höstlov på gotland

Jag fick ett höstlov på Gotland igen. Alltså det borde vara lagstadgat med höstlov. Aldrig behöver man väl semester så innerligt som i slutet av oktober. Stilla dagar att komma ikapp sig själv, låta höstvindarna blåsa ur huvudet på en och kroppen ställa om till vintertid. Tid för att läsa, tänka och samla nya idéer.

Här har jag suttit. Det har sytts gardiner och lavendelpåsar och sen flyttade jag bort till korgstolen för att stoppa sockor och de slitna armbågarna på Andreas kashmirtröja.

Så fort vi kunnat har vi tagit en kafferast eller lunchpromenad till stenstranden. Man måste skynda sig ut innan det skymmer och gå vägen åt fel håll för att slippa passera genom Blotlunden i mörkret.

Den allra sista dagen gick vi österut längsmed sandstranden, hela vägen till Holmhällar.

Om det inte vore för att vattnet som sköljde över stövelskaften var kallt hade det varit svårt att förstå att det nu blivit november. Hösten är så grön här nere eftersom det nästan bara är barrträd. Och november som ville visa sig på sin bästa sida bjöd på eftermiddagssol.

Vi kom fram till Holmhällars raukar när det mörknade. Solen började gå ner och gick i moln på samma gång.

Närmast spöklikt var det men det är det å andra sidan alltid här. Raukarna är så oändligt gamla att det är svårt att greppa och deras formationer avtecknar sig mystiskt mot havet. Om somrarna kryllar här av turister som klättrar och fotograferar och avdramatiserar men nu var vi alldeles ensamma.

Idag åker vi hem. Det är tur för Stockholm att katterna finns där, för annars hade vi väl aldrig åkt tillbaka.

1

sista oktober

Det är den sista oktober och jag känner det som att jag har missat en månad. Aldrig har väl tiden gått så fort. Jag har roligt i skolan och längtar tillbaka så fort jag kommit hem om kvällarna, men jag märker att helgen är lite för kort för att jag ska hinna ikapp mig själv. Oktober har givit lika mycket som den har tagit och därför känner jag mig fortfarande i balans men nu ringer klockor som vill hejda mig från att rusa lika huvudstupa in i november.

Jag hade tänkt vara med i Inktober under oktober och teckna något varje dag, eller så ofta som jag hann och orkade. Det visade sig att jag hann och orkade precis sex dagar, sen tappade jag bort mig bland höstlöv och skolarbeten.

Jag hade tänkt färdigställa Porslinsdjursprojektet i oktober och det hann jag nätt och jämnt till den deadline jag satt upp för mig själv. Att avsluta ett stort projekt såhär är bland de viktigaste saker jag gjort sen jag blev sjukskriven för precis tre år sen, och det vill jag fira.

Jag hade tänkt köpa mig en trähäst i present för allt jag åstadkommit det senaste halvåret men jag blev överbjuden på dem alla. Edvin From trendar visst nu.

Jag hade tänkt göra psykologiläxan i oktober, det hade jag verkligen, men jag orkade inte. Orkade inte tänka på mörkret när höstsolen äntligen skiner.

Jag tänkte nog att hösten var vackrare än någonsin i år men jag vet inte om det verkligen var så eller om jag bara såg den för första gången. Nu kommer november och av den månaden förväntar jag mig aldrig någonting.

Jag hade tänkt sy i oktober och det har jag i sanning gjort nu de senaste dagarna, för nu har jag höstlov. Jag sitter i storstugan i morföräldrarnas hus på Gotland och är alldeles ledig. Så jag syr gardiner och kuddfodral och jag läser om hur guldgrävaren dör i Utvandrarna och blir så berörd att jag måste lägga ifrån mig boken och göra något annat. Jag skruvar gardinstänger och bär cyklar och vinterbonar och boar i huset och äter godis varje kväll tills det tar slut.

Jag hade tänkt skriva och prata mer med er i oktober men det föll bort. Jag hann visst inte prata med mig själv heller. I november ska jag göra det. Hur har ni det?

2
Snittblommor, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

regnspätt kaffe och finbesök ända från Västerbotten på Skansens höstmarknad 2019

Nu ska ni få höra nåt kul! Imorgon ska jag gå på Skansens Höstmarknad – årstidens absoluta höjdpunkt och en tradition som stått sig sen jag jobbade på Skansen 2010-12. Jag och Lisa skulle ha firat 10:e marknaden ihop 2020 om det inte varit för pandemin som ställde in allt kul, men nu är äntligen jubiléet här, om än lite försenat.

Nu ska ni få höra nåt sorgligt. Inför denna dagen har jag länge planerat att lägga upp bilderna från vår allra första höstmarknad 2010. Då vi var unga och oförstörda i den arla 20-årsåldern. Tyvärr upptäcker jag nu att bilderna inte finns på hårddisken, vilket innebär att de ligger på en som tidigare kraschat. Eftersom jag har raderat min Facebook är de även borta därifrån och kanske förlorade för alltid. Skit!

Nu ska ni få höra nåt fint! Men i mitt letande kom jag över bilder från 2019, den allra senaste höstmarknaden som blev av. Det var jag, Cecilia, Lisa och Thea som gick och jag hade inte sett tillbaka på bilderna förrän idag! Ni förstår ju att jag blir närmast tårögd.

Nu ska ni få höra nåt sorligt. Höstmarknaden 2019 infall sig bokstavligen ett par dagar innan jag gick i väggen. Jag minns absolut ingenting av det här besöket förutom att det regnade. Det var en så fruktansvärt mörk period i livet och lika glad som jag blev av att hitta bilderna från marknaden, lika ledsen blir jag av insikten hur mycket jag förlorade de åren.

Nu ska jag sluta babbla, men först ska ni få höra nåt bra!

När jag öppnar mitt bloggarkiv upptäcker jag att jag redan har skrivit ett inlägg om höstmarknaden 2019, men aldrig publicerat det. 2019-09-30 är utkastet skapat. 2019-10-02 blev jag sjukskriven. Jag förstår ju varför det här aldrig kom ut då, och mitt i skiftet av känslor är jag ändå mest glad och tacksam över att hitta denna borttappade dagboksanteckning. Så idag får jag läsa min egen blogg, och känna tacksamhet för att 2019 hade fina dagar bland alla de mörka, och att jag mitt i krisen hade ro att spara ett par meningar om och bilder av dem.

Här kommer helt oredigerat ett inlägg från Skansens höstmarknad 2019.

Väla skola, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

”Håll inte tummarna för vår skull, det regnar aldrig på Skansens höstmarknad” bräkte jag som ett naivt får – och som det regnade! Redan när vi klev på Djurgårdsbåten och allt värre när vi flämtade oss uppför backen mot Väla skola och Skånegården. Men höstmarknad var det likväl och lite regn skulle inte få stoppa oss!

Bullar, hantverk och te, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Lisa och jag var snabba att suga i oss varsin bagarkyss (inbilla er inget, det är fortfarande en äppelmunk), hälsa på Sala-Janne och visa årets hemliga gäst THEA runt! Ja det är helt sant, vi fick Thea med oss! Från Västerbotten? Ja, jag vet! Men så kul är det med höstmarknad!

Cecilia och Lisa, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Småningom kom Cecilia flanerandes. Hon hade bytt fjolårets Igorutstyrsel mot en revanschklädsel utan nåde. Hälften av plaggen hade hon sytt själv av något annat plagg som hon vänt uppochner och sprättat. Geni. Och fett snygg! Lisa var också snygg, men inte tidsenligt utan mer allmänt. Och Thea också förstås men det får ni se först ett par bilder ner.

Växtfärgat garn, falsben, pigment, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Vi försökte motstå garn i växtfärgade härvor, fler falsben och pigment i lockande kulörer. Frågade Historiska kompaniet hur olika saker användes och handlade redan på första titt-varvet vilket är emot både sed och reson. Men så blev det!

Snittblommor, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Lisa och Den Perfekta Mannen, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

John fattades oss efter två höstmarknadshunkfria år, men han var där i sinnet ändå.

Kryddor och tyg, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Jag fyllde på förråden med kardemumma och smörknivar.

Smedjan, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Strax innan vi förgicks av hunger gick vi bort och trakasserade de stackars små smederna med teorier om hur deras fagra konsthantverk skulle kunna användas som mordredskap. Det fanns stickvapen, velociraptorklor och spett att peta sig fram på Berwaldhallen med.

Trädgård, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Sen åt vi lunch och blev lite blidare i sinnet, kanske. Kollade koloniträdgårdarna och håll i er nu för nu kommer hon…

Thea i koloniområdet, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

VÄSTERDROTTNINGEN!

Lisa och Cecilia, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Och tant Mjäp och tant Bräk stod vid grindstolpen och kastade glåpord åt förbipasserande (mig).

Cecilia, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Och alltså kolla Cecilia! Som sytt sin kjol av en gammal yllejacka och var den enda som inte frös i regnet.

Café Petissan, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

För regnet, det bara ökade i styrka så nu måste vi skydda oss in på café Petissan.

Café Petissan i regn, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Men där var det ju fullt såklart så ut bar det igen och så satt vi där, fyra galningar under tre paraplyer och drack kaffe som snarare tilltog i mängd än minskade men som garanterat blev allt svagare.

Café Petissan i regn, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Dårskap!

Stadskvarteren, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Nä, bäst att gå in någonstans och fråga ut alla Skansenarbetare om hus och mojänger.

Arbetslampa stadskvarteren, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Vem är du, vad gör du, hur funkar den där och när är detta ifrån? var Lisas standardfråga till alla. Vi fick lära oss hur man kokar simmig välling (usch), om äggmjölk (usch) och tittade i husmorskalendern från 1934.

Stadskvarteren, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Och det bara regnade och regnade.

Cecilia, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Vi tog bild framför Cecilias nya hus.

Cecilia, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Lisa utanför Hazeliusgården, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Lisa övervägde att flytta in i granngården och bli sambo med Hazelius (Skansens grundare).

Lisa utanför Hazeliusgården, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Lisa utanför lusthuset, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Men egentligen så vill hon bo i lusthuset vid Skogaholms herrgård, det är sen gammalt.

Trädgård, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Gå på styltor, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Plötsligt var klockan halv fyra och vi fick älga tillbaka till marknaden för att hinna med allt vi ville göra innan de plockade ihop. Som att gå på styltor! Jag klev nerför den sjöblöta backen tills jag fastnade med huvudet i ett pilträd och Lisa pinnade efter på de lägsta styltorna som klarar att gå under träd men inte över gärdesgårdar. Thea hjälpte oss att ta kort.

Lisa går på styltor, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Sen var det Lisas tur att gå på de höga. Det är inte så svårt som det ser ut, bara man lyckas komma upp och det gör man ju i nerförsbacke (men det är svårt att stanna).

Cecilia, Lisa, Thea, Skansens höstmarknad 2019 - www.aliciasivert.se

Till slut var vi så kalla och blöta att vi ändå var tvungna att bryta för dagen. Och så tog vi båten tillbaka till stan, köpte chips och nös hela kvällen!

4

första skolveckorna på HV

Nu har jag gått tre veckor i skolan och vet ni, det är ännu bättre än jag hade föreställt mig!

Ända sen mitt första jobb efter studenten, som cafébiträde på Skansen, har jag drömt om att plugga på HV Skola. Det är tolv år sen jag brukade gå förbi i väntan på spårvagnen och titta in genom fönstren. Jag gjorde ett kort besök här när jag läste kursen i konstsömnad 2016-17 men det var mitt under den som jag fick jobb som bildpedagog och därför blev det inget mer. Tänk att det sen skulle krävas tre års utbrändhet för att jag äntligen skulle hamna här. Och tänk att skolan klarar av att leva upp till en så lång tid av förväntningar!

De här första skolveckorna har vi hunnit ha några mindre temablock med färgning, förberedelse inför vårt första vävprojekt, några övningar i form och föreläsningar om materiallära, textilhistoria med mera. Hur det känts för en nyss utbränd hjärna? Det får vi ta i ett inlägg för sig. Nu tittar vi på några snapshots från vecka 1 till 3!

Första veckan blev vi guidade runt i skolan, ateljén och galleriet. Katarina Brieditis berättade om sin utställing som hänger uppe just nu.

Varning! Känsligt innehåll! Ej lämpligt för barn! TRÅDPORR i Handarbetets Vänners Ateljéer som ligger högst upp i huset. Här vävs och broderas beställningsjobb åt kungen och company!

Vi avslutade introveckan med att färga indigo på skolgården och experimentera med shibori – en japansk reservageteknik för att få fram mönster genom att vika tyget.

En heldag av ull stod på schemat andra veckan. Jag har nog aldrig varit så svettig eller frustrerad i hela mitt liv som när jag skulle försöka lära mig spinna. På natten drömde jag mardrömmar om droppsländor men såhär i efterhand kan jag skratta åt det. Nästan.

Min anteckningsbok är redan tjock av allt jag klistrat och häftat in. Påminn mig om att skaffa en ringbunden nästa gång!

Plötsligt satt jag vid en vävstol för första gången! Och vävde varprips i ull! Sen vävde jag en påse och corduroy. Vi kan väl säga att ”nybörjarnivån” på HV Skola är ett par trappsteg upp. Men jag klarade allihop och förstod till och med lite av vad som hände.

Vi har haft en härlig formövning då vi tecknade olika strukturer och insekter i svartvitt. Det ska användas som underlag till första broderiuppgiften som jag dock inte kommer att göra, eftersom jag redan läst den delkursen. Istället ska jag jobba med mina porslinsdjur, tjoho!

Den tredje veckan hängde vi onsdag – fredag i färgeriet och det är från detta jag har mest bilder. Kanske för att hjärnan börjar landa lite bland alla intryck och jag kan komma på tanken att ta upp mobilen för att ta en bild. Eller kanske bara för att det var så heelt oemotståndligt med all färg!

Av de färgade garnerna har jag provvävt runt mitt gamla SL-kort för att testa olika kombinationer. Nästa vecka påbörjar jag nämligen min första egna väv på just denna grå och vita ullvarp. Hjälp?

Och hörni! Känner ni igen den här godingen då? Jo det blev nämligen så att jag får läsa den här utbildningen ihop med en av mina allra bästa vänner. Snacka om pricken över grädden på toppen av moset va! Cecilia och jag lärde känna varandra vid prick den här tiden för 16 år sen när vi började gymnasiet ihop. Nu är vi klasskompisar igen!

MERA PORR!!!

En hel dag ägnades åt att få fram den perfekta rosa färgen.

En dag växtfärgade vi. Här med krapp!

Och jag som trodde att jag inte skulle fastna så mycket för färgningen är helt besatt. Eftersom jag skapar nästan uteslutande i återbruksmaterial har jag inte lika många färgtoner att välja mellan som den som köper nytt men jag har tänkt att det är skönt att ha vissa begränsningar när man jobbar kreativt. Efter de här dagarna inser jag att precis allt jag äger riskerar att åka igenom ett rosa färgbad. Vi får se hur sjutton det ska sluta om jag får gå kvar här i tre hela år!

5

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.