel.

En porslinsfigur i form av en vit pudel som sitter ner.

Har den inte ett oemotståndligt nylle? Direkt när jag såg figuren visste jag att jag ville göra den i nästan uteslutande franska knutar. Bara låta pepparkornsögonen och den lilla svarta nosen sticka ut. Pudel nr. 18 heter den, inte för att den är den 18:e jag broderat utan för att så var titeln på Traderaannonsen när jag köpte modellen. Den 18:e i förra ägarens samling. Kanske den 5:e jag broderar och förmodligen den första av sitt slag hos sin nya ägare.

Ett broderat porträtt med motiv av en porslinspudel. Porträttet är handsytt med vit bomullstråd på knallrosa linnetyg och signerat i guldtråd. Ur projektet Broderade porslinsdjur av Alicia Sivertsson.

Pudel nr. 18. Fritt broderi, bomull och guldtråd på linne. 20*20 cm. 2024.

En porslinsfigur i form av en tigerunge framför ett broderat porträtt med samma motiv. Porträttet är handsytt med bomullstråd på gult linnetyg. Ur projektet Broderade porslinsdjur av Alicia Sivertsson.

Den andra att lämna Gustavsberg var denna tigerunge. Den är antagligen det allra finaste jag broderat och troligtvis kommer jag att sakna och sörja den i resten av mitt liv.

En porslinsfigur i form av en tiger som tittar under lugg.

Modellerna följer såklart med tavlorna, de hör ju ihop. Med svårighet tog jag avsked av dessa ögon.

Ett broderat porträtt med motiv av en söt tigerunge som tittar under lugg. Porträttet är handsytt med bomullstråd på gult linnetyg och signerat i guldtråd. Ur projektet Broderade porslinsdjur av Alicia Sivertsson.

Tigerunge. Fritt broderi, bomull och guldtråd på linne. 20*20 cm. 2022.

Men sorgen varar inte länge. Under årets första loppisar har jag hunnit samla på mig en hel drös nya figuriner som nu står på kö för att bli avbildade. Vi får se om nästa djur ut blir en katt, en hund, en kanin eller ett rådjur. Vet ni någon rolig lokal som skulle vilja ha mig som utställare så tipsa dem gärna om det här projektet! Hittills har jag visat dem två gånger på hemmaplan i Gustavsberg och en gång på Sy- och Hantverksfestivalen men jag tar gärna med mig dem längre bort nästa gång.

0

en vecka maxad med guldbroderi

Arbetet med årets blekingesöm går långsamt framåt. De senaste veckorna har vi nämligen jobbat med broderi även i skolan! En hel vecka har ägnats åt guldbroderi och vad som skulle vara fem skoldagar blev till sena kvällar och en helg vid köksbordet när jag bar hem syramen.

En trälåda fyllt med material för guldbroderi, så som trådar, garn, band, paljetter och stoppningsvadd.

Det har varit ett underbart, kreativt kaos fyllt av paljetter, mässingsplåt, kantiljer, stoppningsvadd, halvdruckna kaffekoppar, guld- och silkestrådar i ett enda trassel.

En syram med pågående guldbroderier monterad vid ett fönster.

Guldbroderi är pilligt, dyrt och förhäxande roligt. ”Less is more” gäller inte här utan ju fler pärlor, band och krusiduller jag syr fast desto bättre blir det. Jag har verkligen fått leva ut min barndoms glitterdrömmar och mer än en gång har jag fantiserat om vad 11-åriga Alicia skulle ha sagt om hon vetat att 33-åriga Alicia skulle sitta och sy en hästsiluett i folierat guldskinn. För att inte tala om när jag klippte ut den lilla hästskon ur en tub tomatpuré (de är gyllene på insidan, visste ni det?) och sydde fast den på en oval av rosa sammet.

En sax sydd i guldbroderi med läggsöm och siluetten av en cowboy utklippt ur mässingsplåt.

Jag har haft som mål att prova alla typer av material som vi haft tillgång till i skolan och som jag kunnat hitta i gömmorna hemma. En del grejer blir bara teknikprover medan andra ska monteras som broscher. Jag har en hel liten smyckeskollektion för wannabe-cowboys på gång och jag har så roligt!

3

2024 års blekingesöm och en inblick i min skissprocess

Det är januari! Tänk att när jag var yngre var detta min allra värsta månad. En lång eländig transportsträcka av snö och mörker mellan jul och krokus. Sen jag införde traditionen att brodera blekingesöm i januari så har det hänt att jag till och med längtar lite efter den här tiden.

För åttonde året i rad har det alltså blivit dags för mig att brodera något inspirerad av pastellfärger, småfåglar och folkkonst. Den här gången tänkte jag visa er hur min skissprocess ser ut och vilka material och redskap jag använder.

Blekingesöm

Blekingesöm är en broderistil som utvecklades under 17- och 1800-talen då man främst broderade hängkläden, stora tygstycken att dölja de sotsmutsiga väggarna och taken med när det skulle bli fest. Från början var broderierna starkare i färgerna, röda, blå och gula, men med åren har garnet bleknat och idag broderas nytolkningarna nästan uteslutande i pastell. De gamla motiven var rika på blomsterslingor, korgar och naivistiska fåglar. Jag brukar inspireras av dåtidens mönsterformer och färgställningar men kombinera dem med en mer naturalistisk fågelskildring.

Inspiration

Jag börjar med att bläddra i böcker, googla och ge mig in på Blekinge Museums hemsida för att titta på broderier ur arkivet. När jag hittar en form jag tycker om ritar jag av den i min skissbok för att komma ihåg senare. Fåglarna, korgarna och blomsterslingorna på uppslaget ovan stammar från en mängd olika textilier, sydda 1855 och senare. Det ska erkännas att jag var rätt sugen på att göra en naivistisk fågel i år, de är ju så sanslöst charmiga, men jag sparar den idén till en annan gång. Istället lånar jag en urna och en blomsterkvist.

Skissprocess

Jag börjar med att rita upp en eller flera idéer på ritpapper. Här är det viktigt att inte fastna i detaljer utan försöka landa i en komposition och balans. Jag testar, suddar, ritar över och drar pilar för att påminna mig själv om element som ska flyttas eller förstoras. Den här gången fick jag till och med skarva pappret.

När jag är nöjd med kompositionen kalkerar jag över den på två andra papper. (Hade jag haft tillgång till en kopiator hade jag kanske använt den istället, men jag tycker också det händer någonting med skissen när man ritar linjerna flera gånger. De förenklas och hittar sin plats liksom.)

På ett tunnare skisspapper ritar jag motivet med en kraftig tuschpenna, detta för att det ska vara lättare att överföra motivet till tyg senare. På ett finare ritpapper tecknar jag linjerna med en hård, spetsig blyertspenna.

Vi börjar med att titta närmare på ritpappret. Där har det blivit dags att testa färgställningar i blekingesömmens traditionella blå, gula och rosa toner. Även nu är jag lite fri och experimentell och provar mig fram. Det går alltid att avvika från skissen i själva broderiet men det underlättar att ha fått en övergripande koll på helhetsintrycket. Efter att ha färglagt enligt ovan insåg jag till exempel att jag troligen vill ha ljusblå eller rosa rosetter istället för gula.

Så plockar jag fram mina garner och väljer ut några nyanser som jag tycker är fina ihop. I år blev det två rosa, två blå och två gula varav den ena drar lite mer åt ockra än vad jag vanligtvis brukar använda i blekingesöm. Även detta med inspiration från ett par broderier ur museiarkivet som såg ut att ha lite dovare gula färger. Fint ihop med det illrosa tror jag!

Vänstra fotot taget av Andreas Fagerström

Överföring till textil

I nästa steg återvänder jag till den kraftigare linjeteckningen på tunt papper. Jag använder ljusbordet för att föra över bilden till ett linnetyg och är noga så inte tyget flyttar på sig eller skevar i någon riktning. Jag använder en vattenlöslig textilpenna, antingen Prym Aqua Trickmarker eller Magic Liner. Linjerna kommer försvinna när det färdiga broderiet sköljs ur med vatten.

Skiss och tyg.

Sen har det äntligen blivit dags att börja brodera! Jag syr med två eller tre trådar i nålen och kombinerar schattérsöm, plattsöm, stjälkstygn, bottensöm och franska knutar precis som de gamla brodöserna gjorde. Som ni ser blev det Sveriges nationalfågel, koltrasten, som fick stå modell i år. Nu hoppas jag projektet ska räcka riktigt länge, för det här har jag sett fram emot.

9

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.