dagens existentiella fråga

Varför bär jag inte runt på en bok?

Vi beklagar förseningarna. Såhär års kan man ju bli sittande i både en och två minuter på en hållplats eller station eller i en stillastående buss, pendel, tunnelbana, spårvagn, etc etc etc. Jag tar numera ett tidigare tåg och har börjat få för vana att anlända till jobbet en halvtimma innan jag börjar, fylla en kopp med kaffe och sen gå och störa mina kamrater i köket (fast det är det slut med nu när alla bara är lediga!!! *super sad face*), men när man nu nån gång ganska så ofta fastnar på det där gudsförgätna stillastående tåget – vad tar man sig då till?
Den enda tanke jag egentligen tänkt är att ta med stickningen (en av stickningarna) på resan, och så har jag också gjort ett par gånger. Men senast det hände satte sig en kvinna över pensionsålder på sätet bredvid och plockade utan ett ord fram sina egna nystan vilket på något vis avskräckte mig för all framtid (så mycket har jag aldrig fnittrat inombords). Virka bland folk gör jag inte (det finns en gräns!) och följaktligen ägnar jag mig enbart och uteslutande åt att låta de nya favoritlåtarna tränga ut dem gamla ur Most Popular-listan på MP3n (aktuell ställning: 1 Lucinda, 2 Hoist that Rag, 3 Afterglow, 4 Goin’ Out West, 5 Make it Rain).

Det var först imorse (när jag blev sittande i tjugo minuter i stationshuset) det slog mig att normalt folk med normala hobbies faktiskt läser på morgonpendeln. Jag skulle ju kunna ta med mig en bok. Inte för att jag kan klämma ner fjortonhundra sidor Sherlock Holmes i bakfickan, men nog skulle Bob kunna medfölja till Skansen imorgon (i nya kassen såklart).
Älskar att det tog mig fyra och ett halvt års pendlande att börja ifrågasätta mina tågsysselsättningar.

Och vet ni vad det bästa är? Så länge man inte är en typ som blir åksjuk (vilket jag i och för sig är men behagar ignorera) kan man läsa även när tåget inte står stilla/är försenat/inställt/borttappat!

Ack salighet och uppfinningsrikedom – för att inte tala om kommande bildning.

(Fast idag träffade jag världens allra bästa Frej på Centralen och fick sällskap hela resvägen hem. Nog för att det hade hänt även om jag haft ’Vips så blev det liv’ under näsan, men jag kände ändå att det var fint nog att omnämnas.)

Förresten:

”Never trust anyone who has not brought a book with them”
– LEMONY SNICKET

1

simply havin’ a wonderful Christmas time

(Inläggstiteln tillägnad mina kollegor på Skansen-Terrassen som i hela december stått ut med samma förbannade julskiva på repeat precis hela dagarna. Feliz Navidad för fan.)

Hoppas ni haft en smaklig och gemytlig jul med stora personliga erövringar, minimal klappångest och himla fyndiga rim.

Personligen firade jag julafton med familjen, mormor och morfar hemma hos oss. Det vankades jullunch, Kalle Anka, klapputdelning och därefter Karl-Bertil Jonssons Julafton av favoritduon Tage Danielsson och Per Åhlin (kan det bli bättre?). Sen skinkmacka och paltkoma och inlagd-sill-med-rödbetssallad-och-skinkspad-uppstötningar.
Juldagsmorgonen hade jag planerat att fira in i stallet, men blev först sittande i fyrtio minuter på Brommaplan i väntan på en icke existerande buss och var förbannad som biet Ferdinand sätter sig på när till sist min godhjärtade far kom förbi i sann julanda, plockade upp mig i bilen och slirade ut mot Ekerö. Väl framme på paradisgården var allt förstås frid och fröjd, bortsett från att jag var trött och kall och höll på att dö i vänstergaloppen (ohmygod sneeed häst). Efteråt bjöd I-M på lussebullar och kaffe och sen fick jag skjuts ända fram till dörren, vilken jag knappt hann mer än komma in genom förrän farmor och två farbröder anlände. Sen åt vi en jävla massa igen.

Så till den egna revenyn. Jag känner mig som ett barn på julafton höll jag på att säga, men det är ju alldeles fel. Det är juldag, snart annandag och något barn är jag ju verkligen inte – jag som dricker snaps till maten och cognac till kaffet och vem vet eller minns vad däremellan och därefter. I vilket fall som helst känns det som om släkten prickade mitt emellan ögonen på dovhjorten i år, och jag är hemskt nöjd med den lilla skattkista som en välfylld skokartong nyförvärvade prylar på golvet bredvid mig utgör.

Jag har fått:

aliciasivert alicia sivertsson julklappar the beatles anthology nowhere boy driving lessons film dvd
Film! Från föräldrarna kom hela the Beatles Anthology, en dokumentärserie i åtta delar (plus en DVD med bonusmaterial) om de fantastiska fyra som jag ännu inte (hör och häpna!) sett. Enligt Frej är det en oskuld renare och mer ovetande än den som besitts av en som ännu inte smakat och blivit besinningslöst berusad på sin första klunk utspädd vodka ur en petflaska med 90% Coca Cola i en skogsdunge bakom idrottsplatsen under valborgsfirandet en halvsen vårkväll i sjunde klass (min formulering, inte hans, men likväl samma budskap) och jag ser verkligen fram emot att upptäcka mitt favoritband på nytt (samt göra mig av med den där oskuldsfullheten och bli den allvetande och framför allt erfarne fanatiker jag utger mig för att vara). Säger inte 9,4 stjärnor på IMDB ganska precis allt? Javligt_taggad_tjej_90.
Dessutom Driving Lessons (!!!) från Tomten (ja, vi har tomte, och jag har ingen aning om vem han är, bara att han alltid har ett paket som är till grannarna (”Johanna? Ingen Johanna? Är ni säkra? Jag tror nämligen att det är tomt här nu. Nämen TITTA det fanns visst ett till!”), att han går ut på farstukvisten, lyfter på skägget och sveper en whisky innan han strövar vidare och att han ser ut och låter lite annorlunda varje jul). Filmen är i varje fall med my beloved Rupert Grint i huvudrollen, sååå, FILMKVÄLL SNART EMILIE!
Därtill kom mormorfar med Nowhere Boy, dramatiseringen av John Lennons uppväxt, som jag desperat velat se i flera månader. Bara att trailern soundtrackas av Screamin’ Jay Hawkins bådar ju så gott att jag ryser i resårbyxorna.
Sist men inte minst en trippel-DVD med American Psycho, Cubic och Rescue Dawn från lillkusinen.

Brilliant!

aliciasivert alicia sivertsson julklappar keith richards bob hansson böcker
Böcker! Keith Richards egen ’Livet’, som jag tänker försöka byta mot en engelsk upplaga, och ’What Would Keith Richards Do?’ (jag undrar det jag), en citatsamling kompilerad av Jessica Pallington West. Bägge från morbror (såklart) med familj. Och från morfar, ’Vips så blev det liv’, av poeten Bob Hansson som jag tycker är en av världens finaste människor.

aliciasivert alicia sivertsson julklappar what would keith richards do Jessica Pallington West
’What Would Keith Richards Do’ är himla stilig inuti också. Wowowow, precis i min smak.

aliciasivert alicia sivertsson julklappar thåström kärlek är för dom cd
För att sann amour aldrig dör. Thåströms senaste (inte längre särskilt nya) platta, ’Kärlek är för dom’, från äldsta brorsan.

aliciasivert alicia sivertsson julklappar jupiter häst plåtburk ballong
En liten plåtburk med fantastiskt motiv (den sensationella showhästen Jupiter flygandes i varmluftballong) som jag fick syn på i en tehandel när jag och mamma var på väg till teatern nån gång häromsist och som fick mig att hoppa upp och ner och peka och tjoa. Nästan (men inte riktigt) fylld med Anthon Berg-choklad (mellanbrodern var ju tvungen att smaka om det han gav bort var gott (det var det)).

aliciasivert alicia sivertsson julklappar påslakan mumin vad tror du att det hände sen
Finaste Muminlakanen (från mampa) med motiv ur ’Hur gick det sen?’. Och jag som just bäddat nytt.

aliciasivert alicia sivertsson julklappar tove jansson tygkasse lilla my mumin vad tror du att det hände sen
Och en tygkasse med Lilla My (från mampa).

Dessutom: min favorit body butter (Moroccan rose) samt bad- och massageolja ur samma serie (från mormor), två gånger bästa mascaran (Max Factor 2000 Calorie) (från mamma), bästa hårsprayen (Work Me Flexible Spray ur Urban by Björn Axén) och ett armband (från farbror O), samt en bricka med Muminmotiv (från farmor). Plus en mycket underlig leksak (från farbror M) bestående av ett hundratal små magneter som man sätter ihop till diverse geometriska former och pillar med i all oändlighet tills man inser att det gått tvåtusen år och att man varit död åtminstone uppskattningsvis ettusenniohundrafyrtio av dem.
Och ett hjärta minsta brodern böjt till av mässingstråd.

Slå det ni!

Men nu handlar ju inte julen bara om att få, utan mest om att äta. Och därför ska jag också passa på att hälsa att jag inte kommer få plats i arbetskjolen imorgon. Och så önskar jag er alla en smaklig och gemytlig fortsättning!

rubrik ur WONDERFUL CHRISTMASTIME av PAUL MCCARTNEY
3

lovesick blues

Satt och kände mig lite dum, ledsen och heartbroken. Försökte låta bli att lyssna på Leonard Cohen genom att leta låtar till min nästan fulländade sextiotalsplaylist. Kom över Frank Ifelds version av Lovesick Blues och insåg att den killen haft det mycket värre. Ingen (med eventuellt undantag för Dion and the Belmonts) har nog någonsin varit så lidelsefullt hjärtekrossad. Jag måste lära mig waila ut alla känslor som han.

(sittdansar)

rubrik ur LOVESICK BLUES av FRANK IFELD
4

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.