februari förra året: garderobert och bamseblå tumvantar

2019 vill jag inspireras av Fredrika som brukar börja varje månad med att titta tillbaka på samma tid förra året! Så här kommer lite av vad jag gjorde i februari 2018:

I februari förra året var vi färdiga med det mesta av inflytten. Nån enstaka kartong behövde packas upp men lägenheten började så smått komma i ordning. Vi installerade diskmaskin och slagborrade för takbelysning. Släkt och vänner fick komma på ett första besök. Jag bytte sladdar och kontakt i tre gröna loppislampor medan Vifslan gjorde akrobatiska konster på bokhyllan.

På jobbet skar jag ett linoleumsnitt inspirerat av ett tidigare alster. Det påminner mig om att jag borde trycka upp några såna här!

Tofslan lärde sig öppna skjutdörrarna till förrådet och upptäckte att hon kunde klättra upp på en garderob bakifrån och sova bakom en låda, ovanpå julgransbelysningen. Vifslan var utom för att inte hon också fick plats och jag skrattade i en kvart åt Davy Crockett-mössan som på allvar tror att hon inte syns så länge huvudet är dolt.

I samband med detta började vi också kalla garderoben/förrådet för Robert eller garderobert efter en felhörning. ”Ställ den i Robert” är nu en vedertagen uppmaning i vårt hem.

Vifslan smälte in i vardagsrumskonsten.

Snön låg metertjock över porslinskvarteren och jag trodde väl aldrig att det skulle bli vår.

Men någonstans glimmade visst hoppet för jag började brodera små bleka vårvinterblomster på en bit linne jag färgat rosa med avokadoskal och kärnor.

Jag började nysta i arvet efter farmor och stickade två par tumvantar i ett bamseblått lovikkagarn. Inte alls min nyans, men ett terapeutiskt sätt att ta vara på vad som gått förlorat och vad som finns kvar efter ett dödsfall.

Och så broderade jag landskapssömmar enligt Jennys utmaning! Det blev en kitschig Beswick-hund i Blekingesöm.

På sätt och vis känns det som att årets månad blir ganska lik fjolårets. Vi röjer omkring hemma, jag har just broderat färdigt min tredje blekingesöm och drömmer om våren medan snön lägger sig allt tjockare utanför.

Hur såg det ut för dig i februari förra året? Hur skiljer det sig mot nu?

januari är min sämsta månad

Januari är min sämsta månad, så har det alltid varit. Jag vill egentligen bara lägga mig under bordet och läsa. Min mest besökta hemsida den här månaden är kanske bibliotekets. Böcker och blekingesöm är mitt tema för stunden. Ett långsamt tema. Ord för ord, sida för sida, stygn för stygn.

Jag skulle behöva kämpa för att komma upp på morgonen. Kämpa för att starta dammsugaren och kämpa för att komma igång med olika aktiviteter. Men jag gör det inte. Det är som att drivkraften är på paus och allt jag vill är att ta det lugnt. Kanske orkar göra en KonMari-strukturering av någon låda emellanåt. Knarkar städprogrammet som alla andra just nu.

I andra länder tar man siesta när det är för varmt. I Sverige harvar vi på med samma arbetstider och tempo sen industrialiseringen. Utan hänsyn till att det är mörkt och att kropparna är tunga. Jag är glad att jag bara jobbar nio till fem de här första och sista veckorna på terminen, för jag tycker det är o m ö j l i g t att åka hemifrån medan det fortfarande är så mörkt. Nästa vecka börjar undervisningen igen och jag går från kontorstid till eftermiddags- och kvällstid. Jag kommer sakna att kunna se en film efter jobbet, men jag ser fram emot mina långa, egna förmiddagar.

Inne i huvudet snurrar ändå kugghjulen i nån slags långsam vals med tankarna och töcknet. Årets Bullet Journal har motiv ur favoritromanen, Pappan och havet av Tove Jansson. Jag fyller den med mina mål för året, planerar och strukturerar. Skalar bort och kompletterar. Längtar efter lite mer energi men är ganska lugn i att den kommer. Januari är min sämsta månad. Det är okej. Alla de andra blir bättre.