nötväcka

aliciasivert alicia sivertsson fågel bird animal wild djur nötväcka nuthatch

Med en förfärlig skräll slog något mot fönstret och tumlade i ett virrvarr av fjädrar och spretande ben ner bland kokböckerna på kökssoffan. Den lilla nötväckan slog runt, tog sikte på matsalsdörren, flög in i ytterligare ett fönster och landade småningom omtöcknad bland prydnadssakerna överst i bokhyllan. Hon protesterade knappt när jag kastade en kökshandduk över henne och blinkade bara med trötta ögon när jag la ner knytet på gräsmattan en bra bit ifrån den öppna ytterdörren. Vi tittade på varandra i några ögonblick innan hon äntligen piggnade till och med ett kvittrande avsked flög rätt upp i närmsta tall och satte sig direkt mot stammen på nötväckors uppochnedvända vis.

Måns-Petter var överförtjust i damsällskapet, men jag har en känsla av att det inte blir någon andra dejt.

7

besides, I never talk to strangers anyway

Jag har känt för att begå internetkamikaze i flera månader nu. Såhär i den intensiva försommarlivslusten är intresset för nätsammanknutna sysslor mindre än någonsin. Och jag vet att det blir höst igen och att man blir sysslolös igen och att det då är väldigt trevligt att ha en hel liten värld enkelt åtkomlig via en manick på skrivbordet, men jag är så innerligt trött på att höra mig själv hålla låda. Envägskommunikation ger mig absolut ingenting och det är det jag håller på med här. Det handlar inte längre om mina mindervärdeskomplex och bekräftelsebehov, det handlar om ren och skär uttråkning. Varför hålla monolog när jag kan föra diskussion?

Jag tar en veckas paus, under vilken jag ämnar hinna med ett Londonbesök. Vi hörs väl till nästa söndag, om inspirationen återkommit, och om jag nu ens vill att den ska göra det.

rubrik ur I NEVER TALK TO STRANGERS av TOM WAITS och BETTE MIDLER
7

alligatormat & sjangdobla byggherrar

Idag hade jag min sämsta arbetsdag på många många månader. Ungefär sådär så man får god lust att vältra sig i köttspad och leverpastej för att sen slänga sig handlöst över räcket till alligatorterrariet redan innan klockan slagit ett. Allt ordnade visserligen upp sig efter att lunchrushen lagt sig men den dåliga starten förpestade återstoden av dagen och försatte oss alla i tredje gradens posttraumatisk koma.

Som om inte det vore nog bangade jag på after work för att gå på teater ensam, vilket, sin romantiska klang till trots, inte resulterade i någon enlevering eller närmanden och skamliga förslag från mörk, mystisk, kulturell främling. Istället får jag, så snart jag kommit hem (från en visserligen mycket bra teaterföreställning), veta att min bedårande byggarbetarcrush sitter vid bordet invid kollegornas och ölar. Blir avundsjuk som ett förbannat bi.

(Min bedårande byggarbetarcrush är ett ungt, mycket stiligt mansstycke som kommer in och köper mat av mig varje ljuvlig vardag i sällskap av en handfull nästan lika tjusiga kollegor. Han är så sjangdobel att knäna viker sig på ett stackars uttråkat cafébiträde. Vi har hittills sagt ”hej”, ”god morgon”, ”dagens?”, ”dagens tack”, ”tack så mycket” och ”smaklig måltid” till varandra. Känner att det är på god väg. Känner att det hade varit på mycket godare väg om jag inte varit svår på teatern utan lättflörtad på after worken ikväll.)

Vore det inte, egentligen, ett ganska strategiskt val att åka tillbaka och sluta upp nu? Nära till jobbet imorgon bitti ju. Duscha kan man göra på plats och frukost behöver jag ingen för jag ämnar leva på skiftnyckelkärlek och ljuva löften om muttrar och mejslar.

På måndag blir det till att be om namnförtydligande, personnummer, telefonnummer och civilstånd på kvittot. ”Vi tar stickprover till en marknadsundersökning, var god möt mig efter stängning för fördjupningsstudier!”

6

to be continued

Jag verkar bara kunna producera följetongsinlägg just nu. Jag gillar följetongsinlägg, de behöver varken ha en intresseväckande början eller ett sammanknytande slut. Ska nog bli novellförfattare ändå. Det blir ingen stor bok om havet, bara hundrafemtiosju brottsstycken.

0

Hej! Jag använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av den här sidan, analysera statistik och kunna personifiera innehållet så det passar besökarna bättre. Genom att fortsätta godkänner du mitt användande av cookies. Vill du läsa min integritetspolicy kan du göra det här.