Wednesday is my market day
”Wednesday is my market day” sa C, så onsdagen den 27 juni tog bröderna sovmorgon medan jag, föräldrarna och våra brittiska vänner bilade till Le Nebourg för veckans marknad.
Här fanns grönsaker, kläder, smycken, hattar, läder, kryddor, handarbeten, krims och krams så det stod ut genom öronen.
Jag hittade en alpackakofta från Peru för 50€ som fick mig att känna mig som Mrs. Weasley och bara måste få följa med hem trots att det kändes lite konstigt att köpa peruanska vinterkläder mitt i sommar-Frankrike.
Bra med anledning att se fram emot hösten. Tepartykofta.
Koftförsäljaren var sötast någonsin och valde en större storlek till mig för att jag hade så starka armar (hell yes). Här är han med sin bror(?) (kan eventuellt ha uppstått viss språkförvirring där, eller så är de bara inte enäggstvillingar).
Inte riktigt lika roligt kändes det att se på alla djur som säljs på marknader i Frankrike.
Hoppas de är uppvuxna på vida ängder och att alla behålls som husdjur och ingen äts upp, tänkte jag som blev väldigt illa berörd av ankungeträngseln.
Husdjur fanns det också.
En jättestor maskotkanin.
Och massa små för 5€ som jag ville ta i handbagaget allihop.
Den här kunde dock gärna stanna där han var. När jag såg honom kände jag mig som Lotta på Bråkmakargatan gör när hon hittar gäddhuvudet i kassen istället för sin grisnalle. Tvi vale.
En man bodde ovanför torget med en tupp på fönsterbrädan. Det var fint.
Strax innan marknaden stängde vid 12 fiskade jag till mig en tisha och en senegalesisk getpung (fast inte könsorgan) att ha om halsen.
Väl tillbaka i huset i La Saussaye åts det marknadsfynd, vilket innebar en hel balja körsbär och skaldjur. Det visade sig att skaldjuren också ätit skaldjur.
Kvällen avrundades med ett parti på granntomtens egna(!) boulebana.
